Det är såklart sant, men ibland är hårda gränser det enda som fungerar.Jag måste faktiskt ingenting, jag vet att dina tips är i all välmening men jag måste ta det lite efter egen förmåga![]()
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det är såklart sant, men ibland är hårda gränser det enda som fungerar.Jag måste faktiskt ingenting, jag vet att dina tips är i all välmening men jag måste ta det lite efter egen förmåga![]()
Jag tror du och jag är ganska lika i grunden. Jag har också svårt att bli kär i någon, jag kan absolut se män typ på tv som jag tycker ser bra ut och allt sånt, men vanliga, normala killar som finns här har jag svårt för att både falla för och för att ens tycka att de är snygga. Och det har historiskt sett lett till att jag kanske har hållit väldigt hårt fast vid en person om jag väl fått känslor för honom, för jag vet att det kan ta år innan jag känner något liknande för någon annan.Jag måste faktiskt ingenting, jag vet att dina tips är i all välmening men jag måste ta det lite efter egen förmåga![]()
Det är såklart sant, men ibland är hårda gränser det enda som fungerar.
Känner igen mig i varendaste ord du skriver @SkojamindojaJag tror du och jag är ganska lika i grunden. Jag har också svårt att bli kär i någon, jag kan absolut se män typ på tv som jag tycker ser bra ut och allt sånt, men vanliga, normala killar som finns här har jag svårt för att både falla för och för att ens tycka att de är snygga. Och det har historiskt sett lett till att jag kanske har hållit väldigt hårt fast vid en person om jag väl fått känslor för honom, för jag vet att det kan ta år innan jag känner något liknande för någon annan.
Och då tar man det väldigt personligt när någon säger att man ska släppa den här personen. Jag har också tänkt att "vad vet du om mina känslor, lätt för dig att säga som förmodligen har hittat en ny inom en vecka eller som har haft kille de senaste två decennierna". Men vet du vad, de personerna (sen om det är en person IRL eller någon här i tråden) säger inte så för att vara taskiga. Utan för att det förmodligen är bättre att släppa den här personen.
Jag har blivit mycket bättre på detta när jag blivit mer tillfreds med mitt liv utan en partner. Det var mycket värre för kanske tio-femton år sen när jag till varje pris ville ha en partner, för alla andra hade det.
Nu kanske du inte vill lyssna på det här rådet heller, men jag vill verkligen betona att jag förstår hur du känner och att jag har varit där själv. Men ibland måste man till exempel blockera en person för att den inte accepterar eller förstår att man inte vill ha någon kontakt. Det finns ju inte en lag som säger att du aldrig mer får ha kontakt med den här killen, ordnar han upp sitt liv och sitt missbruk kanske ni visst kan ha kontakt. Men just nu mår du bättre av att blockera honom.
Om du vill ha kontakt med honom som nykter dvs efter behandling och med livslång nykterhet som mål, så skriv att du inte vill ha kontakt så länge han missbrukar.Känner igen mig i varendaste ord du skriver @Skojamindoja
Ja tänk om han kunde sluta missbruka, hans syster vill skicka honom på behandlingshem då hon är jätteorolig för honom.
Man kan ju hoppas han lyssnar på henne men chansen är nog inte så stor om han inte själv vill.
Ja han har skrivit till mig idag igen men jag har inte svarat vet inte hur jag ska göra det är så svårt, han menar ju inget illa han är bara snäll men tappar tidsuppfattning tror jag.
Om du vill ha kontakt med honom som nykter dvs efter behandling och med livslång nykterhet som mål, så skriv att du inte vill ha kontakt så länge han missbrukar.
Om du vill ha kontakt med honom som nykter dvs efter behandling och med livslång nykterhet som mål, så skriv att du inte vill ha kontakt så länge han missbrukar.
Om du vill ha kontakt med honom som nykter dvs efter behandling och med livslång nykterhet som mål, så skriv att du inte vill ha kontakt så länge han missbrukar.
Ja vi har ingen kontakt nu jag har inte svarat honom för jag varit så less på att han bara försvinner men mitt förnuft säger mig ju att han inte för det för han vill vara elak utan för han är sjuk helt enkelt.Om du vill ha kontakt med honom som nykter dvs efter behandling och med livslång nykterhet som mål, så skriv att du inte vill ha kontakt så länge han missbrukar.
Jag hade först skickat ett meddelande till honom om att du inte vill ha kontakt så länge han inte är nykter, och sen hade jag blockerat. Du är den viktigaste personen i ditt liv, och du ska må bra i första hand!Känner igen mig i varendaste ord du skriver @Skojamindoja
Ja tänk om han kunde sluta missbruka, hans syster vill skicka honom på behandlingshem då hon är jätteorolig för honom.
Man kan ju hoppas han lyssnar på henne men chansen är nog inte så stor om han inte själv vill.
Ja han har skrivit till mig idag igen men jag har inte svarat vet inte hur jag ska göra det är så svårt, han menar ju inget illa han är bara snäll men tappar tidsuppfattning tror jag.
Till viss del ja, men jag orkar svara på sms.Ni som har barn. Brukar man bli helt slut efter man haft de en vecka? Grannen har inte öppnat mitt meddelande sen i söndags och jag vill heller inte skriva igen. Utan vill ge han lite space![]()
Nu har jag inga barn själv, men kan vara väldigt sporadisk med mina svar till vänner osv (ocharmig egenskap kanske). Men kan föreställa mig att om man har delad vårdnad så kanske man snabbt blir ”mätt” (överväldigad?) de första dagarna efter barnvecka/barndagar? Att man försöker leverera på för lite för många plan?Ni som har barn. Brukar man bli helt slut efter man haft de en vecka? Grannen har inte öppnat mitt meddelande sen i söndags och jag vill heller inte skriva igen. Utan vill ge han lite space![]()
Ja men inte så slut att man inte orkar öppna ett SMS. Att han inte öppnat beror nästan alldeles säkert på något annat.Ni som har barn. Brukar man bli helt slut efter man haft de en vecka? Grannen har inte öppnat mitt meddelande sen i söndags och jag vill heller inte skriva igen. Utan vill ge han lite space![]()
Jag brukar låta bli att öppna meddelanden om jag inte har ork eller tid att svara just då, eller också öppnar jag och sedan försvinner de ur tanken bara.Ja men inte så slut att man inte orkar öppna ett SMS. Att han inte öppnat beror nästan alldeles säkert på något annat.
Jag har heller inga barn, och jag håller helt med i det som @Jaulgreis skriver. En del av mig säger att man inte "glömmer bort" att svara en person som man vill svara, och vill man ha kontakt gör man möjlighet i schemat för att ha det. Men, jag vet också vis av erfarenhet att det inte alltid funkar så. Jag kan till exempel stänga av Internet på mobilen och lyssna på ett poddavsnitt offline, jag kan gå i stallet i flera timmar utan att ens kolla på mobilen och jag kan också behöva låta bli att svara om det kommer ett meddelande medan jag sitter i jobbmöte. Och det har absolut hänt att jag har sett ett meddelande, och tänkt "jag svarar på det sen" och glömmer bort det.Ni som har barn. Brukar man bli helt slut efter man haft de en vecka? Grannen har inte öppnat mitt meddelande sen i söndags och jag vill heller inte skriva igen. Utan vill ge han lite space![]()
Jag skrev ingen fråga mitt senaste medelande så finns egentligen inget att svara på. Vi har träffats mycket men de är för han sagt ja varje gång jag frågatJag har heller inga barn, och jag håller helt med i det som @Jaulgreis skriver. En del av mig säger att man inte "glömmer bort" att svara en person som man vill svara, och vill man ha kontakt gör man möjlighet i schemat för att ha det. Men, jag vet också vis av erfarenhet att det inte alltid funkar så. Jag kan till exempel stänga av Internet på mobilen och lyssna på ett poddavsnitt offline, jag kan gå i stallet i flera timmar utan att ens kolla på mobilen och jag kan också behöva låta bli att svara om det kommer ett meddelande medan jag sitter i jobbmöte. Och det har absolut hänt att jag har sett ett meddelande, och tänkt "jag svarar på det sen" och glömmer bort det.
Jag kan också med flit låta bli att öppna ett meddelande just för att jag inte har tid att svara just det, och öppnar jag utan att svara tänker jag att risken är större att personen ifråga känner sig dissad än om jag lämnar det oläst.
Det känns överlag på dina inlägg som att du vill ha väldigt mycket kontakt hela tiden, även i början? Det var ju likadant med piloten? Jag känner nog att antingen får du chilla lite och sitta lugnt i båten, alla tycker inte att man ska ha så mycket kontakt som du verkar vilja ha. Eller så är det bara sån du är, och då behöver du nog hitta en likasinnad. Och jag sa det redan om piloten, då kanske en småbarnspappa inte är rätt för dig, för han kommer ha tusen andra saker att göra på ett sätt som en barnfri eller någon med större barn inte kommer ha.
