Vad saknar ni mest?

Jag har nog aldrig innan riktigt förstått betydelsen av de lite ytligare bekantskaperna, dvs de som inte är nära vänner men som en träffar emellanåt i olika sammanhang. De som en inte träffar alls längre. Mina närmaste vänner bor 100 mil bort, så de ingår inte i min vardag sas vilket de nämnda bekantskaperna gör. Även om den största saknaden är familj och vänner jag inte kan hälsa på, så i min direkta vardag är det faktiskt mer akut för mitt mående att jag hindras från att åka iväg och fika, dricka vin + sova över, shoppa med nån, åka långtradare och slänga käft med alla gubbar och entreprenörer på jobbet.
 
Finns det inte på din ort?
Här erbjuds Bio för små sällskap om max 8 personer, man bokar en egen tid och får komma med sitt lilla sällskap :heart
Priset är dessutom detsamma som för vanlig film
Tyvärr helt stängt hos oss :(
Och simhallen! Den saknar jag nog ännu mer nu när jag tänker efter.
 
Knäppa katt - har inte du två katter?
Eller är det bara en som är knäpp?


J
Min första egna inomhuskatt, på 80-talet. Klart en personlighet. Det fanns de som inte hade en aning om att jag hade katt för de såg aldrig till henne. Andra fick henne på sig direkt. En gång tappade jag bort henne och var övertygad om att hon smitit ut i trapphuset och försvunnit. Efter två dagar kom hon fram. Hon hade bara inte känt för att umgås.
 
Insåg att en av de saker jag verkligen saknar i dessa tider är att sitta och berätta historier för varann.

Om min knäppa katt, om hästen Katla (som inte alls hette så) som vaktade lösdriften som vore den katlagrottan, om alla människor man mött. Allt detta "ljugande" som man kunde ägna sig åt över en kopp kaffe eller lite vin med goda vänner.

Jag saknar också att spontant kunna åka iväg och handla i vilken butik som helst.
Att vara spontan. gå till någon butik för att man känner för det och behöver utan att fundera. Att äta ute. Att träffa folk. Att kunna gå normalt utan att hålla avstånd eller oroa mig för avstånd eller om jag gör rätt. Just i dag saknade jag att titta på Lucia som jag gör varje lucia. Att småprata. Att träffas.
 
Saknar att gå på dansföreställningar väldigt mycket och att gå ut på krogen med vänner.
Men ja, det värsta har varit att jag legat väldigt mycket på sjukhuset utan att kunnat ta emot besök eller gå ut. Det har varit jobbigt.
 
Saknar att åka på historiska event, och att jobba sommarsäsong i Visby. Saknar att gå ut på studentnationer och dansa, och alla helger i Stockholm på pubar i gamla stan.
Saknar framförallt alla planer och drömmar, att planera för att åka iväg eller planera för andra galna upptåg.
 
Att jobba utan visir och munskydd, övningar på jobbet, resor, gymmet, restaurangbesök, fotbollsmatcher, hästtävlingar.
I mångt och mycket handlar det om att jag saknar att ha något/upplevelser att se fram emot.
 
Småprat

Att umgås med folk utan att fundera (kring vad som är korrekt, om man borde öht, om barnen är tillräckligt friska... Osv).

Att slippa känna mig som en smitthärd (även när jag är frisk).

Det sista du skriver håller jag med om! Man känner sig uttittad om man råkar nysa i affären eller hosta till, eller snora lite. Min näsa rinner jämt i princip, har alltid gjort. Speciellt om det är kallt och/eller blåser. Är till och med kollad både för allergier och om polyperna behövts brännas, men inget av det, bara rinnig näsa...
 
Att kunna vara spontan. Det är nog största bekymret. Slänga iväg sig på en weekend eller åka in till stan och spendera hela dagen sittandes på ett café. Ta en lunch-bio. Framför allt tycker jag att det är supertrist att jag hoppade av förra utbildningen för att jag dels inte mäktade med distansundervisningen. Sökte ny utbildning. Blev ju något ironiskt, det. :meh: Nu är den nya utbildningen bättre på alla sätt och vis men jag hade verkligen behövt komma ut ur huset mer regelbundet.
 
Det enda jag saknar egentligen är att kunna ha valpträffar, vi hoppades så på att kunna ha det nu i höst ,men nej.
Annars har jag inte ändrat så mycket i mitt liv.
 
Jag saknar att inte behöva oroa mig. Tänka ut hur jag ska åka för att undvika rusning, titta mig runt när jag är ute och ändra riktning. Rädslan för min pappa och särskilt min mamma i Nairobi. Gå ut och ta en spontanfika. Träffa vänner och klaga över det usla vädret ;) Jag är trött på att läsa om corona.
 

Liknande trådar

Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
9 590
Senast: Imna
·
Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
4 311
  • Låst
Tjatter I tidernas begynnelse skapade den store Frith världen. Han skapade stjärnorna, och världen levde bland stjärnorna. Frith skapade alla...
106 107 108
Svar
2 157
· Visningar
66 614
Senast: Intejag
·
Äldre Sitter nu och känner mig totalt slutkörd, trots flera dagars ledighet från jobbet, trevligt folk omkring mig som jag är jätteglad över...
2
Svar
33
· Visningar
7 853

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp