Bukefalos 30 år!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Änterliiiigen har jag bestämt mig på riktigt. Och nu när beslutet är helt avgjort så gör det mig så ledsen. Men egentligen kanske inte för avslutet. Utan för det som aldrig kommer igen.
För det vackra och fina som långsamt vissnat.
Nu finns det inte mer.
Sakta, sakta ska jag resa mig.
Hej då P ❤️
 

Har han köpt sakerna och gett dig? Eller har han köpt en sak till sig och haft på gården? Eller har han köpt en sak till er?

Dvs vad är bakgrunden till investeringen?
Vi får väl bena ut exakt vilka grejer det rör sig om. Vissa saker kanske jag kan köpa av honom och vissa behöver jag inte så de får han göra vad han vill med. En sak som jag uppfattade var en present till mig den vill han sälja. Just den grejen gjorde mig ledsen. Det är infet som rör hästarna utan en annan grej. Rätt dyr.
 
Kände du dig glad när han sa det du skrev? Var det lyckotårar som skymde sikten?
Inga lyckotårar. Jag känner för mycket åt alla håll och kanter. En liten del av mig vill inte släppa honom. Märker det när han sätter igång.
Det känns inte bra. Men jag sa att vi får prata mer sen om detta.
Detta är inget jag kommer bara låta bero. Någon ändring måste ske.
 
Jag har svårt att se att det är manipulation. Hur kan ens känslor vara manipulation?
Om han älskar mig ändå så gör han väl det?
Han älskar dig säkert. Men det låter som att han säger att han älskar dig trots att du har sårat honom och att han är besviken på dig. DET är manipulativt.

Dessutom: att någon säger Jag älskar dig är inget simsalabim. All kärlek är inte bra. Tänk dig män som misshandlar sina kvinnliga partners, de älskar dem säkert. Hedersförtryck, det bygger antagligen också på kärlek. All kärlek leder inte automatiskt till goda relationer. Det du beskriver är ingen god relation. Du vill ju inte ens ha honom nära.
 
Han älskar dig säkert. Men det låter som att han säger att han älskar dig trots att du har sårat honom och att han är besviken på dig. DET är manipulativt.

Dessutom: att någon säger Jag älskar dig är inget simsalabim. All kärlek är inte bra. Tänk dig män som misshandlar sina kvinnliga partners, de älskar dem säkert. Hedersförtryck, det bygger antagligen också på kärlek. All kärlek leder inte automatiskt till goda relationer. Det du beskriver är ingen god relation. Du vill ju inte ens ha honom nära.
Då är det nog inte medvetet. Tror och hoppas inte det. Han säger nog bara så som det är.
Och jag kan förstå det. Jag har varit hemsk ibland och han har alltid funnits där.
När jag är nykter är jag jag. Men när jag drack var jag inte en bra person. Jo ibland men det skiftade. Som två ytterligheter. Som två olika personer. Eller kanske som tre olika personer. När jag hade abstinens var jag nog allra värst. Och han fick ta alldeles för mycket skit.
 
Då är det nog inte medvetet. Tror och hoppas inte det. Han säger nog bara så som det är.
Och jag kan förstå det. Jag har varit hemsk ibland och han har alltid funnits där.
När jag är nykter är jag jag. Men när jag drack var jag inte en bra person. Jo ibland men det skiftade. Som två ytterligheter. Som två olika personer. Eller kanske som tre olika personer. När jag hade abstinens var jag nog allra värst. Och han fick ta alldeles för mycket skit.
Ja det har säkert varit som du beskriver. Att leva med en missbrukare kan såklart vara ett helvete.

Men: det innebär inte att du är skyldig honom något. Du har skrivit så länge att känslorna är slut för din del - men det är så lätt att bli sentimental och släta över när man är precis vid den punkt du är nu. Men din väg måste nog vara framåt, inte tillbaka.
 
