Är dagens ungdomar verkligen svaga?

[Hippocampus]

Var? Jag vet en som kan vara intresserad.

Vad jag vet så var det under sommaren men jag kan kolla. I Skåne.

 

[Mia_R]

Vad jag vet så var det under sommaren men jag kan kolla. I Skåne.

Det behövs inte, hon bor i Göteborg och kan inte flytta av familjeskäl.

 

[Mia_R]

Jag har alltid undrat över varför det ens måste finnas såna jobb där en alltid måste vara nåbar och på alerten. Jag gillar nog mera Bodil Jönssons tankar om två timmars arbetsdag och resten trevlig fritid och social samvaro. Fast jag är nog gammal och lat, ve och fasa. Blir ättestupan direkt, det här.

Två timmars arbetsdag låter underbart, men det finns många som har jour och om de inte är nåbara så blir konsekvenserna lätt väldigt tråkiga för väldigt många.

 

[Lycan]

Jag har alltid undrat över varför det ens måste finnas såna jobb där en alltid måste vara nåbar och på alerten. Jag gillar nog mera Bodil Jönssons tankar om två timmars arbetsdag och resten trevlig fritid och social samvaro. Fast jag är nog gammal och lat, ve och fasa. Blir ättestupan direkt, det här.

Nä, du måste vara ung om du är lat och vill ha 2 timmars arbetsdag!

 

[vallhund]

Jag har alltid undrat över varför det ens måste finnas såna jobb där en alltid måste vara nåbar och på alerten. Jag gillar nog mera Bodil Jönssons tankar om två timmars arbetsdag och resten trevlig fritid och social samvaro. Fast jag är nog gammal och lat, ve och fasa. Blir ättestupan direkt, det här.

Hellre färre tillfällen med flera timmar.

 

[Sel]

Hellre färre tillfällen med flera timmar.

Samma här! hade jag inte haft djuren skulle jag Mycket hellre göra några tio eller tolvtimmarsskift och sedan vara helledig fler dagar
Måste man jobba är ju den dagen redan låst och rätt pajad, så att säga. Oavsett om man jobbar två, fem, åtta eller tolv timmar.

 

[nullo-modo]

Jag röstar för att jobba 8timmar 2dagar i veckan

 

[Lycan]

Många svar har trillat in och det är en intressant diskussion att följa. Nu har jag haft lite annat för mig än att surfa så jag har inte riktigt hunnit med som jag velat i diskussionen..
Men jag har svårt att tro att det enbart är sociala medier som driver ungdomar in i väggen. Då skulle alla som surfar på nätet, bloggar osv bli utmattade också oavsett ålder.

Samma här! hade jag inte haft djuren skulle jag Mycket hellre göra några tio eller tolvtimmarsskift och sedan vara helledig fler dagar
Måste man jobba är ju den dagen redan låst och rätt pajad, så att säga. Oavsett om man jobbar två, fem, åtta eller tolv timmar.

Jag jobbar 13 timmars som är ganska dryga pass, tur att de är få. Men jag håller med dig. Hellre långa pass för att sedan ha långledigt. Men fortfarande är de svettiga 13-timmarspassen lättsammare än skoldagarna som jag hade. Men om det nu, 5 år senare, är lättare eller svårare för skolungdomar är lika svårt för mig att veta som det är för de som inte suttit vid bänken på 30 år.

Överhuvudtaget så tror jag att man bör vara lite försiktig med att uttala sig om hur mycket stress/press en annan generation/person borde tåla. Att tala om att "vi minsann klarade det och det" leder inte till något utom sårade känslor och större distans mellan dessa grupper/personer. Alla har ju olika förutsättningar och personligheter.
Bara en tanke...

Lite så jag känner och det är därför jag får taggarna utåt när den äldre generationen börjar skriva i sociala medier om hur veka dagens ungdomar är. Det är som du skriver att alla har olika förutsättningar och personligheter... Och utmaningar vill jag då också tillägga. Min farmor hade en dille på att berätta om att på hennes tid fick hon allt minsann trava i 1,5 meters snö i 1 mil innan hon kom fram till bussen för att ta sig till skolan. Då hade en annan bra som fick köra moped 2 mil till bussen för att vara framme i skolan ett par timmar senare. (Fanns inga lägenheter/rum i staden konstigt nog.)
Vilka förutsättningar och utmaningar dagens tonåringar har idag i skolan har jag ärligt talat ingen aning om. Men något är ju uppenbart fel när studenter går in i väggen innan de får komma in i arbetslivet.
För min del hade skolgången gått bättre om skolan skippat digitaliseringen och fortsatt med böcker och illustrationer på tavlan. Datorn i sig var en källa till distraktioner och stress.

Nej men jag tror (och eftersom jag jobbar som lärare på en skola med väldigt många högpresterande elever så är det inte helt tåget ur luften) att det har blivit värre. C ÄR ett bra betyg men för många är det höjden av misslyckande, och jag tror att det är svårare att acceptera att man inte får A med dagens målrelaterade betyg än när det var en relativ betygsskala som så att bara en viss del av årskullen kunde få högsta betyg.

Jag känner några vuxna som håller på att skola om sig nu eller nyss har gjort det. Det första den ena reagerade på var hur svårt det var att få högt betyg. Hen fick plugga och skriva från tidiga morgon och in på sena natten och fick som bäst B men snittade nog mest på D. Tur att hen var arbetslös och hade tid åt det.
Stressen över betygen finns nog i alla åldrar. För mig började stress över prov och betyg redan i slutet av mellanstadiet.
Men kan det vara så att målen för betygen har blivit svårare att nå? Måste man verkligen i gymnasium skriva och resonera i universitetsnivå för att nå ett A eller åtminstone B? Har ett minne av att det var så på min tid. Kan ett korn av stressen hos eleverna ligga där?

