Städa jämställt?

[Voeux]

Du har helt rätt.
Jag blir totalt rabiat när det kommer till mansbebisar
Får be om ursäkt till @Whoever för att jag blev så hård.

Same. De finns ju uppenbarligen kvar, många utav dem. En av mina vänner berättade nyligen att hon gör precis allting hemma. Allt. Trots att han kommer hem från jobbet en timme tidigare än henne. Jag trodde inte att dessa reliker fanns kvar i vår generation så jag blev ganska ställd. Försöker få fram min åsikt om saken utan att hon ska känna att hon inte kan prata med mig om det. Men hon vet, många kvinnor gör ju det. De vet.

En annan vän har en annan form av mansbebis som hon försöker lämna men han gör det svårt för henne. Stretar emot. Blandar in barnen. Vill inte flytta. Det har pågått 2,5 år nu och hon säger lite skamligt "Jag vet. Jag vet att jag måste men jag orkar inte".

Herre vad vi kämpar på ibland. Men livet är komplext. Jag har levt med två mansbebisar så jag vet också.

 

[starcraft]

Jag och min sambo har olika nivå på städning. Vi har löst det som så att han betalar städning från en firma (han köpte städ innan vi blev sambo också så det är inte mitt påhitt) och jag kompletteringsstädar lite mellan städbesöken vid behov och ork för att hålla min nivå av städat. Disk, matlagning, tvätt delar vi på. Fast ska jag vara ärlig så fixar han disken mer och jag lagar lite mer mat, så vi tycker det jämnar ut sig. Det funkar bra och har jag mycket i livet så gör han mer och tvärtom när han har mycket. Den dagen vi inte vill ha eller har råd med städning så får vi säkert lösa det på annat sätt, för jag vägrar vara någon hushållerska. Men nummer ett är att prata om hur man vill ha det, vad man kan kompromissa om och vad man inte kan kompromissa om. Jag städade aldrig hos honom när vi var särbos. Är det något jag hade tyckt varit äckligt så hade jag sagt det till honom så hade han antingen fått fixa det eller så hade jag inte spenderat tid hos honom.

 

[Motacilla]

Vi har väl ungefär samma renlighetsnivå.
Däremot har vi delat upp det så att sånt som jag verkligen inte gillar gör jag inte, och det som maken verkligen inte gillar gör han inte. Det jämnar ut sig ganska bra. T.ex har jag inget emot dammtorkning, vilket han hatar.

Vårt problem är att jag jobbar heltid + pluggar helfart = inte så mycket tid över för städning.
Maken jobbar otroligt långa dagar och reser mycket = inte så mycket tid över för städning.

Vi brukar köpa veckostädning ibland när vi helt enkelt inte orkar och vill städa. Bättre så än att båda är helt slut och så ska vi tjafsa om städningen.

 

[MiniLi]

Jag kan ju visserligen hålla med i sak men tycker att @Whoever delade med sig av ett väldigt ärligt och naket inlägg kring hur relationen varit och att det har varit tufft. Det var ju inte ett säljande inlägg direkt. Tänker att det också måste finnas en plats för det på Buke utan att man blir skammad, annars kommer ju allas män vara alldeles perfekta åtminstone här på forumet för inget annat vågar man ju skriva om.

Bra att poängtera dock att vi kvinnor inte ansvarar för att uppfostra vuxna män. Det kan ju inte sägas nog.

Det var inte meningen att skamma någon. Det var mer ett ”tragiskt och sjukt att det är såhär”, menade inte att någon enskild person gjort fel.

 

[sthu]

Jag kan nog räkna på ens handens fingrar hur många gånger jag städat sen vi flyttade in i huset för två år sen.
Det är min man som sköter allt sånt. Han är dessutom väldigt bra på det. Noggrann. Han jobbade med städ i fjorton år så han vet vad han gör.

Jag är sjukt glad att han städar! Jag sköter annat, typ matlagning. Avskyr att städa men gillar att laga mat.

 

[Voeux]

Det var inte meningen att skamma någon. Det var mer ett ”tragiskt och sjukt att det är såhär”, menade inte att någon enskild person gjort fel.

Fattar!

