Vem bär skuld i en otrohetsaffär? (utbruten ur Min man var otrogen)

Bukefalos 30 år!

Ja det är precis det jag syftar till.

Och samhällets starka norm kring monogami är någon typ av samhällskontrakt, som ändå (enligt vissa här, som också säger att det är så samhällskontraktet ser ut) några har rätt att bryta men inte andra och det är den olikheten jag har svårt att förstå. Att vilja vara del i att bryta ett monogamt förhållande fast man har en monogam läggning liksom. Eller man kanske inte har en monogam läggning men lever monogamt pga normen och kan då ta sig den frihet man egentligen skulle vilja ha med någon som lever i ett uttalat monogamt förhållande bara det inte är en själv?
Är inte säker på att det är så svartvitt som att man har en monogam eller icke-monogam läggning och att man därefter önskar leva ut antingen det ena eller andra, hos andra arter är den vanligaste formen av monogami tvärtom social monogami vilket är ett ganska flexibelt system där individer sedan kan ha olika grad av sexuell eller genetisk monogami. Och det behöver inte heller alltid vara något konstant, det vill säga hos en del socialt monogama arter kan en individs sexuella beteende eller grad av monogami variera över livet av olika anledningar.

Ser man monogami mer som just ett socialt system, med en rad olika möjliga sexuella taktiker eller strategier som kan existera inom det systemet, snarare än en form av "antingen är man monogam eller inte" blir det inte heller fullt lika ologiskt med diverse inkonsekvenser i hur monogamin fungerar i praktiken. Det är som sagt inte alls ovanligt hos socialt monogama arter att individer har relationer där de hjälps åt att ta hand om avkommor tillsammans med en specifik partner samtidigt som en eller båda i det paret eventuellt också kan få avkommor med andra. Mer flytande än vad strikt binära definitioner tillåter.

I samma anda gissar jag därför att inte alla sexuellt icke-monogama människor har ett direkt behov av att montera ned den monogama normen i samhället, även om en del säkert har det. Gissar nog snarare att rätt många av alla de människor som är socialt men inte sexuellt monogama är ungefär lika intresserade av att överge det här socialt monogama systemet som en genomsnittlig präriesork.
 
Gissar nog snarare att rätt många av alla de människor som är socialt men inte sexuellt monogama är ungefär lika intresserade av att överge det här socialt monogama systemet som en genomsnittlig präriesork.
:heart :heart :love:

genomsnittlig präriesork :)

(väldigt förklarande faktiskt)
 
  • Gilla
Reactions: Mkb
Och nej, kan jobbet finnas kvar pga sexet så behövs det inga neddragningar. Och igen, polisanmäl för att man hotas till att bli utsatt för övergrepp för att behålla jobbet och gå till facket för en sådan arbetsplats behöver verkligen rensas upp.
Om 50 personer av 100 behöver sägas upp, så vill man nog gärna vara de en av de 50 som får stanna kvar.

Jag kan inte se hur det kan bli någon polissak?
Eller att man ens skulle ha något intresse av att anmäla.
 
Om 50 personer av 100 behöver sägas upp, så vill man nog gärna vara de en av de 50 som får stanna kvar.

Jag kan inte se hur det kan bli någon polissak?
Eller att man ens skulle ha något intresse av att anmäla.
Är det ingen polissak när någon hotar med att kräva att begå övergrepp på någon för att den ska få jobba kvar? Hade en chef kommit och sagt det till mig hade jag på stört ringt facket och polisen för det där är utpressning så det bara skriker om det. Och nej, långt ifrån alla hade gått med på att bli utsatt för det där för att få jobba kvar. Förhoppningsvis så anmäler folk sådana chefer för såna hot är inte okej.
 
De tror jag absolut.

Det här är sånt förminskande av männen. Att en man inte skulle ha förmågan att säga nej utan vara ett sånt stort offer för sina djuriska instinkter rimmar väl rätt bra med patriarkatet på sätt o vis. Men jag personligen tycker att det är komplett bullshit.

