Bukefalos 30 år!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Änterliiiigen har jag bestämt mig på riktigt. Och nu när beslutet är helt avgjort så gör det mig så ledsen. Men egentligen kanske inte för avslutet. Utan för det som aldrig kommer igen.
För det vackra och fina som långsamt vissnat.
Nu finns det inte mer.
Sakta, sakta ska jag resa mig.
Hej då P ❤️
 

Åh jag vet inte. Orkar och vill inte ha det så här. Men vet inte vad jag ska säga och hur. Hade en plan men den känns fel.

Jobbigt att han är så gullig nu helt plötsligt.
Men vi kan inte fortsätta så här. Det orkar jag inte.
 
Det kanske är jag som är flaggan?
Cirkusen och allt vad ni har sagt.
Jag vet ingenting just nu. Orkar inte med något.
Beslutet är taget. Men ändå. Jag vet inte.
Han är ändå väldigt fin.
 
Så många röda flaggor har han inte? Vad har han gjort?
Det spelar ju ingen roll, du vill ju inte vara med honom. Det behöver inte vara logiskt alls. Dessutom om du vill ha en relation sedan så kommer du att ha det. Det är heller inte det minsta trist att leva själv (med bäbis) faktum är att det är ganska skönt.

Om du tänker att du ska leva 10 år till på det sätt ni gjort fram tills nu, hur känns det?
 
Jag fattar bara inte varför han är nöjd så som det är. Det är ju inte bra.
Jag behöver någon som klarar av att ta ansvar över bebis om jag inte kan.
Den fysiska attraktionen har också försvunnit helt från min sida.
Och jag stör mig på femtusen saker hos honom.
Ändå känns det skit.
Han är trots allt speciell.
Hoppas det känns som en lättnad sen när det är över.
Jag tror han kommer bli arg. Allt kommer att vara mitt fel. Då får det vara så. Jag ska vara lugn, saklig och utgå från mitt perspektiv. Inte komma med några anklagelser. Jag känner inte samma som tidigare. Det kan jag säga för det stämmer.
 
När du väl tar upp detta med honom, kom ihåg att du INTE ÄR SKYLDIG HONOM ETT GRÄL. Du behöver inte ange en enda anledning till att du inte vill längre. Det är inte förhandlingsbart. Man kan göra slut med vem man vill när man vill. Både partners och vänner och släktingar. Börjar han argumentera behöver du bara säga nej. Nej, nej och nej. Inga förklaringar, inga argument, inga anledningar. Det är slut - tack och hej.
Ett bra sätt att förbereda sig är att faktiskt ha diskussionen högt med sig själv. Kanske framför en spegel. Öva högt, låter tramsigt men det är en jättebra övning.
 
Jag fattar bara inte varför han är nöjd så som det är. Det är ju inte bra.
Jag behöver någon som klarar av att ta ansvar över bebis om jag inte kan.
Den fysiska attraktionen har också försvunnit helt från min sida.
Och jag stör mig på femtusen saker hos honom.
Ändå känns det skit.
Han är trots allt speciell.
Hoppas det känns som en lättnad sen när det är över.
Jag tror han kommer bli arg. Allt kommer att vara mitt fel. Då får det vara så. Jag ska vara lugn, saklig och utgå från mitt perspektiv. Inte komma med några anklagelser. Jag känner inte samma som tidigare. Det kan jag säga för det stämmer.
Du vill inte ha en relation med honom längre, det är liksom inte något ni ska komma överens om. Det är mer en information du ger honom och han får förhålla sig till detta nya faktum. Det är inte en förhandling det är inte ett samtal där båda ska diskutera sina sidor. Du vill inte längre och du är i din fulla rätt att avsluta utan att ens ge en enda anledning om du så önskar. Han får såklart bli arg och ledsen, men han får inte ta ut det på dig. Det bästa är oftast om han pratar med någon annan om sina känslor eftersom du inte kommer kunna ge honom de svar han vill ha. Så dras inte in för mycket i det. Visst kan man förklara, men den stora anledningen är väll att dina känslor helt enkelt försvunnit, du vill helt enkelt inte längre.
 
