Skollunchen vi minns

För mig var skolmaten ett enda långt helvete. Jag tyckte allt var vidrigt och spydde ner mig själv fler gånger än jag kan räkna till. De tre första åren hade vi bordsplacering = du fick inte välja själv vem du ville sitta med heller utan fröken bestämde. Hon placerade mig mellan sig själv (så att hon övervakade mig hela tiden och tvingade in maten i munnen på mig, därav spyan) och en kille i vår klass som förmodligen hade någon slags diagnos och brukade kasta stolar på sina klasskamrater och på en gravid vikarie. Jag var LIVRÄDD för att gå till matsalen, både för maten i sig och för den där killen. Lägg till nån sur mattant som slängde på fem kilo mat på tallriken varje gång det stod nån liten förskrämd tjej där och andades fram bara lite.

Först i femman fick jag en lärare som var mänsklig och lär mig slippa/ha egen mat med mig hemifrån. Efter sexan har jag inte varit i matsalen annat än som bihang under gymnasiet, i högstadiet var jag inte där en enda gång.

Tack för den ätstörningen, lågstadie-tiden. Trots att jag är över 30 idag får jag samma panikkänsla än idag om jag måste äta med andra som jag inte känner väl och kan inte äta alls om jag inte får välja själv. Jag var absolut kinkig med mat redan innan men skolan mördade all form av nyfikenhet och skapade enbart ångest på det planet.
 
Jag avskydde skolmaten genom hela grundskolan och gymnasiet. Kan faktiskt inte minnas en enda rätt som jag tyckte om, förutom möjligen hamburgare. :o Jag var ett ganska kräset barn och ingenting var lika gott som det mamma lagade hemma, så jag levde på majs, rårivna morötter och knäckebröd med smör... Får fortfarande rysningar om jag tänker på skolans kokta, gula potatis, smaklösa spagetti eller stela, uppvärmda pannkakor...
 
Tråkigt att läsa att så många har dåliga minnen från skolmaten. Visst finns det några mindre bra minnen, men ärligt talat har jag inget större att klaga på. Vi hade bra mat. Och i något sparförsök byttes lunchen ut på fredagar och vi fick risgrynsgröt, men det gick ju ner det med.
 
Potatisbullar tyckte jag var en höjdare. Det åt vi inte hemma. Blodpudding, palt och fiskpanetter med remouladsås: supergott. Sådan sås åt vi inte heller hemma, och när jag flyttat hemifrån åt jag fiskpinnar med en sås gjord på filmjölk och bostongurka.

Jag åt det mesta, men inte fiskbullar. Och mitt kanske tydligaste skolmatsminne är att jag varje gång tänkte att lapskojs, hur var det nu, det borde jag gilla. Och så åt jag, och så var det inte nåt vidare. :D
 
Ostmackorna var goda vad jag minns. Vi brukade få nånslags brödbullar på lågstadiet som också var goda. I övrigt varierande det mellan äckligt och likgiltigt i smaken.
 
<snip>
Tack för den ätstörningen, lågstadie-tiden. Trots att jag är över 30 idag får jag samma panikkänsla än idag om jag måste äta med andra som jag inte känner väl och kan inte äta alls om jag inte får välja själv. Jag var absolut kinkig med mat redan innan men skolan mördade all form av nyfikenhet och skapade enbart ångest på det planet.

Ungefar sa minns jag skolmaten i lag/mellanstadiet ocksa. I hogstadiet och gymnasiet at jag helt enkelt inte lunch.
Jag var absolut inte krasen utan at allt ... men da jag var liten och spad at jag *naturligtvis* sma portioner passande till min kroppsbyggnad. Nagot som mattanterna inte alls uppskattade. Mattanterna la upp mat pa tallriken och sedan var man tvungen att ata upp. Period. Alla fick lika mycket oavsett hur stor man var eller vilken arskurs man gick. Man fick inte kasta mat forran klockan ringde in till lektion efter matrasten ... sa dar satt jag och en eller tva till hela lunch rasten, de flesta dagarna av lasaret.