Och generellt så tror jag inte att det ser ut så heller, att en kvinna ger sig fan på att hon minsann ska ligga med en man och inte ger upp. Det hör nog generellt till ovanligheterna. För en kvinna är det generellt lätt att hitta någon att ligga med, så vill man bara ligga så tar man nästa i kön bara ju.
Alltså jag har ju varit i den situationen att min partner åtråddes starkt av en annan kvinna som han var vän med och som han, redan innan vårt förhållande, valt att inte ha ngn romantisk relation med.

Hon hade dock väldigt svårt med detta och det var både meddelanden och presenter av det mindre lämpliga slaget med tanke på att han var i en relation. Han visade, vad jag vet, allt för mig och hoppade inte i säng med henne men det var lång tid som hon höll på och hade han varit otrogen med henne i slutändan så hade jag högst troligt ansett att hon bar en skuld i det hela, även om hans hade varit större.

Min åsikt är alltså att den som väljer att vara otrogen ALLTID bär den största skulden, oftast också den enda MEN det finns undantag där den externa aktören också bär på en skuld.
 
Alltså jag har ju varit i den situationen att min partner åtråddes starkt av en annan kvinna som han var vän med och som han, redan innan vårt förhållande, valt att inte ha ngn romantisk relation med.

Hon hade dock väldigt svårt med detta och det var både meddelanden och presenter av det mindre lämpliga slaget med tanke på att han var i en relation. Han visade, vad jag vet, allt för mig och hoppade inte i säng med henne men det var lång tid som hon höll på och hade han varit otrogen med henne i slutändan så hade jag högst troligt ansett att hon bar en skuld i det hela, även om hans hade varit större.

Min åsikt är alltså att den som väljer att vara otrogen ALLTID bär den största skulden, oftast också den enda MEN det finns undantag där den externa aktören också bär på en skuld.
Ja, hon betedde sig inte särskilt elegant. Men hon bär väl ingen skuld gentemot dig i det fallet? Däremot var hon ju klart gränsöverskridande gentemot din man.
 
Ja, hon betedde sig inte särskilt elegant. Men hon bär väl ingen skuld gentemot dig i det fallet? Däremot var hon ju klart gränsöverskridande gentemot din man.
Jag anser att hon gjorde det. Hon fortsatte även efter att ha deltagit på vårt bröllop och efter det att jag och min partner fått barn dvs hon visste precis vad hon gjorde och försökte verkligen förstöra en relation. Nu gick det ju inte som hon hoppades men inte för att hon inte försökte.
 
Är det ingen polissak när någon hotar med att kräva att begå övergrepp på någon för att den ska få jobba kvar? Hade en chef kommit och sagt det till mig hade jag på stört ringt facket och polisen för det där är utpressning så det bara skriker om det. Och nej, långt ifrån alla hade gått med på att bli utsatt för det där för att få jobba kvar. Förhoppningsvis så anmäler folk sådana chefer för såna hot är inte okej.
Men Snygga Tjejen gillade ju Läckra Chefen.
Hon hoppades även på att få bli nya Läckra Frun.

Vem bär skulden?
 
Jag anser att hon gjorde det. Hon fortsatte även efter att ha deltagit på vårt bröllop och efter det att jag och min partner fått barn dvs hon visste precis vad hon gjorde och försökte verkligen förstöra en relation. Nu gick det ju inte som hon hoppades men inte för att hon inte försökte.
Alltså jag har ju varit i den situationen att min partner åtråddes starkt av en annan kvinna som han var vän med och som han, redan innan vårt förhållande, valt att inte ha ngn romantisk relation med.

Hon hade dock väldigt svårt med detta och det var både meddelanden och presenter av det mindre lämpliga slaget med tanke på att han var i en relation. Han visade, vad jag vet, allt för mig och hoppade inte i säng med henne men det var lång tid som hon höll på och hade han varit otrogen med henne i slutändan så hade jag högst troligt ansett att hon bar en skuld i det hela, även om hans hade varit större.

Min åsikt är alltså att den som väljer att vara otrogen ALLTID bär den största skulden, oftast också den enda MEN det finns undantag där den externa aktören också bär på en skuld.
Men varför i hela världen fortsatte din man vara vän med kvinnan? Och varför i hela världen bjöd ni henne på ert bröllop? Varför sa han inte upp kontakten med henne? Jag hade varit otroligt besviken på mannen i den här situationen som ens accepterade detta och hade kvar personen i sitt liv? Sen hade jag antagligen hatat kvinnan också, men det är inte kvinnan jag varit besviken på.
 
Alltså jag har ju varit i den situationen att min partner åtråddes starkt av en annan kvinna som han var vän med och som han, redan innan vårt förhållande, valt att inte ha ngn romantisk relation med.

Hon hade dock väldigt svårt med detta och det var både meddelanden och presenter av det mindre lämpliga slaget med tanke på att han var i en relation. Han visade, vad jag vet, allt för mig och hoppade inte i säng med henne men det var lång tid som hon höll på och hade han varit otrogen med henne i slutändan så hade jag högst troligt ansett att hon bar en skuld i det hela, även om hans hade varit större.

Min åsikt är alltså att den som väljer att vara otrogen ALLTID bär den största skulden, oftast också den enda MEN det finns undantag där den externa aktören också bär på en skuld.
Här pratar vi om trakasserier istället. Det blir inte riktigt samma sak.
 
Är inte säker på att det är så svartvitt som att man har en monogam eller icke-monogam läggning och att man därefter önskar leva ut antingen det ena eller andra, hos andra arter är den vanligaste formen av monogami tvärtom social monogami vilket är ett ganska flexibelt system där individer sedan kan ha olika grad av sexuell eller genetisk monogami. Och det behöver inte heller alltid vara något konstant, det vill säga hos en del socialt monogama arter kan en individs sexuella beteende eller grad av monogami variera över livet av olika anledningar.

Ser man monogami mer som just ett socialt system, med en rad olika möjliga sexuella taktiker eller strategier som kan existera inom det systemet, snarare än en form av "antingen är man monogam eller inte" blir det inte heller fullt lika ologiskt med diverse inkonsekvenser i hur monogamin fungerar i praktiken. Det är som sagt inte alls ovanligt hos socialt monogama arter att individer har relationer där de hjälps åt att ta hand om avkommor tillsammans med en specifik partner samtidigt som en eller båda i det paret eventuellt också kan få avkommor med andra. Mer flytande än vad strikt binära definitioner tillåter.

I samma anda gissar jag därför att inte alla sexuellt icke-monogama människor har ett direkt behov av att montera ned den monogama normen i samhället, även om en del säkert har det. Gissar nog snarare att rätt många av alla de människor som är socialt men inte sexuellt monogama är ungefär lika intresserade av att överge det här socialt monogama systemet som en genomsnittlig präriesork.
Tack för att du sätter ord på det så bra. Det är precis det jag menar och att jag är intresserad av vad personer vid olika platser i gråskalan upplever sig ha för motivation bakom ”ja det finns skuld” eller ”nej det finns ingen skuld”. Argumentet ”det finns ingen skuld för det finns ingen skuld” är giltigt men inte så informationsbärande liksom?
 
  • Gilla
Reactions: Mkb
Men varför i hela världen fortsatte din man vara vän med kvinnan? Och varför i hela världen bjöd ni henne på ert bröllop? Varför sa han inte upp kontakten med henne? Jag hade varit otroligt besviken på mannen i den här situationen som ens accepterade detta och hade kvar personen i sitt liv? Sen hade jag antagligen hatat kvinnan också, men det är inte kvinnan jag varit besviken på.
Han är väldigt snäll och hon ingick i hans kompisgäng 🙈 tro mig, det var en hej den diskussioner just kring henne. Jag ansåg ju att hon skulle avpoletteras helt medan han ansåg att det inte vore schysst av honom.
 
Kan ju tillägga att jag under mina dryga 40 år aldrig har raggat på en man, det sköter de så bra själva 🤷‍♀️
Upptagna eller inte.

Tvärtom känner jag alltid ett instinktivt ogillande inför alla nya människor jag träffar 😅
 
Han är väldigt snäll och hon ingick i hans kompisgäng 🙈 tro mig, det var en hej den diskussioner just kring henne. Jag ansåg ju att hon skulle avpoletteras helt medan han ansåg att det inte vore schysst av honom.
Ja och då hade jag bara varit besviken på mannen som inte kan prioritera vårt förhållande för att det inte vore snällt trots att en toxic människa försöker förstöra allt. Hade absolut lagt hela skulden, i det här fallet, på just mannen, om något hade hänt.
 
Tack för att du sätter ord på det så bra. Det är precis det jag menar och att jag är intresserad av vad personer vid olika platser i gråskalan upplever sig ha för motivation bakom ”ja det finns skuld” eller ”nej det finns ingen skuld”. Argumentet ”det finns ingen skuld för det finns ingen skuld” är giltigt men inte så informationsbärande liksom?
Jag är nog, trots en tämligen monogam läggning, inne på att det inte finns någon skuld om vi förutsätter att de personer som är inblandade i sexet är fullt samtyckande vuxna. Jag ser det som att varje individ i grunden har full rätt att utnyttja sin egen kroppsliga autonomi och att den som inte är inblandad i det som involverar min kropp inte heller har någon egentlig rätt att säga vad jag får och inte får göra med just min kropp.

Sen är det självklart så att det är frivilligt att ingå olika typer av överenskommelser av typen "jag lovar att inte göra X eller Y med någon annan än dig" och lika självklart är det kanske inte så snyggt att bryta en sådan överenskommelse och om man gör det får man inse (och hantera!) att den andra parten i förhållandet känner sig sviken, lurad, arg och besviken. Vilket till exempel kan göra att förhållandet tar slut. Så konsekvenser finns det ju - men kanske inte skuld? Tycker jag, får jag ju tillägga! :)
 
Jag har också svårt att se att kvinnan eller den som stöter bär någon skuld. Det finns ju en hel del exempel på par som träffats när de varit i andra relationer och sen fått ett långt och lyckligt liv med den nya. Så om den som stöter har seriösa känslor och tror på en framtid tillsammans så tycker jag att det är fritt fram att stöta på (fram tills man får ett nej). Handlar det bara om sex och ngt tillfälligt tycker jag däremot att individen kan välja ngn annan att stöta på en ngn som är gift och har barn. Det är bara respektlöst. Men skuld? Nej.
 
Jag är nog, trots en tämligen monogam läggning, inne på att det inte finns någon skuld om vi förutsätter att de personer som är inblandade i sexet är fullt samtyckande vuxna. Jag ser det som att varje individ i grunden har full rätt att utnyttja sin egen kroppsliga autonomi och att den som inte är inblandad i det som involverar min kropp inte heller har någon egentlig rätt att säga vad jag får och inte får göra med just min kropp.

Sen är det självklart så att det är frivilligt att ingå olika typer av överenskommelser av typen "jag lovar att inte göra X eller Y med någon annan än dig" och lika självklart är det kanske inte så snyggt att bryta en sådan överenskommelse och om man gör det får man inse (och hantera!) att den andra parten i förhållandet känner sig sviken, lurad, arg och besviken. Vilket till exempel kan göra att förhållandet tar slut. Så konsekvenser finns det ju - men kanske inte skuld? Tycker jag, får jag ju tillägga! :)
Många ser ju -är vi ihop nu, och giftermål som precis just sådana överenskommelser. Och att det finns separata benämningar på de flesta andra varianter.
 
Många ser ju -är vi ihop nu, och giftermål som precis just sådana överenskommelser. Och att det finns separata benämningar på de flesta andra varianter.
Ja, det är ju precis de överenskommelserna jag menar. Och som sagt - det kan få konsekvenser att bryta en sån överenskommelse, men jag vill fortfarande inte säga att det finns en skuld.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp