Vad gör vi? Kids edition del 5

[julgrisen]

Jag blir tokig! Vi var på kalas igår. Det enda den som fyllde år ville prata om var att skaffa syskon (de ska få sitt andra barn nästa år), om jag och maken inte ska skaffa fler barn. Jag sa direkt att nej, jag vill inte gå igenom det igen och jag är väldigt nöjd med ett barn. Det är dessutom ett mer än jag trodde jag skulle ha. "Men det är ju så kuuuuul med syskon!", "han blir ju så ensaaaaaam utan syskon". Jag fattar, de är glada att de ska få en till. Men snälla, sluta tjata! Jag är dessutom 15 år äldre än henne, tycker det börjar bli lite sent att skaffa fler (det tog ungefär ett år innan det så att säga tog sig förra gången).

Jag blev sur och fräste ifrån. Sluta tjata!
Men på vägen hem började tankarna mala, är jag ego som "förvägrar" min son syskon? Jag själv har två och älskar dem, även om vi bråkade en hel del som små. Egentligen vet jag var jag står, men att höra det konstanta malandet om fler barn från flera håll och kanter.. Det frestar på.

Varför kan jag inte få vara nöjd med ett barn som jag älskar och kan ge mitt allt för?

Herregud, att folk bara kan med, jag förstår inte vad de har med saker att göra. Det är inget fel med att vara ensambarn, det ena är liksom inte nödvändigtvis bättre än det andra. Ett barn får ju mycket mer tid med sina föräldrar till exempel. Jag tänker att man aldrig ska skaffa barn bara för att ens barn ska få ett syskon, det är ju liksom inte rätt anledning. Att det ens ska behöva försvaras varför man bara vill ha ett barn är ju helt orimligt.

 

[sthu]

Herregud, att folk bara kan med, jag förstår inte vad de har med saker att göra. Det är inget fel med att vara ensambarn, det ena är liksom inte nödvändigtvis bättre än det andra. Ett barn får ju mycket mer tid med sina föräldrar till exempel. Jag tänker att man aldrig ska skaffa barn bara för att ens barn ska få ett syskon, det är ju liksom inte rätt anledning. Att det ens ska behöva försvaras varför man bara vill ha ett barn är ju helt orimligt.

Tack! Då är jag inte helt ute och cyklar ändå. Jag tänker att jag är trots allt snart 40, risken för komplikationer ökar, och jag är som sagt egentligen nöjd med ett barn. Ska försöka sluta tänka på vad andra säger

 

[Dorinda]

Jag blir tokig! Vi var på kalas igår. Det enda den som fyllde år ville prata om var att skaffa syskon (de ska få sitt andra barn nästa år), om jag och maken inte ska skaffa fler barn. Jag sa direkt att nej, jag vill inte gå igenom det igen och jag är väldigt nöjd med ett barn. Det är dessutom ett mer än jag trodde jag skulle ha. "Men det är ju så kuuuuul med syskon!", "han blir ju så ensaaaaaam utan syskon". Jag fattar, de är glada att de ska få en till. Men snälla, sluta tjata! Jag är dessutom 15 år äldre än henne, tycker det börjar bli lite sent att skaffa fler (det tog ungefär ett år innan det så att säga tog sig förra gången).

Jag blev sur och fräste ifrån. Sluta tjata!
Men på vägen hem började tankarna mala, är jag ego som "förvägrar" min son syskon? Jag själv har två och älskar dem, även om vi bråkade en hel del som små. Egentligen vet jag var jag står, men att höra det konstanta malandet om fler barn från flera håll och kanter.. Det frestar på.

Varför kan jag inte få vara nöjd med ett barn som jag älskar och kan ge mitt allt för?

Men vad jobbiga folk är!

Statistiskt sett har ensambarn störta sannolikhet att ta Nobelpriset än syskon

Skämt åsido. Men jag tror det bästa för barnen är att föräldrarna gör det som känns bäst för de själva!

 

[miumiu]

Jag blir tokig! Vi var på kalas igår. Det enda den som fyllde år ville prata om var att skaffa syskon (de ska få sitt andra barn nästa år), om jag och maken inte ska skaffa fler barn. Jag sa direkt att nej, jag vill inte gå igenom det igen och jag är väldigt nöjd med ett barn. Det är dessutom ett mer än jag trodde jag skulle ha. "Men det är ju så kuuuuul med syskon!", "han blir ju så ensaaaaaam utan syskon". Jag fattar, de är glada att de ska få en till. Men snälla, sluta tjata! Jag är dessutom 15 år äldre än henne, tycker det börjar bli lite sent att skaffa fler (det tog ungefär ett år innan det så att säga tog sig förra gången).

Jag blev sur och fräste ifrån. Sluta tjata!
Men på vägen hem började tankarna mala, är jag ego som "förvägrar" min son syskon? Jag själv har två och älskar dem, även om vi bråkade en hel del som små. Egentligen vet jag var jag står, men att höra det konstanta malandet om fler barn från flera håll och kanter.. Det frestar på.

Varför kan jag inte få vara nöjd med ett barn som jag älskar och kan ge mitt allt för?

Nej, du är verkligen inte ego och barn ska man skaffa för att man själv vill och inte som "sällskap" till befintliga barn. Är min åsikt.

Har också bara ett barn men han är så stor nu (10 år) så folk kommer sällan med såna kommentarer längre. Var värre när han var runt 2-5 typ. Jag börjar också närma mig 40 och känner väl lite att det tåget har gått nu. Ironiskt nog är det först nu jag kan känna lite att det skulle vara mysigt med en bebis igen Men bebisar blir ju barn och så småningom vuxna människor också och man ska ju orka hela vägen dit. Man kan ju inte skaffa barn för att det är så himla gött att vara föräldraledig heller

Sen kan ju syskonrelationer se väldigt olika ut. Har flera runt omkring mig där det skurit sig helt. Blir ju också en jävligt dryg situation att sitta i som förälder.

 

[Blyger]

Barnen som leker. Lilla springer efter stora som "skräms". Lilla som tjuter av skratt

 

[turbofling]

Jag har själv fem barn och 2 syskon sa jag kanske inte borde uttala mig men jag observerar hur det ser ut runt oss. Mina syskon har varsitt barn och min mans syster har ett barn. Jag ser fördelar och nackdelar med att ha syskon och att vara ensambarn. Fördelar jag ser det är att om man har ett barn kan man ge det barnet precis vad det vill ha och behöver, det finns alltid tid att prata utan att syskon stör. Aktiviteter kan anpassas till vad barnet vill (med fem är det nästan alltid ngn som är missnöjd och gnäller). Jag tror att det ger barnet stor trygghet. Samtidigt som barnet kanske inte lär sig att kompromissa och anpassa sig pa samma sätt som ett barn som har syskon. Ett barn kräver nog även lite mer av föräldern, att leka osv. Jag behöver sällan höra "jag har trakigt", "jag har ingen att leka med" för det finns nästan alltid ett syskon som vill leka.
Men det som jag avundas föräldrar med ett barn, slippa alla syskonbrak och tjafs mellan syskonen. Det skulle ocksa vara skönt att ha det lugnare och tystare vid matbordet om det bara var ett barn som ville berätta om dagen och inte fem som gärna samtidigt har saker att berätta och inte sällan slutar det med ett minst ett barn blir sur för att den inte far prata.

Med det sagt, alla maste själva fa välja vad som passar bäst. Varför ska man tjata och lägga sig i andra föräldrar val, jag kan inte första det.

 

[Nordthor]

Å, @sthu känner igen mig så i det där syskontjatet. Är också snart 40, fullständigt nöjd med ett barn och noll procent sugen på att gå igenom graviditet, förlossning, föräldraledighet och allt vad det heter igen. Tänker lägga alla ägg i den fantastiska lilla korg vi fått . Men förundras över att folk ska bry sig och ständigt propagera så hårt för syskon.

 

[Blyger]

Barnen som leker. Lilla springer efter stora som "skräms". Lilla som tjuter av skratt

Kanske ska tillägga att det här absolut inte var ett inlägg i syskon eller inte-diskussionen, utan bara vad som hände kring mig i köket just då

 

[sthu]

Å, @sthu känner igen mig så i det där syskontjatet. Är också snart 40, fullständigt nöjd med ett barn och noll procent sugen på att gå igenom graviditet, förlossning, föräldraledighet och allt vad det heter igen. Tänker lägga alla ägg i den fantastiska lilla korg vi fått . Men förundras över att folk ska bry sig och ständigt propagera så hårt för syskon.

Men precis! Och innan vi hade sonen var det ett jäkla tjat om barn överlag. Tjatet om syskon satte igång efter bara någon månad som föräldrar.
Har man inga barn är det "fel", bara ett är inte tillräckligt rätt, och nåde den som har för många!
Måste folk ha så många och högljudda åsikter om familjebildning (ja, alla livsval egentligen)?

 

[Nordthor]

Men precis! Och innan vi hade sonen var det ett jäkla tjat om barn överlag. Tjatet om syskon satte igång efter bara någon månad som föräldrar.
Har man inga barn är det "fel", bara ett är inte tillräckligt rätt, och nåde den som har för många!
Måste folk ha så många och högljudda åsikter om familjebildning (ja, alla livsval egentligen)?

Haha, alltså exakt så har det varit för oss också! Jag var ganska så tvärsäker på att jag inte ville ha barn innan sonen liksom bestämde det till oss. Och tom. de människor som vet att jag varit tveksam till barn från början kunde fasiken inte hålla sig från att börja tjata om syskon innan vi ens hunnit hem från neo. Suck.

 

[sthu]

Haha, alltså exakt så har det varit för oss också! Jag var ganska så tvärsäker på att jag inte ville ha barn innan sonen liksom bestämde det till oss. Och tom. de människor som vet att jag varit tveksam till barn från början kunde fasiken inte hålla sig från att börja tjata om syskon innan vi ens hunnit hem från neo. Suck.

Exakt samma här!