Alltså, om någon skickar ett meddelande utan att ställa en fråga så svarar inte alltid jag. Även när det är personer jag verkligen vill prata med, men jag kan verkligen inte med evighetslånga konversationstrådar som aldrig tar slut och där man kanske egentligen inte säger något av värde. Tycker inte du ska haka upp dig så mycket på att han inte svarade. Försök göra nått annat ett tag? Du verkar bli närmast besatt av den person du "dejtar" och går och tänker på varför han inte hör av sig eller tar initiativ hela tiden, försök vara lite lugn i det hela?Jag skrev ingen fråga mitt senaste medelande så finns egentligen inget att svara på. Vi har träffats mycket men de är för han sagt ja varje gång jag frågatMen nu känner jag lite att jag vill ge han möjligheten att ta intiativ och också få han att visa intresse. Vet sist vi träffades så började han känna sig lite krasslig. Jag vet inte ens om vi dejtar eller om vi bara är vänner, de får tiden utvisa.
Tyvärr beror de på tidigare problem att man är rädd att bli *dissad* men samtidigt måste jag lära mig att man inte kan påverka något, tvärt om är de lätt att skrämma bort om man blir för intensiv!Alltså, om någon skickar ett meddelande utan att ställa en fråga så svarar inte alltid jag. Även när det är personer jag verkligen vill prata med, men jag kan verkligen inte med evighetslånga konversationstrådar som aldrig tar slut och där man kanske egentligen inte säger något av värde. Tycker inte du ska haka upp dig så mycket på att han inte svarade. Försök göra nått annat ett tag? Du verkar bli närmast besatt av den person du "dejtar" och går och tänker på varför han inte hör av sig eller tar initiativ hela tiden, försök vara lite lugn i det hela?
Ja, faktiskt. Jag hade ärligt talat lagt benen på ryggen och kutat åt andra hållet om en man var för på. Jag har ett eget liv att leva som jag inte vill ge avkall på. En man ska tillföra något till mitt liv, inte vara ryggraden i det.Tyvärr beror de på tidigare problem att man är rädd att bli *dissad* men samtidigt måste jag lära mig att man inte kan påverka något, tvärt om är de lätt att skrämma bort om man blir för intensiv!
Ja, faktiskt. Jag hade ärligt talat lagt benen på ryggen och kutat åt andra hållet om en man var för på. Jag har ett eget liv att leva som jag inte vill ge avkall på. En man ska tillföra något till mitt liv, inte vara ryggraden i det.
Jag var under några år tillsammans med en person som kunde få ett sammanbrott om jag inte svarade inom 10 minuter i en pågående SMS-konversation (eller föralldel använde "fel" emoji). Nu var det mitt i en mycket turbulent period för hen så jag kan ha viss förståelse för överreaktionen, men det blev alldeles för påfrestande till slut. Jag måste få plats att andas, liksom!Ja, faktiskt. Jag hade ärligt talat lagt benen på ryggen och kutat åt andra hållet om en man var för på. Jag har ett eget liv att leva som jag inte vill ge avkall på. En man ska tillföra något till mitt liv, inte vara ryggraden i det.
Samma här. Det var dessutom inte ens en särskilt närstående person, i mitt fall var det en gammal kollega på en arbetsplats jag inte jobbade kvar på. Inte en person som jag kände att jag behövde prioritera upp skyhögt på listan direkt. Han kunde skicka 37 meddelanden om jag inte svarade omedelbart. Inte så att han hörde av sig varje dag, han kanske hörde av sig någon gång i månaden men då ville han att vi skulle skriva som i en chatt där man liksom svarar konstant. Minns speciellt en gång när jag var på kräftskiva och till och med sa att jag inte var hemma och han ändå skickade "?????" och "varför svarar du inte?!" och "hallåååååååå?!"Jag var under några år tillsammans med en person som kunde få ett sammanbrott om jag inte svarade inom 10 minuter i en pågående SMS-konversation (eller föralldel använde "fel" emoji). Nu var det mitt i en mycket turbulent period för hen så jag kan ha viss förståelse för överreaktionen, men det blev alldeles för påfrestande till slut. Jag måste få plats att andas, liksom!