Vilka brister är ok att avla på?

Maniac123

Trådstartare
Jag läser ofta här att ditten och datten ska man inte avla på. Och jag håller med. Men sen började jag fundera på vilka hundar som ska gå i avel då? Vi vill väl hålla avelsbasen så bred som möjligt? Är det sunt att utesluta hundar för minsta lilla fel? Finns det ens perfekta hundar?

Jag är av åsikten att det inte finns någon perfekt hund. Vad säger ni?

Finns det inga perfekta hundar så måste vi använda hundar med vissa brister i avel. Men vilka brister är ok att avla på? Är det skillnad mellan olika raser vilka brister som accepteras?

Att mentalitet och hälsa väger tyngre än en perfekt exteriör verkar de flesta här rörande överens om, men finns det några exteriöra brister som ni skulle utesluta en hund ur avel för? Eller får hunden se ut exakt hur som helst bara den är snäll (skämt o sido)? Jag tänker att det finns exteriöra brister som kan vara slitsamma för hunden och göra hunden mindre hållbar i längden tex.

Hur mycket ska man testa och undersöka för att försäkra sig om att sin hund inte har några uteslutande brister? Ska man bara testa det absolut minsta som krävs av SKK, vilket är typ ingenting för många raser? Ska man följa rasklubbens krav för valpförmedling? Uppfylla exakt alla strategier i RAS? Ännu mer? HD-röntga raser som inte har problem med HD? Ultraljuda hjärtan på raser som inte har problem med det? Patellaundersöka Labradorer?

Jag är väldigt intresserad av avel och hoppas kunna föda upp i framtiden, har gått SKKs uppfödarutbildning och är i princip född i en valplåda men har ingen egen kull ännu då jag inte haft någon tik som jag tycker dugit till avel. Jag blir väldigt kluven.. Jag förstår att man vill testa så mycket som möjligt för att veta vad man har och undvika att dubbla det i största möjliga mån, inte nödvändigtvis utesluta ur avel. Jag förstår också problemet med att ”leta fel” och att det kan gå emot djurskyddslagarna att avla på en hund där man hittat ett fel. Jag tycker man ska avla på HD-fria djur men tycker också att index verkar vara ett fantastiskt bra verktyg. Hjälp mig sortera ut mina tankar 😂
 
Följer. Är ju inte insatt i avel längre (var väl insatt i Kooiker) så har förmodligen inget själv att bidra med i denna tråd men lär vara intressant att följa. 😅
 
Det beror nog mycket på.

I en numerärt liten ras eller en ras med hög inavelsgrad kan det finnas ett egenvärde i att låta en ganska stor andel av hundarna gå i avel. Och då kanske man inte kan utesluta individer för fel färg, form på öronen etc.

Jag tror ju också att man måste vara noga när det handlar om svagheter som är vanliga i rasen eller som påverkar hundens välbefinnande (t.ex. patella lux på småraser och HD på större hundar)
 
Jag tänker att det beror väldigt mycket på rasen, för precis som du säger så finns det inga perfekta hundar.

Själv har jag då saluki. Inom min ras förekommer det hjärtfel och autoimmuna sjukdomar, vilket såklart blir jättekul när inga sådana resultat reggas på hunddata... Hur som helst. Rasklubben rekommenderar ultraljud av hjärtan på avelshundar och det går att rapportera in resultaten till rasklubben. Även om det inte är ett krav så är det något som de flesta uppfödare gör idag.

Vad jag och flera andra uppfödare däremot oroar oss för är en allt för stark uppdelning mellan "showhundar" och arbetande hundar. Vi är också några som oroar oss för matadoravel. Många idag väljer knepiga vägar runt det, som att tex använda en bror till en hund som har vansinnigt många avkommor. Det gör att vissa hundar har extremt många barnbarn och framförallt barnbarnsbarn, vilket även rasklubb varnat för.

Med allt det i åtanke så är jag ganska bestämd i min åsikt att en vettig avelshund ska ha lite ovanligare stamtavla och en bra exteriör. Sedan ska den såklart också vara trevlig och frisk, men det är i princip alla salukis. För att undvika sjukdomar så vill jag dock se att hundarna hunnit bli några år gamla, att tikarna är åtminstone 4 år gamla och hanarna gärna 5 år, samt såklart med ultraljudade hjärtan. Eftersom rasen är liten och det blir för mycket med mer än 1-2 kullar per hund så behöver man inte ta valpar tidigare än så annat än i undantagsfall (tex om gammal tik verkligen skulle passa med ung hane och linjerna är så värdefulla att man inte har råd att vänta).