Då är det nog inte medvetet. Tror och hoppas inte det. Han säger nog bara så som det är.
Och jag kan förstå det. Jag har varit hemsk ibland och han har alltid funnits där.
När jag är nykter är jag jag. Men när jag drack var jag inte en bra person. Jo ibland men det skiftade. Som två ytterligheter. Som två olika personer. Eller kanske som tre olika personer. När jag hade abstinens var jag nog allra värst. Och han fick ta alldeles för mycket skit.
Samtidigt har han dragit med dig ut på festande, till baren, på cocktailsemester trots att han varit medveten om problematiken också. Ni har varit arga och det har gått överstyr flera gånger. Ni respekterar inte varandras gränser. Det har aldrig låtit som ett särskilt sunt förhållande för någon av er, kärlek eller ej, ibland mår människor helt enkelt inte bra av varandra. <3
 
Då är det nog inte medvetet. Tror och hoppas inte det. Han säger nog bara så som det är.
Och jag kan förstå det. Jag har varit hemsk ibland och han har alltid funnits där.
När jag är nykter är jag jag. Men när jag drack var jag inte en bra person. Jo ibland men det skiftade. Som två ytterligheter. Som två olika personer. Eller kanske som tre olika personer. När jag hade abstinens var jag nog allra värst. Och han fick ta alldeles för mycket skit.
Själva saken är att man behöver inte alltid säga allt. Han har valt att fortsätta med dig. Då behöver han inte tala om att det var si eller så. Att han fått ta alldeles för mycket. Osv. Det ”talar man ut” om i samband med händelsen eller händelserna och beslutet att fortsätta. Att hela tiden påminna den andra om vad den gjort eller vad man känt mm är inte snällt. Inte kärlek heller.

Om man framåt, efter tala ut samtalet, vill uttrycka att man älskar en person trots all historik så säger man ”jag älskar dig”. Att lägga till ”trots allt” mm är inte snällt och inte kärlek. Och det gör det extremt svårt att gå vidare tillsammans med.
 
Då är det nog inte medvetet. Tror och hoppas inte det. Han säger nog bara så som det är.
Och jag kan förstå det. Jag har varit hemsk ibland och han har alltid funnits där.
När jag är nykter är jag jag. Men när jag drack var jag inte en bra person. Jo ibland men det skiftade. Som två ytterligheter. Som två olika personer. Eller kanske som tre olika personer. När jag hade abstinens var jag nog allra värst. Och han fick ta alldeles för mycket skit.
Älskar man någon låter man den gå om den vill det. Man tjatar inte, manipulerar inte, försöker inte ha kvar hästen längre och få komma på besök en massa etc. Men vill det bästa för den andra. Och om den inte vill vara med en mer så är det bäst för den att få slippa.

Det enda förhållandet jag ångrar är med en sån man. Som var så gränslös efter att jag gjort slut. Det var för hans egen skull han försökte hålla sig kvar hos mig. Det var inte kärlek. Det var någon slags besatthet/ha-begär.
Det är så mkt ur hur P agerat som är så likt den mannen.

Och jag tror det där att man uppför sig hemskt beror på att man inte vill vara i relationen helt egentligen, känner sig kvävd och liksom har krav på sig känslomässigt som man inte kan med riktigt.

Hoppas du orkar sparka ut honom helt. Clean break liksom. Viljan att hänga kvar i såna relationer man haft i ngt skede i livet där man varit skör/i kaos blir ju mer av trauma bonding än riktig kärlek.

Det löser sig med det materiella. Och om du öppnar upp till andra tror jag säkert fler människor vill stötta dig! ❤️
 
Han älskar dig säkert. Men det låter som att han säger att han älskar dig trots att du har sårat honom och att han är besviken på dig. DET är manipulativt.

Dessutom: att någon säger Jag älskar dig är inget simsalabim. All kärlek är inte bra. Tänk dig män som misshandlar sina kvinnliga partners, de älskar dem säkert. Hedersförtryck, det bygger antagligen också på kärlek. All kärlek leder inte automatiskt till goda relationer. Det du beskriver är ingen god relation. Du vill ju inte ens ha honom nära.
Och alla dom uppräknade gör som P gör, känner dom att partnern börjar glida iväg så vaknar kontrollbehovet och sen kommer blommor o presenter mm så han sen kan luta sig mot det .
Snälla @karamelldrottningen sparka ut honom, för ditt eget bästa.
 