 

[Lycan]

Led verkligen med den tjejen.. var själv nära utmattning sista året på gymnasiet. Har aldrig mått så dåligt som när jag gick gymnasiet. Högskolestudier och numera heltidsjobb är inte i närheten av kraven och press jag kände de åren. I den åldern har man inte några egna pengar heller och bor kvar hemma vilket för mig vad jobbigt av olika skäl

Jag har inte sett avsnittet än men tänker göra det. Annars känner jag igen mig i det du skriver. Visst, jag blev aldrig utmattad. Bara deprimerad, bitter och enligt lärarna var jag vass på slutet med taggarna utåt mot de flesta. Någonstans drog de gränsen så de frågade om jag ville hoppa av utbildningen och gå på praktik istället. Sedan dess har jag jobbat och aldrig mått så bra som nu.

Hur kommer det sig att högskolan kändes lättsammare?

 

[Khasa]

Jag har inte sett avsnittet än men tänker göra det. Annars känner jag igen mig i det du skriver. Visst, jag blev aldrig utmattad. Bara deprimerad, bitter och enligt lärarna var jag vass på slutet med taggarna utåt mot de flesta. Någonstans drog de gränsen så de frågade om jag ville hoppa av utbildningen och gå på praktik istället. Sedan dess har jag jobbat och aldrig mått så bra som nu.

Hur kommer det sig att högskolan kändes lättsammare?

Högskolan och universitet är otroligt slapp faktiskt såvida du inte läser något av de svårare prpgrammen. Gymnasiet kräver mycket mer tid och engagemang i jämförelse.

En utveckling som påverkats av att läroverken får betald per godkänd elev.

 

[SiZo]

Högskolan och universitet är otroligt slapp faktiskt såvida du inte läser något av de svårare prpgrammen. Gymnasiet kräver mycket mer tid och engagemang i jämförelse.

En utveckling som påverkats av att läroverken får betald per godkänd elev.

Det beror ju helt på vad man går! Sådär generaliserande är nog inte riktigt rättvist att vara.
Jag kommer verkligen inte kunna ligga på latsidan på min utbildning utan det är nog att räkna med att lägga 50 h/vecka.

 

[Gnist]

Det kan inte vara så att verkligheten sätter hårdare press på dagens ungdom än vad den gjorde på de som var unga och pluggade för 40-50 år sedan?

Skolan är inget jobb imo, men jag har alltid sett till att mina barn haft tid över för rekreation, återhämtning och socialt umgänge utöver skola, läxor och hemmasysslor.

Har satt 2 st 90-talister och en -01'a till världen och även om de fått hjälpa till på hemmaplan och bott ute i bushen så har de aldrig behövt kliva upp 05 och inte varit klar med dagen förrän sent på kvällen under gymnasietiden.

Jag gjorde avsevärt mer jobb på hemmaplan under skoltiden än mina barn har gjort/gör, men på den tiden fanns inte samma sociala stress eftersom vare sig facebook/instagram/snap/ etc existerade och numera så sitter ju de flesta yngre (och äldre) med näsorna i det sociala flödet och jämför sig med allt och alla vilket såklart ger en helt annan -upplevd- egenstress och den är svår för ffa många yngre att hantera, men även för många äldre.

Det ser man ju inte minst här på buke, hur många som jämför sig mot det sociala flödet och känner sig värdelösa för att de inte uppnår lika mycket som "alla andra". Det sociala flödet visar ju en skev bild av verkligheten, så att de som strävar efter den typen av "perfektion" och som jämför sig mot det är ju chanslösa.

 

[Inte_Ung]

Inte alls. Det må vara vad de med kontrollbehov inbillar sig. Det är vi som i slutändan får driva skeppet framåt när de andra är sjuka.

Den verksamheten gick bevisligen riktigt dåligt när bara de ointresserade fanns kvar.

 

[Inte_Ung]

Högskolan och universitet är otroligt slapp faktiskt såvida du inte läser något av de svårare prpgrammen.

Och hur kan du veta det?
Har du läst flera program så att du kan jämföra?

 

[Liran]

Och hur kan du veta det?
Har du läst flera program så att du kan jämföra?

Det finns tillförlitliga undersökningar om hur många timmar i veckan heltidsstudenter lägger på studierna. Elektroteknik-studenterna på civilingenjörsprogrammen snittade på flest timmar, över 40 timmar i veckan.

 

[Khasa]

Den verksamheten gick bevisligen riktigt dåligt när bara de ointresserade fanns kvar.

Det är väl just det som är problemet. Att vissa ser det som något positivt att ständigt ha jobbet i bakhuvudet och om man inte har det är man "oengagerad".

Det är inte bra för någon att gå runt och oroa sig. Varken för personen själv eller för verksamheten.

 

[Khasa]

Och hur kan du veta det?
Har du läst flera program så att du kan jämföra?

Ja

 

[Teilani]

Hur kommer det sig att högskolan kändes lättsammare?

På högskola läser man oftast ett, eller ett fåtal, ämnen åt gången. Och förhoppningsvis har man valt något man tycker är intressant att lära sig.

Det gör det mycket lättare och roligare.

 

[Inte_Ung]

Elektroteknik-studenterna på civilingenjörsprogrammen snittade på flest timmar, över 40 timmar i veckan.

Det ante mig. Mina referenser ligger åt det hållet.

 

[Inte_Ung]

Ja

Nu så blir jag nyfiken. Vilka då?
Det är ju intressant att veta vilka referenser i livet som den man debatterar med har.
I det läget så blir utbildning, yrke och familjesituation en beskrivning på personens referensramar.