Jag ser ingen anledning att hålla på och testa dem för alla möjliga andra sjukdomar och fel, däremot skulle jag gärna se att fler gick BPH med sina hundar och startade dem på någon form av lure coursing eller kapplöpning. Men såklart, vet man om att en hund har problem så kan det vara klokt att inte ta den i avel. Vet tex en tik med troliga allergier som gick i avel, flertalet avkommor fick liknande problem, men den tik i kullen som var symptomfri gick såklart även den i avel... Det tycker jag är bedrövligt.

Utöver det önskar jag ett öppnare samtalsklimat, där det går att prata mer om sjukdomar och problem som uppstår. I dagsläget har jag väldigt bra koll på sådant, men det är just för att jag varit med i rasen länge, har pratat med många, sett mycket med egna ögon osv. Att komma in som helt ny... Nej fy. Det vore svinjobbigt! Kan också tillägga att de jag pratat med som haft sin första saluki allt som oftast säger att de önskar att de haft mer kunskap om rasen innan sitt köp. Inte så att de ångrar sina hundar, men med mer kunskap om sådant som inte skrivs ut öppet överallt så hade de nog gjort andra val när det gäller tex uppfödare.


Kan tillägga att det för saluki inte finns några krav för valphänvisning via rasklubb och enligt rasstandard får en saluki vara hur hög/låg i mankhöjd som helst samt ha vilken färg som helst. Även pälslängden får vara lite hur som helst och tja... De ska helt enkelt ha sund kroppsbyggnad som låter dem vara extremt bra, snabba och starka jakthundar. Det är den exteriören jag är ute efter när jag pratar om att vara petig med sådant. Funktion och hälsa helt enkelt.
 
Jag tänker att det beror väldigt mycket på rasen, för precis som du säger så finns det inga perfekta hundar.

Själv har jag då saluki. Inom min ras förekommer det hjärtfel och autoimmuna sjukdomar, vilket såklart blir jättekul när inga sådana resultat reggas på hunddata... Hur som helst. Rasklubben rekommenderar ultraljud av hjärtan på avelshundar och det går att rapportera in resultaten till rasklubben. Även om det inte är ett krav så är det något som de flesta uppfödare gör idag.

Vad jag och flera andra uppfödare däremot oroar oss för är en allt för stark uppdelning mellan "showhundar" och arbetande hundar. Vi är också några som oroar oss för matadoravel. Många idag väljer knepiga vägar runt det, som att tex använda en bror till en hund som har vansinnigt många avkommor. Det gör att vissa hundar har extremt många barnbarn och framförallt barnbarnsbarn, vilket även rasklubb varnat för.

Med allt det i åtanke så är jag ganska bestämd i min åsikt att en vettig avelshund ska ha lite ovanligare stamtavla och en bra exteriör. Sedan ska den såklart också vara trevlig och frisk, men det är i princip alla salukis. För att undvika sjukdomar så vill jag dock se att hundarna hunnit bli några år gamla, att tikarna är åtminstone 4 år gamla och hanarna gärna 5 år, samt såklart med ultraljudade hjärtan. Eftersom rasen är liten och det blir för mycket med mer än 1-2 kullar per hund så behöver man inte ta valpar tidigare än så annat än i undantagsfall (tex om gammal tik verkligen skulle passa med ung hane och linjerna är så värdefulla att man inte har råd att vänta).

Jag ser ingen anledning att hålla på och testa dem för alla möjliga andra sjukdomar och fel, däremot skulle jag gärna se att fler gick BPH med sina hundar och startade dem på någon form av lure coursing eller kapplöpning. Men såklart, vet man om att en hund har problem så kan det vara klokt att inte ta den i avel. Vet tex en tik med troliga allergier som gick i avel, flertalet avkommor fick liknande problem, men den tik i kullen som var symptomfri gick såklart även den i avel... Det tycker jag är bedrövligt.

Utöver det önskar jag ett öppnare samtalsklimat, där det går att prata mer om sjukdomar och problem som uppstår. I dagsläget har jag väldigt bra koll på sådant, men det är just för att jag varit med i rasen länge, har pratat med många, sett mycket med egna ögon osv. Att komma in som helt ny... Nej fy. Det vore svinjobbigt! Kan också tillägga att de jag pratat med som haft sin första saluki allt som oftast säger att de önskar att de haft mer kunskap om rasen innan sitt köp. Inte så att de ångrar sina hundar, men med mer kunskap om sådant som inte skrivs ut öppet överallt så hade de nog gjort andra val när det gäller tex uppfödare.