 

[Milosari]

Tillhör gruppen som öht inte fattar att sällansysslor som att klippa gräs kan jämföras med vardagssysslor som att dammsuga. Om man vill dela upp det så är det snarare tvätta man ska göra om man inte gillar att dammsuga?

Sen finns det personer som på riktigt gillar att "gå och plocka". Har haft ett ex som tyckte att det var avslappnande att vika tvätt och skura badrum, och ett annat som tyckte att det var helt okej att dammsuga flera gånger i veckan. Vilket är tur för mig som hatar båda sysslorna. De har istället uppskattat min matlagning, som jag då tycker är ganska roligt. Och som tur är finns det diskmaskin som hjälper till att ta hand om förödelsen efteråt.

 

[Acto]

Ska man prata om jämställdhet i hemmet så tycker jag "projektansvaret" har oerhört stor betydelse. Alltså vem som "har" initiativansvaret till att saker blir gjorda. För mig är det mkt viktigt att det är jämställd så inte ena partnern, oftast kvinnan, ständigt måste vara den som behöver säga till om vad som måste göras i hemmet och med barn om man har barn; allt från städning, tvätt, komma på vilken mat som ska lagas, vilken mat som finns hemma och övriga hushållssysslor till barnens gympapåse, bokning av läkarbesäk, koll på barnens aktiviteter och familjens kalender osv. Blir riktigt irriterande när jag hör någon manlig vän/kollega indirekt säga att dom har noll koll på familjens kalender/vad dom har planerat för helgen och måste kolla med sin partner. Det är inte kvinnans uppgift att själv böra detta ansvaret!

Jag tycker just projektansvaret/initiativansvaret ofta är mkt tyngre att bära än att vara den som utför sysslorna. Lätt även att man blir anklagad för att vara tjatig...

 

[Unafraid]

Tillhör gruppen som öht inte fattar att sällansysslor som att klippa gräs kan jämföras med vardagssysslor som att dammsuga. Om man vill dela upp det så är det snarare tvätta man ska göra om man inte gillar att dammsuga?

Sen finns det personer som på riktigt gillar att "gå och plocka". Har haft ett ex som tyckte att det var avslappnande att vika tvätt och skura badrum, och ett annat som tyckte att det var helt okej att dammsuga flera gånger i veckan. Vilket är tur för mig som hatar båda sysslorna. De har istället uppskattat min matlagning, som jag då tycker är ganska roligt. Och som tur är finns det diskmaskin som hjälper till att ta hand om förödelsen efteråt.

Fast gräsklippning och dammsugning kan visst ske med samma intervall? Vi klipper i alla fall gräset var 7-10 dag på sommaren. Det tar dock tre-fyra gånger så lång tid att klippa gräsmattan så dammsugningen är betydligt mindre jobbig

 

[Nytant]

Ska man prata om jämställdhet i hemmet så tycker jag "projektansvaret" har oerhört stor betydelse. Alltså vem som "har" initiativansvaret till att saker blir gjorda. För mig är det mkt viktigt att det är jämställd så inte ena partnern, oftast kvinnan, ständigt måste vara den som behöver säga till om vad som måste göras i hemmet och med barn om man har barn; allt från städning, tvätt, komma på vilken mat som ska lagas, vilken mat som finns hemma och övriga hushållssysslor till barnens gympapåse, bokning av läkarbesäk, koll på barnens aktiviteter och familjens kalender osv. Blir riktigt irriterande när jag hör någon manlig vän/kollega indirekt säga att dom har noll koll på familjens kalender/vad dom har planerat för helgen och måste kolla med sin partner. Det är inte kvinnans uppgift att själv böra detta ansvaret!

Jag tycker just projektansvaret/initiativansvaret ofta är mkt tyngre att bära än att vara den som utför sysslorna. Lätt även att man blir anklagad för att vara tjatig...

Håller verkligen med till hundra procent och tycker inte det kan sägas ofta nog!

 

[Badger]

Jag vet inte om den finns fortfarande, men folk la upp bilder på sitt hemmakaos (ofta barnfamiljer). Var lite skön motvikt till det vi matas med i media.

