Vinter/vårföräldrar 25/26

[Libbsticka]

Grattis, vilken fin förlossning du verkar ha haft.

 

[athena_arabians]

Bebis kom 11.50 och vi mår bra båda två. Så himla härlig upplevelse. Gick jättebra på op och han kom igång med andningen på en gång så fick honom på bröstet väldigt snabbt Vi är på bb nu och jag mår toppen än så länge. Så himla sjukt ändå, trodde jag skulle må skit efter men vi har heller inte försökt stå än Bebis är dock liten på strax över 2400g och 46cm. Han kommer behöva stödmatning till en början. Mamma sa att han är mindre än vad jag var som kom fyra veckor för tidigt Att han låg stadigt mitt i sf-kurvan spelade tydligen inte så mycket roll. Gullungen har sovit i stort sett hela tiden så får njuta av att ligga och titta på honom

Stort grattis!

 

[Glimra]

Vi är fortfarande kvar på bb. Sambon såg till att ge mig två sovperioder så nu är det hans tur. Jag ligger just nu med en underbar liten groda på bröstet.

Det blev inte riktigt som vi tänkt oss. Jag blev utskriven rätt fort och har återhämtat mig riktigt bra hittills. Bebis klarade sitt 48h test och vi ställde in oss på att åka hem igår. Hade bytt om och börjat packa inför hemfärd men när de skulle kolla vikt och gulsot en sista gång han han gått ner för mycket. Det var bara att packa upp igen och ringa runt till de vi sagt att vi skulle åka hem till. Har sån oerhörd hemlängtan samtidigt som personalen här är så fantastiskt. Vi får verkligen bra hjälp. Det största problemet för oss är egentligen att han är så oerhört trött och sover sig genom varenda matning trots konstanta uppväckningsförsök. Läkaren ansåg dock att han är tillräckligt alert och energisk vid vakentiden för att det inte ska vara något konstigt. Samtidigt sticker det lite i ögonen när två familjer redan kommit och gått i rummet vägg-i-vägg. Men vi är ju här för hans skull.

I och med att han är "liten för sin tid" så tilläggsmatas han var tredje timme med ersättning och det jag lyckas pumpa ur. Och igår kändes det så himla stort för då lyckades han med sin allra första amning Hon som hjälpte oss vid tillfället blev till och med lite tårögd. Jisses vilken process det är, var verkligen inte inställd på det och har en helt ny respekt för nyblivna föräldrar. Nu har vi kommit in i ett helt okej flöde som fungerar här. Först ett amningsförsök, sedan koppmatar sambon medan jag pumpar. Ibland får jag hjälpa till att försöka väcka under matningen och istället pumpa efter. Då har vi ett fönster på 1,5-2h där i alla fall en av kan försöka sova.

Tycker det är så roligt för nästan varenda ny personal som träffar honom kommenterar hans hår. Han är superblond och har tydligen ganska mycket hår för att vara just blond. Det går i sambons släkt att ha riktigt ljust hår som bebisar/barn och sedan mörkna.

Vi försöker njuta av tiden så mycket vi kan och hoppas på att vikten vänder snart

 

[Glimra]

Igår fick vi åka hem Det kändes så dramatiskt att vara kvar en natt till men i det stora hela var det ju inte alls det. Det var oerhört pirrigt att köra hem och så skönt att kliva innanför dörren. Vi har fått sova relativt ordentligt det senaste dygnet och det har gjort underverk. Bebis är fortsatt svårmatad och har dessutom börjat få ont i magen efter vissa matningar. Vi ska på återbesök/efterkontroll imorgon så vi har samlat på oss en del frågor.

Kan inte sluta titta på honom Eftersom han är så trött hela tiden är det en fröjd när han väl öppnar ögonen och tittar.

 

[__sofia__]

Igår fick vi åka hem Det kändes så dramatiskt att vara kvar en natt till men i det stora hela var det ju inte alls det. Det var oerhört pirrigt att köra hem och så skönt att kliva innanför dörren. Vi har fått sova relativt ordentligt det senaste dygnet och det har gjort underverk. Bebis är fortsatt svårmatad och har dessutom börjat få ont i magen efter vissa matningar. Vi ska på återbesök/efterkontroll imorgon så vi har samlat på oss en del frågor.

Kan inte sluta titta på honom Eftersom han är så trött hela tiden är det en fröjd när han väl öppnar ögonen och tittar.