Kan tillägga att det för saluki inte finns några krav för valphänvisning via rasklubb och enligt rasstandard får en saluki vara hur hög/låg i mankhöjd som helst samt ha vilken färg som helst. Även pälslängden får vara lite hur som helst och tja... De ska helt enkelt ha sund kroppsbyggnad som låter dem vara extremt bra, snabba och starka jakthundar. Det är den exteriören jag är ute efter när jag pratar om att vara petig med sådant. Funktion och hälsa helt enkelt.
Som du säger så vill man såklart att hunden är frisk, exteriört byggd för rasens ändamål och att den är trevlig. Tänker att både ”trevlig” och ”bra byggd” kan vara en tolkningsfråga. Frisk, ptja, gör man tillräckligt många undersökningar så hittar man garanterat något fel på de allra flesta. Nu är väl Saluki också som du säger en ras som sällan har varken mentala brister eller några hälsomässiga problem. Så där är det ju lite enklare kanske än hos en del andra raser.

Men du skriver också att du inte tror det finns några perfekta hundar, sååå vilka brister kan du tänka dig att använda i avel? En hund som är obalanserat vinklad för den är perfekt på alla andra sätt? En hund som visar sig vara bärare av en recessiv sjukdom som normalt inte testas för i rasen? En som är rädd för fyrverkerier eller är påverkad av löp? :D
 
Som du säger så vill man såklart att hunden är frisk, exteriört byggd för rasens ändamål och att den är trevlig. Tänker att både ”trevlig” och ”bra byggd” kan vara en tolkningsfråga. Frisk, ptja, gör man tillräckligt många undersökningar så hittar man garanterat något fel på de allra flesta. Nu är väl Saluki också som du säger en ras som sällan har varken mentala brister eller några hälsomässiga problem. Så där är det ju lite enklare kanske än hos en del andra raser.

Men du skriver också att du inte tror det finns några perfekta hundar, sååå vilka brister kan du tänka dig att använda i avel? En hund som är obalanserat vinklad för den är perfekt på alla andra sätt? En hund som visar sig vara bärare av en recessiv sjukdom som normalt inte testas för i rasen? En som är rädd för fyrverkerier eller är påverkad av löp? :D
Ja, saluki är ju på så sätt en enkel ras. Ändå har jag svårt att idag hitta hundar som duger :p Men ja, jag är löjligt kräsen också...

Jag tror det var @Migo som vid ett tillfälle sa till mig att hon inte vill ha hundar i avel som är sämre än att det är ok att valparna i kullen ärver samma brister. Det tycker jag är ett mycket klokt tankesätt.
 
Jag tror(!) att det avlas en del på icke fulltandade shelties och att det inte är något tabu precis.

Min hund är ett solklart fall av INTE- avelshund: ej fulltandad, krypt, opererat båda bakbenen p.g.a. senluxation och osäker/viss rädsla.

De tre senare borde vara tabu att avla på även var för sig och är nog det 🤔.
 
Jag kan ingenting om avel men har såklart tänkt på detta gällande Nora eftersom jag har henne på foder, och speciellt nu när uppfödaren flaggat för parning på nästa löp.

Nora är importerad från Polen. Inavelsgraden bland de svenska hundarna har ökat då rasen ökat i popularitet senaste åren. Hon har en fin slim exteriör, men C-höfter. Inga tecken på överkänslighet mot något, men det kan ju komma senare. Hennes temperament är helt fantstiskt. Alltså verkligen helt fantstiskt. Dock är inget BPH gjort. Pga Corona har hon bara varit med på en utställning där hon slutade trea av åtta. Hon är född 17/4 och är alltså inte två år födda än.

Vad säger ni om den? 😊
Undrar av nyfikenhet, ingen skugga ska falla över den specifika uppfödaren.
 
För att svara på ursprungsfrågan...

Medicinska eller fysiska defekter är diskvalificerande enligt mig. Dit räknar jag höfter, allergier, trånga luftvägar m.m.

Sedan sker det i nästan alla raser förskjutningar i exteriören. Om man tittar på bilder som är 20-40 år gamla har många raser ändrat sig. Vet inte vad jag ska tycka om det.
 
Jag kan ingenting om avel men har såklart tänkt på detta gällande Nora eftersom jag har henne på foder, och speciellt nu när uppfödaren flaggat för parning på nästa löp.