Folk

 

[FeatherCloud]

Men precis! Och innan vi hade sonen var det ett jäkla tjat om barn överlag. Tjatet om syskon satte igång efter bara någon månad som föräldrar.
Har man inga barn är det "fel", bara ett är inte tillräckligt rätt, och nåde den som har för många!
Måste folk ha så många och högljudda åsikter om familjebildning (ja, alla livsval egentligen)?

En klumpig kollega frågade mig "ooooch när kommer tvåan?!" med kvittrande röst, innan sonen ens fyllt ett. Jag svarade rätt ilsket "du vet varken om jag kan eller vill få en tvåa, så det tycker jag inte du ska gå runt och fråga folk". Hon försökte förklara sig men det är nog faktiskt första och enda gången någon frågade mig. Det är ett jäkla oskick tycker jag

 

[Snubbelfot]

Åkte till badhuset idag, trots guldväder ute. Befriande glest inne. Våra killar är helt grymma vattendjur! Kastar sig hejdlöst från bassängkanten, insisterar på att åka alla vattenrutchbanor ensamma, ligger på rygg och provar att flyta... allt med armpuffar men ändå, helt otroligt bekväma i vatten. Det bådar gott inför simskola m m.

 

[Fille]

Men precis! Och innan vi hade sonen var det ett jäkla tjat om barn överlag. Tjatet om syskon satte igång efter bara någon månad som föräldrar.
Har man inga barn är det "fel", bara ett är inte tillräckligt rätt, och nåde den som har för många!
Måste folk ha så många och högljudda åsikter om familjebildning (ja, alla livsval egentligen)?

Vi har tre barn nu (oplanerat, hade tänkt två, men blev tvillingar), vi får höra att tre väl räcker, inte blir det väl fler barn nu?

 

[sthu]

Vi har tre barn nu (oplanerat, hade tänkt två, men blev tvillingar), vi får höra att tre väl räcker, inte blir det väl fler barn nu?

Ja, det får ju inte vara för många barn. Det är konstigt, för annorlunda. Helt galet..

 

[Madde_padde]

Ja, det får ju inte vara för många barn. Det är konstigt, för annorlunda. Helt galet..

haha eller? Vi med fyra får ofta frågan om vi inte ska ha en till endå vi brukar säga att folk uppenbarligen tycker våra barn är så fantastiska när de vill att vi ska berika världen med ännu fler av dem

Men anser att man skaffar så många barn man själv vill ha helt enkelt! Vi har kompisar med ett barn också, de lever ju ett helt annat liv än vad vi gör med alla barn och jag kan känna mig lite avundsjuk över det också faktiskt! Tror heller inte att ngt av barnen e lyckligare än ngt annat av dem faktiskt!
Gör som känns bäst för er och skit i alla andra

 

[Libbsticka]

Vi har ju två barn från min mans första äktenskap som är cirka 10 år äldre än vårt gemensamma. Vi skaffade ett till just för syskon i samma ålder mer än att vi själva önskade oss 4. Vi får JÄTTE mycket kritik för det. Grejen är att det går ju alltid vända på argumenten och det är ju väldigt mysigt att sitta i en fåtölj och vara dömande över andras liv. Då slipper man ju analysera sig själv.

Jag har precis fått hem man och barn efter att de varit bortresta i 12 dagar när jag jobbat. Har kunnat göra allt det där jag längtar efter. Bara sitta med telefonen, vila, se på serier. Oj så tråkigt det är!

 

[Malibu_Stacy]

Angående antal barn diskussionen undrar jag om det är båda föräldrar som får den frågan lika ofta, eller om det bara är mamman (om det nu gäller heteropar).
Det känns som att kvinnor aldrig kan göra rätt. Ett är för lite, två är för få, fel att skaffa ett till när andra är mycket äldre, fel att skaffa barn för tätt…herregud vad folk har så jävla lätt för att döma och lägga sig i.

 

[sthu]

Angående antal barn diskussionen undrar jag om det är båda föräldrar som får den frågan lika ofta, eller om det bara är mamman (om det nu gäller heteropar).
Det känns som att kvinnor aldrig kan göra rätt. Ett är för lite, två är för få, fel att skaffa ett till när andra är mycket äldre, fel att skaffa barn för tätt…herregud vad folk har så jävla lätt för att döma och lägga sig i.

Jag tror det oftast är mamman som får frågan, och det känns som att det förväntas att mamman ska vara den med barnlängtan och så vidare.

Håller helt med om att det känns som att kvinnor aldrig kan göra rätt i andras ögon. Spelar ingen roll vad man gör så är det fel.
På samma tema ser jag massor med "träningsfilmer" på instagram där mamman ska träna (men inte för mycket!) och hålla sig "fit for the children". Men samtidigt ska hon ta hand om hemmet, vara ständigt tillgänglig för familjen och ha egentid med vin och bubbelbad.

Nej, nu lägger jag ner. Blir matt bara av att tänka på det. Jag återgår till att rensa senap.

 

[Blyger]

Dags att packa en påse med kläder till förskolan. Sommarlovet är slut.
Stora börjar första klass och åker buss själv på morgonen.