Vad skönt att ni fått komma hem nu!

Det där med hur länge man får stanna är ju också en sådan sak man inte vet helt i förväg. Jag visste att jag skulle stanna i alla fall 2 dygn på BB, i och med graviddiabetes. Men, i slutändan gick det över 5 dygn innan vi fick åka hem - det hade jag inte räknat med i förväg. Främst var det mitt blodtryck som spökade, men även min pojke var nog inte godkänd att åka hem förrän efter 3 dygn (gulsot som inte börjat lägga sig första 48 timmarna, och ovanligt låg vilopuls).

Men väldigt skönt att komma hem sen Även om det var smidigt att få all mat levererad färdig till rummet, och någon som städade varje dag (jag är ju ensamstående/självstående, så efter första veckan då jag hade först min pappa och sen min mamma på besök sköter jag ju allt själv)

 

[Glimra]

Vad skönt att ni fått komma hem nu!

Det där med hur länge man får stanna är ju också en sådan sak man inte vet helt i förväg. Jag visste att jag skulle stanna i alla fall 2 dygn på BB, i och med graviddiabetes. Men, i slutändan gick det över 5 dygn innan vi fick åka hem - det hade jag inte räknat med i förväg. Främst var det mitt blodtryck som spökade, men även min pojke var nog inte godkänd att åka hem förrän efter 3 dygn (gulsot som inte börjat lägga sig första 48 timmarna, och ovanligt låg vilopuls).

Men väldigt skönt att komma hem sen Även om det var smidigt att få all mat levererad färdig till rummet, och någon som städade varje dag (jag är ju ensamstående/självstående, så efter första veckan då jag hade först min pappa och sen min mamma på besök sköter jag ju allt själv)

Nej precis, det går ju inte att veta. Hur gick det med blodtrycket? Jag hade bra blodtryck hela graviditeten men högt efter.

Haha ja, det var oerhört smidigt med mat och städ! Men bara att få krypa ner i sin egen säng. Var nästan så det kom tårar bara av det.
Åh, det har jag inte förstått. Hur går det för dig? Jag märker ju hur mycket det underlättar att vi är två, bara som med det att ordna mat liksom.

 

[__sofia__]

Nej precis, det går ju inte att veta. Hur gick det med blodtrycket? Jag hade bra blodtryck hela graviditeten men högt efter.

Haha ja, det var oerhört smidigt med mat och städ! Men bara att få krypa ner i sin egen säng. Var nästan så det kom tårar bara av det.
Åh, det har jag inte förstått. Hur går det för dig? Jag märker ju hur mycket det underlättar att vi är två, bara som med det att ordna mat liksom.

Jag fick problem med blodtrycket 1-2 månader innan beräknad födelse, så att jag åt blodtryckssänkande då den tiden (och skulle hålla koll efter andra symptom på havandeskapsförgiftning). I mitt fall fick vattnet några dagar innan han faktiskt föddes, och första dagen då var jag inne på kontroll för att se hur läget var i och med att vattnet gått - och fick stanna i princip hela dagen eftersom blodtrycket var högt och först inte ville sjunka (trots medicinerna de gav mig). Samma problem under igångsättningen och förlossningen - blodtrycket var högt, och jag verkade inte reagera supermycket på medicinerna (jag fick i slutändan blodtryckssänkande intravenöst). Under förlossningen gick det också över till havandeskapsförgiftning. Sen efter förlossningen kunde de sätta in en annan typ av medicin, som är mer långsiktigt verkande (utöver den andra jag tog), och några dagar efter förlossningen var värdena tillräckligt bra för att få åka hem. Någon vecka efter var värdena tillräckligt bra att jag nu bara har den långsiktigt verkande medicinen kvar, och jag får se vad de säger på återkollen nästa vecka.

Ja, den egna sängen efter flera dagars sjukhussäng

Det funkar ändå helt okej, men vissa saker hade definitivt varit smidigare om man var två. Som min mat Jag är dock inte särskilt matlagningsintresserad i vanliga fall heller Så det blir ganska enkel mat, frysta matlådor, färdigmat etc. Det är nog bra för min ekonomi att det inte finns någon Foodora eller liknande här Maten är dock det jag bekymrar mig mest över just nu, då det känns som om jag går ner i vikt lite för snabbt

 

[Skuggviol]

Stort grattis @Skuggviol låter som en toppenförlossning!