Jag gillar när det är organiserat och fina färger, och jag tycker också om att utföra det mentala arbetet av att organisera och optimera. Men jag är nästan helt inkapabel till att självständigt återföra grejerna dagligen till sin rätta plats i den fina lådan (i hemmet, lustigt nog inte i stallet eller på jobbet). Och min sambo är jätteduktig på att plocka undan, men har inget sinne för arbetsflöden och organisation. Tur att vi har varandra.

Ah, jag organiserar och optimerar inte och är inte bra på att återföra saker till sin rätta plats, och har inte "fina" lådor för det (föreställer mig ngt vitt eller karamellfärgat i papp i en hög här, inte en praktisk och vacker byrå i trä).

Men har bara saker jag tycker om och tycker det passar ihop.

"Boa ett hem" är inte någonting som roar mig alls, jag gör såklart så att jag trivs men det är verkligen ingen hobby eller ngt att lägga tid på när man inte måste för att soffan gick sönder eller vad som (när väl en sak går sönder är det ett litet helsike att hitta något nytt däremot).

 

[cirkus]

Jag konstaterar mest att det är ljuvligt att bo själv. Slippa bry sig om nivån på städ.
Med exet hade vi absolut helt olika inställning till städning, jag tyckte vi behövde städhjälp men han ba' "Näää jag har inga problem med städningen", vilket inte var så konstigt eftersom han aldrig städade. Nu har jag bästa gänget som kommer varannan vecka och gör superfint, själv håller jag bara efter hemma numera, dammsuger 2 ggr/vecka kanske och håller köksbänkarna rena osv

 

[Milosari]

Fast gräsklippning och dammsugning kan visst ske med samma intervall? Vi klipper i alla fall gräset var 7-10 dag på sommaren. Det tar dock tre-fyra gånger så lång tid att klippa gräsmattan så dammsugningen är betydligt mindre jobbig

Jag bor längst nere i Sverige och här är dammsugningssäsongen längre än gräsklippningssäsongen. Men det ser kanske annorlunda ut hos dig. Annars vet jag inte riktigt vad poängen är?

 

[movi]

Jag städar aldrig hemma, kanske nån gång kör dammsugaren. Jo jag tvättar fönster en gång om året . Vi båda vill ha ordning, så var sak har sin plats och vi plockar undan efter oss. Sambon är urusel på att göra mat, så det fixar jag och han diskar, jobbar han så tar jag förstås disken, så jag lämnar inte dagens diskhög till honom. Det uppdelandet funkar bra för oss.

 

[Luem]

Jag och min sambo har väldigt olika standard när det kommer till städning så efter många försök med olika scheman och uppdelningar kom vi fram till att det blir bäst om jag ansvarar för städningen och han för matlagningen. Han handlar och lagar all mat och jag sköter städ och tvätt (förutom fönstertvätt, det gillar han av någon outgrundlig anledning så det sköter han ). Så jäkla skönt att aldrg behöva ha diskussioner om det längre!

 

[sjoberga]

Ska man prata om jämställdhet i hemmet så tycker jag "projektansvaret" har oerhört stor betydelse. Alltså vem som "har" initiativansvaret till att saker blir gjorda. För mig är det mkt viktigt att det är jämställd så inte ena partnern, oftast kvinnan, ständigt måste vara den som behöver säga till om vad som måste göras i hemmet och med barn om man har barn; allt från städning, tvätt, komma på vilken mat som ska lagas, vilken mat som finns hemma och övriga hushållssysslor till barnens gympapåse, bokning av läkarbesäk, koll på barnens aktiviteter och familjens kalender osv. Blir riktigt irriterande när jag hör någon manlig vän/kollega indirekt säga att dom har noll koll på familjens kalender/vad dom har planerat för helgen och måste kolla med sin partner. Det är inte kvinnans uppgift att själv böra detta ansvaret!

Jag tycker just projektansvaret/initiativansvaret ofta är mkt tyngre att bära än att vara den som utför sysslorna. Lätt även att man blir anklagad för att vara tjatig...

Jag håller i stort med om vad du skriver, men jag lutar nog också lite åt att hela iden med att familjen är en enhet som ska projektledas är tokig.

För övrigt är jag man och har ofta begränsad koll på vad övriga individer i familjen har för exakta planer för helgen och måste därmed emellanåt kolla med partner och barn om det dyker upp frågor i deras planeringar som kan krocka med egna nyinkomna planer och tankar. Om jag är involverad mer konkret i planerna så har jag oftast koll och hyfsat ofta måste och vill man vara med och hjälpa andra i familjen att kunna fullfölja sina planer.

Jag är alltså inne på att var och en är ansvarig för sina planer och för sin del av ansvaret för planer, hem och hus som är gemensamt, snarare än att det ska projektledas av någon alls. Varje individ (vuxna såväl som barn i allt högre grad med stigande ålder) projektleder sitt eget liv, som har denna grad av gemensamhet i olika konstellationer som en del. Men det kanske egentligen också är essensen av vad du skriver.

 

[Badger]

Jag håller i stort med om vad du skriver, men jag lutar nog också lite åt att hela iden med att familjen är en enhet som ska projektledas är tokig.

För övrigt är jag man och har ofta begränsad koll på vad övriga individer i familjen har för exakta planer för helgen och måste därmed emellanåt kolla med partner och barn om det dyker upp frågor i deras planeringar som kan krocka med egna nyinkomna planer och tankar. Om jag är involverad mer konkret i planerna så har jag oftast koll och hyfsat ofta måste och vill man vara med och hjälpa andra i familjen att kunna fullfölja sina planer.

Jag är alltså inne på att var och en är ansvarig för sina planer och för sin del av ansvaret för planer, hem och hus som är gemensamt, snarare än att det ska projektledas av någon alls. Varje individ (vuxna såväl som barn i allt högre grad med stigande ålder) projektleder sitt eget liv, som har denna grad av gemensamhet i olika konstellationer som en del. Men det kanske egentligen också är essensen av vad du skriver.

Nej vi har inte heller någon projektledare utan mer av individer med scheman som kan kolla av varandras scheman och samordna.

 

[Nytant]

För övrigt är jag man och har ofta begränsad koll på vad övriga individer i familjen har för exakta planer för helgen och måste därmed emellanåt kolla med partner och barn om det dyker upp frågor i deras planeringar som kan krocka med egna nyinkomna planer och tankar.

OT men är du säker? För jag har en extremt tydlig bild av dig som en kvinna i grå ulltröja och silversmycken.

 

[Unafraid]

Jag bor längst nere i Sverige och här är dammsugningssäsongen längre än gräsklippningssäsongen. Men det ser kanske annorlunda ut hos dig. Annars vet jag inte riktigt vad poängen är?

Jag tycker absolut det är jämförbart under sommarhalvåret. Jag svarade på att du inte tyckte att det var det?

 

[skiesabove]

Jag håller i stort med om vad du skriver, men jag lutar nog också lite åt att hela iden med att familjen är en enhet som ska projektledas är tokig.

För övrigt är jag man och har ofta begränsad koll på vad övriga individer i familjen har för exakta planer för helgen och måste därmed emellanåt kolla med partner och barn om det dyker upp frågor i deras planeringar som kan krocka med egna nyinkomna planer och tankar. Om jag är involverad mer konkret i planerna så har jag oftast koll och hyfsat ofta måste och vill man vara med och hjälpa andra i familjen att kunna fullfölja sina planer.

Jag är alltså inne på att var och en är ansvarig för sina planer och för sin del av ansvaret för planer, hem och hus som är gemensamt, snarare än att det ska projektledas av någon alls. Varje individ (vuxna såväl som barn i allt högre grad med stigande ålder) projektleder sitt eget liv, som har denna grad av gemensamhet i olika konstellationer som en del. Men det kanske egentligen också är essensen av vad du skriver.

Fast om det ska skjutsas...
Hinna lagas middag...
Hinna köpa present till kalaset innan bilen ska in på verkstan...
Gå på utvecklingssamtal med ena barnet samtidigt som andra har träning...

Och den långa planeringen, när ska sotaren komma, när behöver huset målas om, hur mycket ved behöver vi till vintern?

Jag förstår inte hur man får ett familjehushåll att fungera friktionsfritt om det inte sker en hel del projektledning/planering. De är ju flera viljor och många olika behov som ska jämkas ihop.