Inte forran jag var nastan 40 insag jag att jag faktiskt hade en atstorning som harstammade fran skoltiden ... jag hade supersvart att ata i ett storre sallskap aven om jag kande dem ganska val. Det ar mycket battre nu, men det finns tillfallen nar jag plotsligt inser att jag inte ater maten igen for att det ar for "busy" runt mig och jag inte riktigt klarar av att ata.
 
Jag är inte så kräsen, eller ja, kan väl säga att jag inte alls är speciellt kräsen och var inte under skoltiden heller. Det mesta gick ner. Potatisen var inte god dock. Åt dessutom hellre fil och flingor på gymnasiet än lagad middag. Det var så få som tog där så risken att folk slabbade och äcklade sig där i var mindre.... För DET är jag känslig för, andras kladd och äckel!

Gillade de flesta fiskrätterna i alla fall, saknar dem i dag. Minns en, tror det är fiskgratäng eller så med täcke av någon såsaktig med små små grönsaksbitar (?). Gott! Och stekt fisk med kall sås. Den såsen gör jag en liknande av i dag, barnens favorit här hemma :) Potatisbullar och blodkorv var ju också favorit minns jag.
 
Åh, mandelfisken :d och sprödbakad fisk med dillsås.. Däremot var ju i princip all vegetarisk mat riktigt äcklig..

I Finland serverades det ibland nuggets i olika former, tänk liksom utskurna med en pepparkaksform-ish, tror att det var typ nallar och ankor.. Detta var en av topp10 favoriterna men jag tyclte mest dom var så sjukt läskiga :yuck:
Däremot fick vi ibland nåt som kallades typ rymdmos eller liknade, typ potatismos med köttfärs i, supergott
 
Jag är inte så kräsen, eller ja, kan väl säga att jag inte alls är speciellt kräsen och var inte under skoltiden heller. Det mesta gick ner. Potatisen var inte god dock. Åt dessutom hellre fil och flingor på gymnasiet än lagad middag. Det var så få som tog där så risken att folk slabbade och äcklade sig där i var mindre.... För DET är jag känslig för, andras kladd och äckel!

Gillade de flesta fiskrätterna i alla fall, saknar dem i dag. Minns en, tror det är fiskgratäng eller så med täcke av någon såsaktig med små små grönsaksbitar (?). Gott! Och stekt fisk med kall sås. Den såsen gör jag en liknande av i dag, barnens favorit här hemma :) Potatisbullar och blodkorv var ju också favorit minns jag.
Visstja, på gymnasiet fick jag också fil och flingor ibland. Det var gott 🙂
 
Jag tyckte mest konsistenserna var jobbiga. Överkokt pasta, potatis som var mosig men med hårt intorkat ytterlager (skalat, men liksom bara torkad potatis), ett lager knapriga riskorn på ytan.

Rätt tråkig vegomat också. Bottennappet var ”hamburgaren” som bestod av en skiva burkananas gratinerad med ost och svartpeppar. :cautious: Eftersom det var så exklusivt fick vi en var.

Minns också den fantastiska vitkåls- och lingonsyltsalladen som @tanten åt. Endast trumfad av riven morot med ananas i. O_o När vi fick stora bitar kålrot var jag lycklig. Råkost och knäckebröd med aromat var min standardlunch, fast jag inte är särskilt kräsen.

Mandelfisken som nämnts gillade jag också!
 
Höns i currysås med ris var det bästa. :) Panerad fisk med kall sås var också extra gott.

Jag tyckte ofta att skolmaten var god, men vissa dagar var det oätligt. Blodpudding och potatisbullar var fruktansvärt, kan fortfarande inte varesig äta eller lukta på det utan att få kväljningar, kan inte ens äta lingonsylt tack vare det.
Fiskbullar var inte heller något jag kunde äta.
 
Jag växte upp på en bondgård i en liten by så jag var inte tillräckligt bra socialiserad då jag började ettan, 1973. En av de första dagarna fick vi blodpudding med vitkålssallad och jag visste inte vad någotdelarna var för det lagade aldrig mamma. Jag tyckte blodpudding var jättekonstigt och smakade illa. De andra ungarna retade mig så jag skämdes. Fanns annat också som jag inte kände igen. Efter två veckor vägrade jag gå till matsalen. När fröken och dom tjatade på mig och frågade om jag var rädd sa jag nej. Bestämde mig för att gå dit när det var pannkaka och bara då bara för att visa att jag vågade. Höll fast vid mitt beslut hela låg o mellanstadiet. I högstadiet ville jag bli som andra så då gick jag dit och åt de flesta maträtterna, annars bara en spisbrödbit.
 
Skollunch är en relik från andra världskriget då allt var ransonerad och regeringen beslutade att alla barn skulle ha ett hyggligt mål mat varje skoldag. Vad är fel med att ta med matsäck hemifrån så som man gör i de flesta andra länder, eller köper mat i en skolkafeteria?

Fattar överhuvudtaget inte att mina skattpengar (som inte har egna barn) skal gå till att bespisning av andras barn då det är hur enkelt som helst göra en matsäck med några mackor på morgonen under frukosten innan barnen går till skolan.

Om barnen skal äta lagad mat i skolan får föräldrarna stå för kalaset, inte skattemedel.
 
Skollunch är en relik från andra världskriget då allt var ransonerad och regeringen beslutade att alla barn skulle ha ett hyggligt mål mat varje skoldag. Vad är fel med att ta med matsäck hemifrån så som man gör i de flesta andra länder, eller köper mat i en skolkafeteria?

Fattar överhuvudtaget inte att mina skattpengar (som inte har egna barn) skal gå till att bespisning av andras barn då det är hur enkelt som helst göra en matsäck med några mackor på morgonen under frukosten innan barnen går till skolan.

Om barnen skal äta lagad mat i skolan får föräldrarna stå för kalaset, inte skattemedel.
Jag tänker att skattepengarna går till både saker jag behöver själv och som andra behöver eller saker som jag hittills aldrig har behövt men kanske kommer att behöva. :) Mig gör det inget att andras barn får lunch i skolan, jag tycker det är bra för de barn som råkar illa ut eller har det svårt hemma, att de åtminstone kan få äta sig mätta i skolan.
 
Fanns någon rätt som var köttfärs och ris hopblandat med något. Serverades yoghurtsås till. Brukar tänka på den ibland, var en av favoriterna.

Kalops var inget vidare. Kommer ihåg en gång på lågstadiet när de var kalops och jag fick några riktigt seniga bitar.:wtf: :crazy: Hade problem redan innan dess med att äta kött och den kalopsen gjorde inte saken bättre. Än idag har jag problem med kött och äter mest vegetariskt.
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok På något sätt känns det som ett skifte har skett den senaste veckan. Som att jag mentalt har gått igenom en portal. Det känns som att...
Svar
4
· Visningar
2 121
Senast: Pratsch
·
Övr. Barn Jag har varit medlem här för många, många år sedan. Mycket har sedan sist. Jag har reumatiskt värk och 50% sjukersättning och jobbar...
12 13 14
Svar
278
· Visningar
24 593
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har för mig att jag tidigare har skrivit lite om mina funderingar kring ridning och teknik, men just nu kan jag inte hitta tillbaks...
Svar
0
· Visningar
470
Senast: cassiopeja
·
Äldre Trots att så många är vegetarianer idag så är kock ofta skrämmande dåliga på att komma på vettiga vegetariska menyer. Jag fick...
9 10 11
Svar
205
· Visningar
17 607
Senast: nexxa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp