Släkting som "ignorerar" allergier - hur hantera?

[Dressyrtjejen_97]

Känns väl egentligen lite för personligt att skriva detta såhär öppet, då jag har tillräckligt mycket info ute här för att man lätt ska kunna lista ut vem jag är IRL. Men snälla, om någon känner mig IRL, försök "bortse" från det.

Till att börja med: Jag är allergisk mot fisk, koriander och mandel. Reaktionen är att jag kräks.
Min släkt här är inte heller så stor, vi är inte ens 2-siffrigt antal personer.

Hursom. Då är det så att det är en släkting som återkommande brukar hålla i de flesta högtiderna (jul, påsk osv.) då denne har störst hus och mest plats. Jag har absolut ingenting emot varken henne eller hennes familj. Absolut inte. Men hon verkar ha något emot mig, eller jag vet inte vad.
För hon "ignorerar" mina allergier. Och har gjort så hela mitt liv.

Trots att hela min nära släkt (inte bara denna och dennes familj) bor nära, träffas vi max 5-6 ggr/år. Tyvärr. Men hursom. Då brukar jag ringa och påminna "festfixar-släktingen" om mina allergier någon vecka innan varje högtid (för när det går flera månader emellan kan man ju faktiskt glömma!), och även passa på att tipsa om märken som passar (t.ex. prinskorv utan koriander, chokladtårta utan mandel osv.). Men ändå misslyckas släktingen varenda gång med att köpa/hitta på saker utan sådant jag är allergisk emot. Varje gång är det prinskorv med koriander, 51530 sorters sill, lax, kokt potatis och prinsesstårta. Alltid slutar det med att jag äter kokt potatis och (vid påsk) en ägghalva till huvudrätt, och en banan medans övriga äter tårta.

Efter snart 20 år har jag lessnat, och idag stod jag t.om. över påsklunchen för att jag bara blir så förbannad.
Att någon annan av oss andra släktingar skulle hålla i högtiderna är tyvärr inte möjligt. Endera är de för gamla eller så har de (gäller oss) för litet hus med för dålig planlösning. Och nej, denna "glömska" släkting är inte gammal. Hon är idag i 55 års åldern.
Att köpa med sig egen mat till bara mig skulle ju kunna vara ett alternativ, men det känns som att det inte ska behövas (uppenbarligen gör det ju det, men ska det inte räcka att ringa och påminna inför varje högtid egentligen?)

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. För utöver ovanstående problem har jag ingenting emot denna släkting. Hennes familj har jag absolut ingenting emot, och vill gärna passa på och träffa de, då vi ju som sagt träffas så få gånger per år. Men jag är så förbannat trött på kokt potatis, kokt ägg och banan. Jag vill kunna äta korven som de andra, jag vill kunna ta mig en tårtbit till efterrätt. Kan tillägga att jag varje gång brukar "skälla" lite och påtala att jag minsann ringde 1,5 veckan innan och påminde om mina allergier, men då kontrar hon bara med att "Oj förlåt, jag glömde bort. Det ska inte hända igen.". Men det gör ju det ändå.

Hur ska jag hantera problemet? Att ringa och påminna hjälps ju uppenbarligen inte. Ska jag behöva ta med mig en egen korg med mat? Eller ska jag skita i att komma varje gång, fast jag egentligen vill träffa släkten?

 

[DarkInNight]

Jag hade tagit med mig egen mat.

 

[Petronilla]

Ta med egen mat. Tråkigt men hon verkar vara glömsk. Klart du ska åka dit och umgås. Men kunna bli mätt. Det var ju inte riktigt några svåra allergier heller.(jag menar att det är lätt att bjuda på annat som inte innehåller just det. )

 

[Dressyrtjejen_97]

Ta med egen mat. Tråkigt men hon verkar vara glömsk. Klart du ska åka dit och umgås. Men kunna bli mätt. Det var ju inte riktigt några svåra allergier heller.(jag menar att det är lätt att bjuda på annat som inte innehåller just det. )

Jo, det får väl bli så i fortsättningen. Även om jag egentligen håller med din sista mening, och inte tycker att det borde vara så svårt....

 

[Koltrast]

Din släkting kanske behöver lite avlastning? Om ni är så få krävs ju inte ens särskilt stor yta för att kunna ses, jag har middagar för femton personer i min lilla tvåa, så ni kanske skulle kunna vara hos er någon gång? Jag hade definitivt erbjudit mig att ta med mat och hade skämts över att alltid komma tomhänt även utan allergier. Se till att bli mer delaktig och erbjud din hjälp med förberedelserna.

 

[honung]

Tycker att din släkting är väldigt respektlös. Bjuder man in någon med allergier eller intoleranser så utgår man från det och erbjuder alternativ. Jag har själv sån allergi att jag kan få anafylaktisk reaktion, dvs allergichock - det handlar om liv eller död i värsta fall och det har jag nog gjort klart sedan länge så att alla är insatta, men däremot så möter jag enorm okunnighet i vad saker och ting är eller inte ("är stärkelse ok för dig?" - "ja, det är ingen nöt liksom...")

Jag tror att många inte har insikt, kunskap eller erfarenhet av allergier eller intoleranser (min chef tröttnade på att leta efter glutenfria bullar till min kollega till våra möten så nu köper han äpplen och bananer bara). Samma sak när någon är vegetarian, vegan, lakto-ovo och allt vad det heter. Det är för komplicerat helt enekelt. Och - det är som sagt respektlöst och brist på vilja att kommunicera - man kan ju ringa och höra vad det finns för alternativ man kan bjudsa på.

 

[Dressyrtjejen_97]

Din släkting kanske behöver lite avlastning? Om ni är så få krävs ju inte ens särskilt stor yta för att kunna ses, jag har middagar för femton personer i min lilla tvåa, så ni kanske skulle kunna vara hos er någon gång? Jag hade definitivt erbjudit mig att ta med mat och hade skämts över att alltid komma tomhänt även utan allergier. Se till att bli mer delaktig och erbjud din hjälp med förberedelserna.

Nja, det blir svårt
Det är i princip bara hos henne eller hos oss man kan vara. Men den släktingen vill alltid rådda runt allt själva, vi har åtskilliga gånger föreslagit typ knytkalas, men då bara fått kalla handen....

 

[Koltrast]

Nja, det blir svårt
Det är i princip bara hos henne eller hos oss man kan vara. Men den släktingen vill alltid rådda runt allt själva, vi har åtskilliga gånger föreslagit typ knytkalas, men då bara fått kalla handen....

Då förstår jag att det blir svårare.

 

[Dressyrtjejen_97]

Tycker att din släkting är väldigt respektlös. Bjuder man in någon med allergier eller intoleranser så utgår man från det och erbjuder alternativ. Jag har själv sån allergi att jag kan få anafylaktisk reaktion, dvs allergichock - det handlar om liv eller död i värsta fall och det har jag nog gjort klart sedan länge så att alla är insatta, men däremot så möter jag enorm okunnighet i vad saker och ting är eller inte ("är stärkelse ok för dig?" - "ja, det är ingen nöt liksom...")

Jag tror att många inte har insikt, kunskap eller erfarenhet av allergier eller intoleranser (min chef tröttnade på att leta efter glutenfria bullar till min kollega till våra möten så nu köper han äpplen och bananer bara). Samma sak när någon är vegetarian, vegan, lakto-ovo och allt vad det heter. Det är för komplicerat helt enekelt. Och - det är som sagt respektlöst och brist på vilja att kommunicera - man kan ju ringa och höra vad det finns för alternativ man kan bjudsa på.

Jo, det är lite så jag känner också.
Absolut om det hade varit någon "svårare" allergi, typ gluten, då hade jag bara tagit med egen mat direkt utan att ens blinka. Men när det ändå är förhållandevis "lätta" saker ändå, känns det inte orimligt med alternativ.

 

[MJLee]

Enligt oraklet Magdalena Ribbing tar man diskret med sig egen mat alt erbjuder sig att göra det dagarna före sammankomsten. Jag tror inte att din släkting har något speciellt emot just dig, även om man naturligtvis inte känner till något av bakgrunden av er relation, utan att hon bara är glömsk av sig och möjligen blir lite irriterad att resten av släkten måste anpassa sig till en person.

Så ja, jag skulle bara ta med mig egen mat och inte göra någon stor affär av det istället för att sitta och, lite passivt-aggressivt, äta potatis och banan.

 

[Dressyrtjejen_97]

Då förstår jag att det blir svårare.

Jo, precis

 

[tuaphua]

Jag hade tagit med mig mat. Hade inte orkat tjafsa.

Hade det varit jag som bjudit hade jag givetvis tagit hänsyn till allergier. Men som din situation ser ut verkar ju inte människan ha normalt hyfs. Då hade jag slutat stånga mig blodig sas och bara tagit med egen mat.

 

[Dressyrtjejen_97]

Enligt oraklet Magdalena Ribbing tar man diskret med sig egen mat alt erbjuder sig att göra det dagarna före sammankomsten. Jag tror inte att din släkting har något speciellt emot just dig, även om man naturligtvis inte känner till något av bakgrunden av er relation, utan att hon bara är glömsk av sig och möjligen blir lite irriterad att resten av släkten måste anpassa sig till en person.

Så ja, jag skulle bara ta med mig egen mat och inte göra någon stor affär av det istället för att sitta och, lite passivt-aggressivt, äta potatis och banan.

Du har absolut en poäng. Men samtidigt känns det på något sätt som att mina allergier är så "enkla" och när jag dessutom varje gång också ger tips på märken m.m. som funkar.
Men jo, det får väl bli så tillslut....

 

[starcraft]

Om du får ut något av umgänget - gå dit och ta med egen mat. Om inte - gå inte.

Jag försöker alltid fixa alternativ till de som är allergiska som jag bjuder, men jag jobbar ju i branschen och vet vad jag håller på med, det är inte alltid så lätt för de som själva inte behöver anpassa kosten att hålla reda på. När jag var veg var jag alltid oerhört tacksam mot de som orkade fixa, men skulle aldrig ha tagit förgivet eller ställt några krav. De ställen jag inte tog med mig mat eller hört mig för innan var jag helt inställd på att middagen troligen blir potatis och sallad typ. Jag är kluven i frågan - å ena sidan tycker jag det hör till bra värdskap att erbjuda så alla blir mätta och nöjda och å andra sidan tycker jag att det är för mycket begärt att ställa "krav" på maten och att man ska vara tacksam att man blir bjuden.

 

[bettysmatte]

Tycker också att du ska ta med dig mat. Om allt annat är trevligt på kalasen så känns det lite dumt att göra för stor sak av det, tycker jag, och riskera att bli ovänner i stället. Och just att det serveras en massa fisk vid tillställningarna är kanske inte så märkligt, eftersom det är så typiskt vid "alla" högtider (jul, påsk, midsommar) i Sverige.

 

[honung]

Själv skulle jag tycka att det vore oerhört pinsamt att någon jag bjuder in på middag måste ta med sig egen mat, så nästsa gång skulle jag nog slå knut på mig själv för att det inte ska behöva upprepas...

 

[Korven]

Jag fick äta två stora potatisar på en stor fin middag på slottet. Arbetsgivaren hade sagt till om mina allergier men det hjälpte tydligen inte. Efter potatisen gick jag hem.

 

[Koltrast]

Jag tänker såhär: värdinnan kan ha alla möjliga olika anledningar till att inte ordna rätt mat till dig, kanske är hon glömsk, kasnke är hon frustrerad över att göra allt själv, kanske är hon bara allmänt ohyfsad, men det spelar ju egentligen inte så stor roll. Du har försökt med att påminna henne, ni har erbjudit er att stå för middagen(?) ochdå får du helt enkelt försöka göra det så bra som möjligt för dig själv. Givet läget hade jag lagat något(en paj och en god sallad, tex) och tagit med det. Sedan hade jag presenterat det som att jag sett receptet och blivit SÅ sugen på att prova det och att jag ju visste hur mycket arbete det var för värdinnan som ju roddar allt år ut och år in. Det är ju liksom inte vinna en vill i ett sådant läge, utan att ha en så trevlig högtid ihop som möjligt.

 

[Dressyrtjejen_97]

Tycker också att du ska ta med dig mat. Om allt annat är trevligt på kalasen så känns det lite dumt att göra för stor sak av det, tycker jag, och riskera att bli ovänner i stället. Och just att det serveras en massa fisk vid tillställningarna är kanske inte så märkligt, eftersom det är så typiskt vid "alla" högtider (jul, påsk, midsommar) i Sverige.

Nej, fisken har jag öht inga problem med egentligen. Är mer korv/dylikt och tårta som känns lite sådär...

 

[Dressyrtjejen_97]

Jag tänker såhär: värdinnan kan ha alla möjliga olika anledningar till att inte ordna rätt mat till dig, kanske är hon glömsk, kasnke är hon frustrerad över att göra allt själv, kanske är hon bara allmänt ohyfsad, men det spelar ju egentligen inte så stor roll. Du har försökt med att påminna henne, ni har erbjudit er att stå för middagen(?) ochdå får du helt enkelt försöka göra det så bra som möjligt för dig själv. Givet läget hade jag lagat något(en paj och en god sallad, tex) och tagit med det. Sedan hade jag presenterat det som att jag sett receptet och blivit SÅ sugen på att prova det och att jag ju visste hur mycket arbete det var för värdinnan som ju roddar allt år ut och år in. Det är ju liksom inte vinna en vill i ett sådant läge, utan att ha en så trevlig högtid ihop som möjligt.

Det där var ju smart!