Åh, ett sånt rum hade vi när jag födde första dottern. Är det i Göteborg är det förmodligen samma

Stort grattis till er fina tjej

Tack alla! Det blev verkligen en jättefin förlossning, helt enligt hur jag hade önskat

Yes, det är i Göteborg så garanterat samma! Visst var det bra? Är så glad att det var ledigt när vi skulle in!

 

[Glimra]

Jag fick problem med blodtrycket 1-2 månader innan beräknad födelse, så att jag åt blodtryckssänkande då den tiden (och skulle hålla koll efter andra symptom på havandeskapsförgiftning). I mitt fall fick vattnet några dagar innan han faktiskt föddes, och första dagen då var jag inne på kontroll för att se hur läget var i och med att vattnet gått - och fick stanna i princip hela dagen eftersom blodtrycket var högt och först inte ville sjunka (trots medicinerna de gav mig). Samma problem under igångsättningen och förlossningen - blodtrycket var högt, och jag verkade inte reagera supermycket på medicinerna (jag fick i slutändan blodtryckssänkande intravenöst). Under förlossningen gick det också över till havandeskapsförgiftning. Sen efter förlossningen kunde de sätta in en annan typ av medicin, som är mer långsiktigt verkande (utöver den andra jag tog), och några dagar efter förlossningen var värdena tillräckligt bra för att få åka hem. Någon vecka efter var värdena tillräckligt bra att jag nu bara har den långsiktigt verkande medicinen kvar, och jag får se vad de säger på återkollen nästa vecka.

Ja, den egna sängen efter flera dagars sjukhussäng

Det funkar ändå helt okej, men vissa saker hade definitivt varit smidigare om man var två. Som min mat Jag är dock inte särskilt matlagningsintresserad i vanliga fall heller Så det blir ganska enkel mat, frysta matlådor, färdigmat etc. Det är nog bra för min ekonomi att det inte finns någon Foodora eller liknande här Maten är dock det jag bekymrar mig mest över just nu, då det känns som om jag går ner i vikt lite för snabbt

Oj vad tufft det låter. Då förstår jag att du fick vara kvar. Hoppas du kommer slippa den andra också!

Ja okej! Kan tänka mig att det blir tufft med maten, är inte heller intresserad av matlagning. Är så mycket lättare att bara göra typ smörgåsar eller något annat lätt och det är ju inte särskilt näringsrikt Är vikten något det går att få stöd för eller släpper de en bara?

Jisses vilken tid det tog att svara på det här

 

[__sofia__]

Oj vad tufft det låter. Då förstår jag att du fick vara kvar. Hoppas du kommer slippa den andra också!

Ja okej! Kan tänka mig att det blir tufft med maten, är inte heller intresserad av matlagning. Är så mycket lättare att bara göra typ smörgåsar eller något annat lätt och det är ju inte särskilt näringsrikt Är vikten något det går att få stöd för eller släpper de en bara?

Jisses vilken tid det tog att svara på det här

Jag tror inte jag reagerade så mycket på de vanliga blodtryckssänkande medicinerna, så de satte verkligen in maxdosen av den i slutet, och annan medicin Jag har dock inte märkt av något alls, inga andra symptom som jag känt.

Ja, smörgåsar är lite för lätta att göra (och goda ) Jag ska på efterkontroll nästa vecka, men jag har nog själv bättre kontroll på vikten nu än första veckorna, det tog några veckor innan jag såg att det kanske droppade lite väl snabbt. Jag behöver tappa vikt - jag gick upp ganska mycket under graviditeten och var en del överviktig redan innan - men jag vill ju inte gå ner så snabbt att det påverkar mjölkproduktionen eller liknande. Jag har försökt att köpa mer färdiga rätter (kylda och frysta) och liknande, det känns som om det är enklaste sättet att få i mig lite mer "ordentlig" mat.

 

[Sleepan]

Tack alla! Det blev verkligen en jättefin förlossning, helt enligt hur jag hade önskat

Yes, det är i Göteborg så garanterat samma! Visst var det bra? Är så glad att det var ledigt när vi skulle in!

Ja, super! Stort fint bad - och soffa till maken

 

[niardasp]

Vår lilla tjej kom i torsdags morse punktligt på BF nu försöker vi lära oss att amma, sova är hon hittills väldigt bra på men det lär säkert ändra sig

Jag gick med värkar drygt ett dygn hemma innan vi åkte in vid 04. Var öppen 6 cm då och hon kom ungefär sex timmar senare. Jag satt i förlossningspoolen majoriteten av den tiden och använde lustgas till och från. Den var bara på lägsta nivån så vet inte om jag faktiskt kände nån lindring av den men det kändes bra att ha nånting att hålla i och nånting att trycka ut andetagen i

Allting gick bra! Jag hade en väldigt värkintensiv period någon timme in där värkarna nästan gick i varandra, det blev knappt någon vila för föregående värk satt kvar i ländryggen nästan hela tiden fram till att nästa värk kom. Samtidigt var det skiftbyte på personal och bebisens hjärtljud påverkades av de starka värkarna så jag tror att jag liksom flyttades ur bubblan jag hade innan vilket nog också gjorde att allt just den perioden kändes värre.

Krystfasen sen kändes plättlätt i jämförelse långa pauser mellan värkarna och någonting att faktiskt göra när värken väl kom. Jag hade tänkt innan att jag helst ville försöka slappna av och andas igenom krystvärkarna men det enda jag ville där och då var att ta i så mycket som möjligt så att hon skulle komma ut någon jävla gång jag tror jag frågade efter varje värk när fan hon kommer och de försäkrade mig gång på gång att hon sjönk längre ner för varje gång så det gick stadigt framåt, jag hade fortfarande väldigt starka egna värkar även fast jag vid det här laget var helt slut både mentalt och fysiskt.

Efteråt fick jag hög puls och lite feber så vi stannade en natt på BB men sen kunde vi åka hem direkt efter läkarkontrollen dagen efter

Jag är SÅ glad över att både graviditet och förlossning är över, det har inte varit min cup of tea alls.

 

[Glimra]

Vår lilla tjej kom i torsdags morse punktligt på BF nu försöker vi lära oss att amma, sova är hon hittills väldigt bra på men det lär säkert ändra sig

Jag gick med värkar drygt ett dygn hemma innan vi åkte in vid 04. Var öppen 6 cm då och hon kom ungefär sex timmar senare. Jag satt i förlossningspoolen majoriteten av den tiden och använde lustgas till och från. Den var bara på lägsta nivån så vet inte om jag faktiskt kände nån lindring av den men det kändes bra att ha nånting att hålla i och nånting att trycka ut andetagen i

Allting gick bra! Jag hade en väldigt värkintensiv period någon timme in där värkarna nästan gick i varandra, det blev knappt någon vila för föregående värk satt kvar i ländryggen nästan hela tiden fram till att nästa värk kom. Samtidigt var det skiftbyte på personal och bebisens hjärtljud påverkades av de starka värkarna så jag tror att jag liksom flyttades ur bubblan jag hade innan vilket nog också gjorde att allt just den perioden kändes värre.

Krystfasen sen kändes plättlätt i jämförelse långa pauser mellan värkarna och någonting att faktiskt göra när värken väl kom. Jag hade tänkt innan att jag helst ville försöka slappna av och andas igenom krystvärkarna men det enda jag ville där och då var att ta i så mycket som möjligt så att hon skulle komma ut någon jävla gång jag tror jag frågade efter varje värk när fan hon kommer och de försäkrade mig gång på gång att hon sjönk längre ner för varje gång så det gick stadigt framåt, jag hade fortfarande väldigt starka egna värkar även fast jag vid det här laget var helt slut både mentalt och fysiskt.

Efteråt fick jag hög puls och lite feber så vi stannade en natt på BB men sen kunde vi åka hem direkt efter läkarkontrollen dagen efter

Jag är SÅ glad över att både graviditet och förlossning är över, det har inte varit min cup of tea alls.

Grattis!!

 

[Glimra]

Lilla bebis A blir 12 dygn idag. Känns som jag mår bra med okej energi varannan dag och är en urvriden, ledsen disktrasa nästa. Han mår däremot bra, vilket är huvudsaken, och hade vid gårdagens hembesök med BVC gått upp till 2550g Vi har gått över till flaska istället för koppmatning för det blev inte hållbart som tillmatningssätt. Vi har inget strikt matschema längre utan går helt efter hans signaler vilket känns mycket bättre. Det känns däremot som att vi kommer längre och längre bort från att kunna få till amning och det gör mig så ledsen. Har haft en önskan att helamma men jag vet inte hur det ska gå till. Vet att det kan ta tid. Han har varit för liten för att få tag i bröstvårtan så vi har kört med amningsnapp vilket har fungerat helt okej. Men imorse spottade han bara ut den trots att den var fylld med mjölk och då bröt jag ihop, igen. Nappflaskan tog han utan problem efter. Jag vet att det är för att jag är ledsen just nu men vill redan ge upp. Tacksam för att min sambo är sånt stöd. Låter mig gråta när jag behöver och peppar när det passar. När vi pratade om det sa han att jag inte får ta några beslut när humöret är så nere och det uppskattade jag. Oavsett så är A världens bästa bebis