Imorgon har jag planerat att fixa med låset och det sista. Men han är hos mig idag och jag vet inte hur jag ska lösa det om han är det även imorgon.
Det lär bli uppenbart vad jag håller på med om jag ska göra sånt medan han är här?

Har möte idag men mår konstigt. Inte sjuk bara slut i huvudet. Tror har sovit för bra i natt. Kroppen har vant sig sova dåligt.
Kanske boka om det till videomöte?
Samtidigt är jag i behov av att prata.
Just nu orkar jag inte ens tänka.
Videomöte kanske är bättre just idag?
 
Nu har jag skrivit för att boka till video istället.
Tänker hela tiden omedvetet på den andras reaktion.
Kommer han (som jag går till) bli besviken på mig? Tycka jag prioriterar fel?
Jag TAR nykterheten på allvar men åhhh!

Tänker säkert fel nu igen. Kan jag inte bara sluta tänka så mycket på hur den andra personen oavsett vem det rör sig om ska reagera?!

Jag måste utgå från vad som blir bäst för MIG och BEBIS!
Ingen annan och därmed basta :mad:
 
Nu är han sådär himla gullig igen. Och företagsam.
Jag mår mest skrutt.
Kan knappt tänka. Orkar inte tänka eller nånting.
Går på Autopilot.

Edit:
Mötet skulle jag kunna ha på kontoret. Men vill verkligen inte att han ska höra nånting. Kanske sitta i sadelkammaren istället?
Risken är att någon kommer. Det vore inte bra.
Kan sitta i ett annat hus också men där är det inte uppvärmt. Och vore misstänkt vara där inne helt plötsligt.
Varför är allting helt plötsligt så svårt O_o
 
Senast ändrad:
Nu är han sådär himla gullig igen. Och företagsam.
Jag mår mest skrutt.
Kan knappt tänka. Orkar inte tänka eller nånting.
Går på Autopilot.

Edit:
Mötet skulle jag kunna ha på kontoret. Men vill verkligen inte att han ska höra nånting. Kanske sitta i sadelkammaren istället?
Risken är att någon kommer. Det vore inte bra.
Kan sitta i ett annat hus också men där är det inte uppvärmt. Och vore misstänkt vara där inne helt plötsligt.
Varför är allting helt plötsligt så svårt O_o

Spelar det nån roll att "han är så där gullig" när du inte kan vara dej själv i hans närhet ? Är inte det en varningsflagg du inte ska ignorera ? Tänk när du slipper "bry dej om P är där eller inte" när du bara kan VARA DEJ SJÄLV hela tiden !
 
Nu är han sådär himla gullig igen. Och företagsam.
Jag mår mest skrutt.
Kan knappt tänka. Orkar inte tänka eller nånting.
Går på Autopilot.

Edit:
Mötet skulle jag kunna ha på kontoret. Men vill verkligen inte att han ska höra nånting. Kanske sitta i sadelkammaren istället?
Risken är att någon kommer. Det vore inte bra.
Kan sitta i ett annat hus också men där är det inte uppvärmt. Och vore misstänkt vara där inne helt plötsligt.
Varför är allting helt plötsligt så svårt O_o
Säg att du ska ha ett videomöte och att du vill vara ifred och ostörd och är obekväm med att han ska lyssna. Och endera får han vara i annan del av huset utom hörhåll, eller så får han ta en promenad/tur med bilen

Det ÄR inte svårare än så i sunda relationer. Skulle jag säga till min partner att jag skulle ha ett videomöte och ville vara ostörd skulle han svara ”går det bra om jag är i x-rum eller vill du att jag går ut under tiden”.

Och likadant omvänt.
 
Säg att du ska ha ett videomöte och att du vill vara ifred och ostörd och är obekväm med att han ska lyssna. Och endera får han vara i annan del av huset utom hörhåll, eller så får han ta en promenad/tur med bilen

Det ÄR inte svårare än så i sunda relationer. Skulle jag säga till min partner att jag skulle ha ett videomöte och ville vara ostörd skulle han svara ”går det bra om jag är i x-rum eller vill du att jag går ut under tiden”.

Och likadant omvänt.
Ja men eller hur. Jag instämmer.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Presenterar mig i efterhand
  • Stort TACK i efterhand!
  • Min resa till läkning - ny gnista!
  • Ensam och ledsen

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp