@gulan och
@corzette
Jag tänker att man behöver hålla isär vissa saker.
SD
har en bakgrund med nazistiska rötter. Hur mycket och hur länge den har bestått är svårt att definiera, och eftersom SD själva inte vill sprida resultatet av den granskning de själva beställt (den s k vitboken) så är de ju delaktiga i att hålla förekomst av rasism och antidemokratiska idéer dolt för insyn.
Med det sagt, så brukar jag själv undvika att kalla partiet för nazistiskt
idag. Det ser så annorlunda ut idag, både samhället och politiken förändras över tid, och dels hamnar man lätt i en ickekonstruuktiv diskussion om när nazismen hos SD ska bevisas - men vad är det man jämför med? Är det nazismen som vi lärt oss den på 20-40-takets Tyskland?
Förutom att det helt enkelt är svårt att jämföra ett principprogram framtaget på 2020-talet med ett som är framtaget för 100 år sedan, så är det också en risk att man missar den nutida varianten av skadlig utveckling, om man är upptagen med att leta efter något så som det såg ut för 100 år sedan. Varje samtid har sin politiska variant av ideologier och -ismer och kanske har vi ett etablerat ord för det vi ser nu, först om ett antal decennier när frantida skolelever läser om 20-40-talet med 20 istället för 19 framför.
En annan sak man måste hålla koll på innan man går upp i affekt över att bli kallad nazist, är det här med Franz von Papen. Jag tycker att det är att dra det lite långt att, som Jomshof gör, mena att man blivit kallad nazist när von Papen nämns.
Jag nämner von Papen lite då och då, eftersom det ÄR en del av vår historia. Det är otroligt vanligt att kritik mot SD besvaras med att SD är så stora nu, och de får så många röster i demokratiska val, och att detta därför gör att de måste anses vara "ok" och ett parti som alla andra.
Men det är en logik som haltar kraftigt, om man kan sin historia. I så fall vet man att även rasistiska, nazistiska, icke-demokratiska partier har tidigare fått många röster i demokratiska val, och därefter fått regeringsmakt genom samarbete med andra partier (eftersom de inte fick egen majoritet). Och de politikerna, som von Papen, resonerade naivt och folket agerade för sent för att lyckas vända utvecklingen så att NSDAP minskat istället för att de som det blev, få makten.