 

[Krålus]

Lilla bebis A blir 12 dygn idag. Känns som jag mår bra med okej energi varannan dag och är en urvriden, ledsen disktrasa nästa. Han mår däremot bra, vilket är huvudsaken, och hade vid gårdagens hembesök med BVC gått upp till 2550g Vi har gått över till flaska istället för koppmatning för det blev inte hållbart som tillmatningssätt. Vi har inget strikt matschema längre utan går helt efter hans signaler vilket känns mycket bättre. Det känns däremot som att vi kommer längre och längre bort från att kunna få till amning och det gör mig så ledsen. Har haft en önskan att helamma men jag vet inte hur det ska gå till. Vet att det kan ta tid. Han har varit för liten för att få tag i bröstvårtan så vi har kört med amningsnapp vilket har fungerat helt okej. Men imorse spottade han bara ut den trots att den var fylld med mjölk och då bröt jag ihop, igen. Nappflaskan tog han utan problem efter. Jag vet att det är för att jag är ledsen just nu men vill redan ge upp. Tacksam för att min sambo är sånt stöd. Låter mig gråta när jag behöver och peppar när det passar. När vi pratade om det sa han att jag inte får ta några beslut när humöret är så nere och det uppskattade jag. Oavsett så är A världens bästa bebis

Det fungerar inte att pumpa? Jag pumpade i mer än ett halvår. Matade först med utpumpad uppvärmt och sedan pumpade ur.

 

[__sofia__]

Lilla bebis A blir 12 dygn idag. Känns som jag mår bra med okej energi varannan dag och är en urvriden, ledsen disktrasa nästa. Han mår däremot bra, vilket är huvudsaken, och hade vid gårdagens hembesök med BVC gått upp till 2550g Vi har gått över till flaska istället för koppmatning för det blev inte hållbart som tillmatningssätt. Vi har inget strikt matschema längre utan går helt efter hans signaler vilket känns mycket bättre. Det känns däremot som att vi kommer längre och längre bort från att kunna få till amning och det gör mig så ledsen. Har haft en önskan att helamma men jag vet inte hur det ska gå till. Vet att det kan ta tid. Han har varit för liten för att få tag i bröstvårtan så vi har kört med amningsnapp vilket har fungerat helt okej. Men imorse spottade han bara ut den trots att den var fylld med mjölk och då bröt jag ihop, igen. Nappflaskan tog han utan problem efter. Jag vet att det är för att jag är ledsen just nu men vill redan ge upp. Tacksam för att min sambo är sånt stöd. Låter mig gråta när jag behöver och peppar när det passar. När vi pratade om det sa han att jag inte får ta några beslut när humöret är så nere och det uppskattade jag. Oavsett så är A världens bästa bebis

Det tog ju lång tid för mig och min pojke att få till amningen - dygn 12 var vi fortfarande inte i närheten, utan det var först i vecka 3 (om jag minns rätt) som det började fungera plötsligt, utan tydlig anledning. Men, när det lossnade så gick det snabbt väldigt mycket bättre och från typ dag två efter att det lossnade har han kunnat äta bara via amning.

Något min BVC-sköterska pratade med mig om, när vi diskuterade det, var att gör det man orkar. Om jag inte orkade försöka med amningen på natten var det inga problem, eller om det blir en dag utan försök alls. Det vill säga, gör det du känner och orkar med. Och om det i slutändan inte fungerar, så är inte det heller fel. I mitt fall pumpade jag, så att han fortfarande fick bröstmjölk och så att brösten fortsatte ge mjölk. (min pojke funkade dock att koppmata väldigt länge, men han var nog ett undantagsfall)

Och, sen lossnade det som sagt plötsligt, och efter det har det fungerat problemfritt.

 

[Sleepan]

Vår lilla tjej kom i torsdags morse punktligt på BF nu försöker vi lära oss att amma, sova är hon hittills väldigt bra på men det lär säkert ändra sig

Jag gick med värkar drygt ett dygn hemma innan vi åkte in vid 04. Var öppen 6 cm då och hon kom ungefär sex timmar senare. Jag satt i förlossningspoolen majoriteten av den tiden och använde lustgas till och från. Den var bara på lägsta nivån så vet inte om jag faktiskt kände nån lindring av den men det kändes bra att ha nånting att hålla i och nånting att trycka ut andetagen i

Allting gick bra! Jag hade en väldigt värkintensiv period någon timme in där värkarna nästan gick i varandra, det blev knappt någon vila för föregående värk satt kvar i ländryggen nästan hela tiden fram till att nästa värk kom. Samtidigt var det skiftbyte på personal och bebisens hjärtljud påverkades av de starka värkarna så jag tror att jag liksom flyttades ur bubblan jag hade innan vilket nog också gjorde att allt just den perioden kändes värre.

Krystfasen sen kändes plättlätt i jämförelse långa pauser mellan värkarna och någonting att faktiskt göra när värken väl kom. Jag hade tänkt innan att jag helst ville försöka slappna av och andas igenom krystvärkarna men det enda jag ville där och då var att ta i så mycket som möjligt så att hon skulle komma ut någon jävla gång jag tror jag frågade efter varje värk när fan hon kommer och de försäkrade mig gång på gång att hon sjönk längre ner för varje gång så det gick stadigt framåt, jag hade fortfarande väldigt starka egna värkar även fast jag vid det här laget var helt slut både mentalt och fysiskt.

Efteråt fick jag hög puls och lite feber så vi stannade en natt på BB men sen kunde vi åka hem direkt efter läkarkontrollen dagen efter

Jag är SÅ glad över att både graviditet och förlossning är över, det har inte varit min cup of tea alls.

Stort grattis!

 

[Glimra]

Det fungerar inte att pumpa? Jag pumpade i mer än ett halvår. Matade först med utpumpad uppvärmt och sedan pumpade ur.

Bara delvis men hade helst sluppit ärligt talat.

Det tog ju lång tid för mig och min pojke att få till amningen - dygn 12 var vi fortfarande inte i närheten, utan det var först i vecka 3 (om jag minns rätt) som det började fungera plötsligt, utan tydlig anledning. Men, när det lossnade så gick det snabbt väldigt mycket bättre och från typ dag två efter att det lossnade har han kunnat äta bara via amning.

Något min BVC-sköterska pratade med mig om, när vi diskuterade det, var att gör det man orkar. Om jag inte orkade försöka med amningen på natten var det inga problem, eller om det blir en dag utan försök alls. Det vill säga, gör det du känner och orkar med. Och om det i slutändan inte fungerar, så är inte det heller fel. I mitt fall pumpade jag, så att han fortfarande fick bröstmjölk och så att brösten fortsatte ge mjölk. (min pojke funkade dock att koppmata väldigt länge, men han var nog ett undantagsfall)

Och, sen lossnade det som sagt plötsligt, och efter det har det fungerat problemfritt.

Det lät vettigt sagt av bvc-sköterskan. Men vad spännande ändå att det bara började fungera. Vad blev skillnaden? För oss just nu så börjar han med utdrivningen och får ut mjölk men gör sedan inget mer utan bara ligger och snuttar.

 

[__sofia__]

Bara delvis men hade helst sluppit ärligt talat.


Det lät vettigt sagt av bvc-sköterskan. Men vad spännande ändå att det bara började fungera. Vad blev skillnaden? För oss just nu så börjar han med utdrivningen och får ut mjölk men gör sedan inget mer utan bara ligger och snuttar.

Ja du Allmänt hade jag mycket mjölk ganska snabbt, så det var aldrig brist på det, och det kom ganska snabbt. Till en början hade han svårt att få grepp, och blev snabbt frustrerad om det inte kom tillräckligt snabbt. Det gällde också då att försöka få honom att hålla sig vaken (pilla på händer och fötter, kalla händer på ryggen etc). Någon dag i början fungerade det med amningsnapp, men sen gick det för långsamt, och någon dag testade vi med amningsnapp och en liten slang som han fick extra i, för att han inte skulle bli irriterad. Det var dock krångligt, då jag körde sedan utan, amningsnappen och bara slangen, och sen försökte med inget hjälpmedel alls (men kanske att han fick lite mat innan, så att han inte skulle bli för frustrerad?). Sen fortsatte det nog ett tag med att han inte riktigt fick grepp. Det kom lite, tillräckligt mycket för att han inte skulle bli frustrerad direkt och orka jobba på. Men det var några dagar då han låg 1-2 timmar och ammade och i slutet blev mer frustrerad, och var både hungrig och trött efteråt. Så han jobbade på länge (även om det var olika intensitet i ammandet under tiden - ibland mer snurrande), men verkade inte få i sig ordentligt från det (och brösten var också fyllda även efteråt). Sen plötsligt tror jag att han fattade hur han skulle greppa, för så plötsligt (samma dag som vi skulle till amningsspecialisten) så åt han ordentligt och var nöjd efter 10-15 minuter. Och hos amningsspecialisten såg vi också att han, med det greppet, fick i sig det han behövde. Sen tog det någon dag till innan det löste sig på även på vänster sida - först kunde han bara äta och få grepp på höger, och krånglade ibland på vänster sida. (innan jag kom på att det fungerade bättre på vänster sida på natten, när jag ofta ammade mer liggande med honom ovanpå mig - det är fortfarande så vi oftast gör, att jag ligger i soffan/sängen och han ligger på mage ovanpå mig).

Men det var verkligen så att det gick från att jag inte visste om det skulle fungera alls, till att någon dag senare fungera problemfritt.

I mitt fall var det ju dock ganska enkelt att ge honom extra mat (först via kopp och sista dagarna via flaska (kopptekniken blev sämre samtidigt som amningstekniken blev bättre)), och jag hade lätt för att pumpa (max 10-15 min per sida, och jag hade nog lätt kunnat pumpa mer än han åt), och hade köpt en smidig pump som var enkel att använda även t.ex. när jag gick runt och gjorde saker.

 

[Glimra]

Ja du Allmänt hade jag mycket mjölk ganska snabbt, så det var aldrig brist på det, och det kom ganska snabbt. Till en början hade han svårt att få grepp, och blev snabbt frustrerad om det inte kom tillräckligt snabbt. Det gällde också då att försöka få honom att hålla sig vaken (pilla på händer och fötter, kalla händer på ryggen etc). Någon dag i början fungerade det med amningsnapp, men sen gick det för långsamt, och någon dag testade vi med amningsnapp och en liten slang som han fick extra i, för att han inte skulle bli irriterad. Det var dock krångligt, då jag körde sedan utan, amningsnappen och bara slangen, och sen försökte med inget hjälpmedel alls (men kanske att han fick lite mat innan, så att han inte skulle bli för frustrerad?). Sen fortsatte det nog ett tag med att han inte riktigt fick grepp. Det kom lite, tillräckligt mycket för att han inte skulle bli frustrerad direkt och orka jobba på. Men det var några dagar då han låg 1-2 timmar och ammade och i slutet blev mer frustrerad, och var både hungrig och trött efteråt. Så han jobbade på länge (även om det var olika intensitet i ammandet under tiden - ibland mer snurrande), men verkade inte få i sig ordentligt från det (och brösten var också fyllda även efteråt). Sen plötsligt tror jag att han fattade hur han skulle greppa, för så plötsligt (samma dag som vi skulle till amningsspecialisten) så åt han ordentligt och var nöjd efter 10-15 minuter. Och hos amningsspecialisten såg vi också att han, med det greppet, fick i sig det han behövde. Sen tog det någon dag till innan det löste sig på även på vänster sida - först kunde han bara äta och få grepp på höger, och krånglade ibland på vänster sida. (innan jag kom på att det fungerade bättre på vänster sida på natten, när jag ofta ammade mer liggande med honom ovanpå mig - det är fortfarande så vi oftast gör, att jag ligger i soffan/sängen och han ligger på mage ovanpå mig).

Men det var verkligen så att det gick från att jag inte visste om det skulle fungera alls, till att någon dag senare fungera problemfritt.

I mitt fall var det ju dock ganska enkelt att ge honom extra mat (först via kopp och sista dagarna via flaska (kopptekniken blev sämre samtidigt som amningstekniken blev bättre)), och jag hade lätt för att pumpa (max 10-15 min per sida, och jag hade nog lätt kunnat pumpa mer än han åt), och hade köpt en smidig pump som var enkel att använda även t.ex. när jag gick runt och gjorde saker.

Tack för svar