Jag tänker inte ge mig in på att kalla hans beteende för det ena eller det andra, jag känner inte honom, men det spelar egentligen ingen roll hur HAN känner, det är ju hur DU känner som du kan/ska agera på.
Om inte du älskar honom så ska du ju inte vara med honom, det är inte schysst mot någon av er.
Precis så här!
It takes two to tango. Vill inte den ena vara kvar i förhållandet så...då går det inte att fortsätta.
 
Stallet är i princip klart. Förutom motion av hästar. Min stora verkar dock motionera sig själv bra i hagen 😅
Nu lyssnar vi på klassisk musik. Viktigt med sånt också. Inget hetsigt utan lugnt.
Litet träningspass men var mer skrika i så hög tonfall som möjligt och just nu verkar hon glömt hur det var man kröp. Då är det tydligen bra skrika för full hals som kompensation 😂❤️
 
Då är det nog inte medvetet. Tror och hoppas inte det. Han säger nog bara så som det är.
Och jag kan förstå det. Jag har varit hemsk ibland och han har alltid funnits där.
När jag är nykter är jag jag. Men när jag drack var jag inte en bra person. Jo ibland men det skiftade. Som två ytterligheter. Som två olika personer. Eller kanske som tre olika personer. När jag hade abstinens var jag nog allra värst. Och han fick ta alldeles för mycket skit.
Självklart är det apsvårt och ibland helt knäckande att vara tillsammans med en aktiv alkoholist. Jag har all förståelse för det. MEN. Han har ju också ett eget ansvar för sig själv och sitt eget mående - HAN kan välja att gå om det blir för jobbigt (även om han fortfarande älskar dig). Det han gör nu genom att säga "jag älskar dig trots att det varit så jobbigt, men jag är så besviken på dig" är att skyffla över allt ansvaret på dig - och det är verkligen inte schysst mot dig!! Tänk dig in i situationen att du inte hade haft en beroendesjukdom utan en annan allvarlig sjukdom - vore det verkligen rimligt att då häva ur sig sin besvikelse på dig? Det blir också jättemärkligt, tycker jag, att på något vis använda dig som gisslan här. DU vill ju inte fortsätta oavsett hur mycket han älskar dig, DU vill inte fortsätta oavsett hur jobbigt det varit för honom. Så prioritera DIG och hur du vill ha ditt liv - du har NOLL skyldighet att ha en relation med honom om inte DU vill det!
 
Då är det nog inte medvetet. Tror och hoppas inte det. Han säger nog bara så som det är.
Och jag kan förstå det. Jag har varit hemsk ibland och han har alltid funnits där.
När jag är nykter är jag jag. Men när jag drack var jag inte en bra person. Jo ibland men det skiftade. Som två ytterligheter. Som två olika personer. Eller kanske som tre olika personer. När jag hade abstinens var jag nog allra värst. Och han fick ta alldeles för mycket skit.
Fast vet du, det spelar ingen roll längre hur du var och han fick ta skit. Du kan inte vara tillsammans med någon bara för att du har skuldkänslor för hur du var när du drack. Du kan absolut be om ursäkt för hur det var men du ska inte behöva ha någon i ditt liv som du känner att du vill bort från bara för att du känner en viss skuld. Det kanske är en bra sak att ta upp med i terapi/sponsor/möten.

Nu vill du inte vara tillsammans med honom och det är okej. Det är okej att vara "egoistisk" i ett uppbrott, du är inte elak för det utan du drar en gräns du behöver för att fortsätta må bra. De enda som du behöver tänka på dig och lillkaramellen. Det är ni som är viktiga nu och ert liv tillsammans.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Presenterar mig i efterhand
  • Stort TACK i efterhand!
  • Min resa till läkning - ny gnista!
  • Ensam och ledsen

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCXXXVII
  • Dejtingtråden 39
  • Valvaka!

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp