Ja alltså. Jag jobbar ju som brevbärare och är klantig redan som det är. Det är självklart att misstag händer lite då och då (trots att jag inte jobbar på postnord

). Nu har jag jobbat i lite drygt ett år och såklart hunnit med en hel del.
Under min andra vecka så kraschade jag en moppe rakt in i en husvägg. Huset höll. Moppen gjorde det inte. En kollega fick komma med skåpbil, lasta in moppen och köra den till verkstad... Hur många gånger jag välte med moppen i början, det går inte ens att räkna
Jag har tappat bort två nyckelbrickor som ledde till några hus mitt i centrum här. Höll på att skämmas ihjäl, men chefen sa glatt att "Det var ju bra att det var nyckelbrickor och inte vanliga nycklar, brickorna går ju att spärra!".
Jag har lyckats låsa in nycklar i en moppe, så att två kollegor fick skruva isär moppen lite för att vi alls skulle komma åt nycklarna (det får jag fortfarande höra lite då och då...).
På vintern har vi en "vurpometer" på ena whiteboardtavlan. Där skriver vi upp hur många gånger vi ramlar med mopederna. Jag och ena favoritkollegan vurpade 4 gånger var den här vintern, andra favoritkollegan vurpade 3 gånger och några andra kollegor vurpade 1-2 gånger var. Vi tycker det är lite kul. Chefen låtsas nog som att han inte ser hur vi räknar det där.
Sedan det som jag
verkligen känner mig dum för: Jag har nu två gånger den senaste veckan tappat bort spårbara paket

Om jag skämdes i förrgår när de ansvariga pratade med mig om det första paketet, så var det ingenting mot hur mycket jag skämdes när de i morse berättade för mig att ännu ett paket försvunnit, att det stod som utdelat men att mottagaren hört av sig om att det inte delats ut. Det spelar ingen roll att vi bara håller på med småpaket som i vanliga fall går ner i brevlådorna, det får ju absolut inte hända. Men ja... Chefen verkar inte ha någon plan på att ge mig sparken iaf. Däremot blev det en allmän påminnelse vid morgonmötet att vara extra noga med paketen...
Det har hänt förut också, men enda gången som jag minns var när en ganska oerfaren timanställd delade ut. Jag ska vara mer erfaren och ordentlig än att göra sådana missar och framförallt - om sådana missar sker så ska jag ju åtminstone ha en aning om vad som har hänt. Inte bara stå som ett levande frågetecken utan att fatta något alls.
Försöker trösta mig lite med att en mycket erfaren kollega tidigare i våras körde emot en bil så att det blev en rejäl repa i lacken på den. Bilägaren råkade vara en bekant till mig, så hen ringde mig, frågade vem som ska kontaktas osv och var allmänt skitsur. Själv stod jag mest och försökte få bekanting något gladare och säga att hen inte får vara allt för sur på kollegan, för jag tycker mycket om den kollegan

Det slutade bra i alla fall, företaget har såklart försäkringar som täcker sådana saker, men ja. Ett tag kändes det lite dumt.