Nora är importerad från Polen. Inavelsgraden bland de svenska hundarna har ökat då rasen ökat i popularitet senaste åren. Hon har en fin slim exteriör, men C-höfter. Inga tecken på överkänslighet mot något, men det kan ju komma senare. Hennes temperament är helt fantstiskt. Alltså verkligen helt fantstiskt. Dock är inget BPH gjort. Pga Corona har hon bara varit med på en utställning där hon slutade trea av åtta. Hon är född 17/4 och är alltså inte två år födda än.

Vad säger ni om den? 😊
Undrar av nyfikenhet, ingen skugga ska falla över den specifika uppfödaren.
Personligen hade jag inte köpt hund av någon som avlar på c-höfter.
 
Brister i hälsa och mentalitet (rädslor).

Enligt mig ska man även kolla på alla kullsyskon också. Om flera i kullen har liknande problem (Hd, Ed, rädslor mm.) behöver man ta hänsyn till det i sitt beslut.

De brister som hunden och dess kullsyskon har bör kompenseras av partnern och dess kullsyskon. Ex. om man vill avla på en tik som har ett syskon med Hd så bör hanen komma från en friröntgad kull och inte ha Hd-belastning bland andra nära släktingar. Här utgår jag ifrån att rasen Hd-röntgas och att man inte avlar på Hd-belastade individer. Samma med alla typer av hälsoundersökningar som görs innan avel.

Gällande mentalitet får man titta på MH-spindeln (eller BPH-spindeln) för hela kullen och se vilka svagheter de har. De har kanske lite låg nyfikenhet jämfört med rasmedel Då får man hitta en partner från en kull som kompenserar det.

Individavel är ett rent lotteri eftersom du i genomsnitt bara ser hälften av generna i fenotypen. har du "tur" är det de "dåliga" generna du ser och vet vad du kan få i "värsta" fall. Vill du ha ett hum om vad som kan nedärvas i genotypen måste du ha koll på fenotypen hos så gott som all nära släktingar till hunden. Dvs. de måste också hälsotestas och mentalbeskrivas.

Det låter som jag vill utesluta massor av hundar ur avel men så är det inte. Jag vill att uppfödare avlar medvetet så att så gått som alla kullar kan användas vidare i avel och på så sätt bibehålla en så bred avelsbas som möjligt. Men när uppfödare individavlar och inte tar hänsyn till hela familjebilden blir det ofta så att det blir så mycket "fel" i vissa kullar att de helt enkelt inte går vidare i avel. Enda gången man ens ska överväga individavel på en av individerna i en kombination är när den ena är import/importsperma och man inte kan få veta så mycket om kullsyskonen m.fl. Då kan förhoppningsvis nyttan med de nya generna göra det värt chansningen.

Man ska även vara medveten om att ALLA hundar har defekta gener och att ingen hund ska överanvändas oavsett hur bra dem och deras kullar ser ut på pappret. Matadoravel (för många avkommor eller barnbarn) är inte bra i någon ras i längden.
 
Jag kan ingenting om avel men har såklart tänkt på detta gällande Nora eftersom jag har henne på foder, och speciellt nu när uppfödaren flaggat för parning på nästa löp.

Nora är importerad från Polen. Inavelsgraden bland de svenska hundarna har ökat då rasen ökat i popularitet senaste åren. Hon har en fin slim exteriör, men C-höfter. Inga tecken på överkänslighet mot något, men det kan ju komma senare. Hennes temperament är helt fantstiskt. Alltså verkligen helt fantstiskt. Dock är inget BPH gjort. Pga Corona har hon bara varit med på en utställning där hon slutade trea av åtta. Hon är född 17/4 och är alltså inte två år födda än.

Vad säger ni om den? 😊
Undrar av nyfikenhet, ingen skugga ska falla över den specifika uppfödaren.
C höft på din ras är vanligt att man avlar på.Så jag skulle inte utesluta henne pga det.
Hd röntgen är inte ens ett krav för att regga dom.
 
Nora är importerad från Polen. Inavelsgraden bland de svenska hundarna har ökat då rasen ökat i popularitet senaste åren. Hon har en fin slim exteriör, men C-höfter. Inga tecken på överkänslighet mot något, men det kan ju komma senare. Hennes temperament är helt fantstiskt. Alltså verkligen helt fantstiskt. Dock är inget BPH gjort. Pga Corona har hon bara varit med på en utställning där hon slutade trea av åtta. Hon är född 17/4 och är alltså inte två år födda än.
C-höft ser jag inte som ett problem, men ser däremot ingen mentalbeskrivning som ett större frågetecken.

Det är alltså säkert inget fel på din hund, men hade jag varit valpköpare hade jag nog inte varit intresserad av en sådan kombo - om du förstår hur jag menar? 😊
 
Personligen hade jag inte köpt hund av någon som avlar på c-höfter.
Det sägs att höfterna ser annorlunda ut på t.ex. staffar och att även en hyfsad höft ska kunna bedömas som ett C - de ska dessutom sällan få problem pga höftlederna. De har däremot problem med inavel/snäv genbas. Så en staffe med ovanligare linjer, bra mentalitet utan allergier kan ha i aveln att göra även med C-höfter.
 
Det är väldigt beroende på ras som det blir uppenbart i en sån här tråd, för min ras wachtel finns inte en chans att det hade varit okej med c-höfter men mentalt tittar man i stort sett bara på att den kan uppföra sig bland folk och att den inte är skotträdd.
Där är jakten mer avgörande och det syns även på utseendet. Pälskvalitet och färg kan variera från lockig som en långhårig pudel till slät päls och många olika färgkombinationer. Det finns lätta linjer och det finns mer kompakta linjer.
 
Beror helt på ras tycker jag håller på mest med mindre hundar numera och här är absolut det mentala betydligt sämre än hälsan.
Många små raser är kärnfriska men rädda för sin egen skugga och det är i mina ögon jämförbart med en fysisk defekt inget av det ger hunden ett sunt liv.
 
Hos boxer kan jag tycka att en del saker som vi inte har hälsoprogram för är viktigare att undvika än det som vi följer upp. Allergier, t.ex. Det är ett nej för mig. C-höfter om index fortfarande ligger runt 100? Kanske, men då får man välja en partner med riktigt högt index. En 2:a på spondylos? Här finns inget index, men då vill jag att syskon är röntgade med bättre resultat. Och en 0:a på partnern är ett måste. Helst ser jag att man gör en tidigt röntgen på ryggen när man röntgar höfterna, så att man har koll på om spondylosen var tidig eller ej. Officiellt resultat kan man bara få efter 2 års ålder. Breeze, t.ex, gick från en 0 till en 1 mellan 15 och 25 månader. Det hade inte bekymrat mig det minsta.
 
Jag kan ingenting om avel men har såklart tänkt på detta gällande Nora eftersom jag har henne på foder, och speciellt nu när uppfödaren flaggat för parning på nästa löp.

Nora är importerad från Polen. Inavelsgraden bland de svenska hundarna har ökat då rasen ökat i popularitet senaste åren. Hon har en fin slim exteriör, men C-höfter. Inga tecken på överkänslighet mot något, men det kan ju komma senare. Hennes temperament är helt fantstiskt. Alltså verkligen helt fantstiskt. Dock är inget BPH gjort. Pga Corona har hon bara varit med på en utställning där hon slutade trea av åtta. Hon är född 17/4 och är alltså inte två år födda än.

Vad säger ni om den? 😊
Undrar av nyfikenhet, ingen skugga ska falla över den specifika uppfödaren.
Jag hade varit mer bekymrad för icke MH/BPH än höfterna, särskilt på en import tycker jag det är extra viktigt med mentalitetsutvärdering då man inte känner till syskon och föräldrar.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Jag har fött upp en hund som jag först sålde som valp men som jag köpte tillbaka för en månad sedan då äg var sjuk. Han är 20 månader...
10 11 12
Svar
237
· Visningar
14 898
Senast: Migo
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har tidigare skrivit och funderat om att skaffa hund. Nu har jag läst på om några raser som intresserat mig och tror jag hittat en...
7 8 9
Svar
160
· Visningar
7 447
Senast: Snurrfian
·
Hundavel & Ras Jag är hundlös för tillfället och det är så galet tomt. Saknar en fjutt att dela livet med, helt enkelt. Just nu är det tyvärr inte...
2 3
Svar
55
· Visningar
3 715
Senast: Myrten
·
Hundavel & Ras Jag tänkte mig att skaffa en hund i framtiden, men det är verkligen inte lätt att välja. Jag växte upp med en Newfoundland som liten...
2 3
Svar
52
· Visningar
6 358
Senast: AnneB
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Rallylydnad
  • Uppdateringstråd 29
  • Hundrädda

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Annonsera mera VII
  • Ridskoleryttare

Omröstningar

Tillbaka
Upp