Får man tafsa i förhållande?

[Voeux]

@Invicta och @Tonto självklart räknas era åsikter i allra högsta grad, framför allt är de värdefulla för att förstå folks olikheter!

 

[Exile]

Jag fattar inte ens vad du svarar på. Jag konstaterar att det finns idioter som tar på människor mot deras vilja. Din reaktion är att rekommendera att man inte är med sådana personer. Jag fattar inte varför det är viktigt för dig att flytta fokus från den som gjort något fel till den som blivit utsatt. Det är ett väldigt vanligt, men tråkigt grepp, bland dem som har nån form av maniskt behov av att alltid skuldbelägga kvinnor när män gör något fel mot dem.

Som sagt jag svarar på frågan ställd i TS vilket är "får man tafsa i ett förhållande? är det okej?" mitt svar är ja det är okej så länge alla är med på det. Det handlar väl inte om att skuldbelägga någon alls och det har jag heller inte gjort utan jag har hela tiden pratat utifrån mig själv. Jag rekommenderade att man inte är med personer som inte accepterar ett nej, skulle det vara fel?

@Invicta och @Tonto jag kan inte se att någon sagt att era åsikter eller erfarenheter inte skulle räknas. Det enda jag har sett om dålig relation/inte älska sin partner är folk som sagt att relationen är dålig där man inte accepterar ett nej från sin partner, och folk som personligen inte skulle känna sig älskade om deras partner inte ville ta i dem/inte ville bli tagna på och de måste de väl få göra utan att det är relaterat till hur era relationer ser ut? så länge ni mår bra och är nöjda i era relationer är väl allt jättebra?

 

[monster1]

Som sagt jag svarar på frågan ställd i TS vilket är "får man tafsa i ett förhållande? är det okej?" mitt svar är ja det är okej så länge alla är med på det. Det handlar väl inte om att skuldbelägga någon alls och det har jag heller inte gjort utan jag har hela tiden pratat utifrån mig själv. Jag rekommenderade att man inte är med personer som inte accepterar ett nej, skulle det vara fel?

@Invicta och @Tonto jag kan inte se att någon sagt att era åsikter eller erfarenheter inte skulle räknas. Det enda jag har sett om dålig relation/inte älska sin partner är folk som sagt att relationen är dålig där man inte accepterar ett nej från sin partner, och folk som personligen inte skulle känna sig älskade om deras partner inte ville ta i dem/inte ville bli tagna på och de måste de väl få göra utan att det är relaterat till hur era relationer ser ut? så länge ni mår bra och är nöjda i era relationer är väl allt jättebra?

Om alla är med på det är det ju inte att tafsa? Defintionen är ju ovälkommen beröring.

 

[Hero]

Om alla är med på det är det ju inte att tafsa? Defintionen är ju ovälkommen beröring.

Inte enligt wiki.
Det kan vara sexuell beröring och sån kan ju vara välkommen.

 

[the_connemara]

Är det okej att tafsa på sin partner? Har man gett sitt okej till tafsande när man blivit tillsammans? Är det ens tafsande? Vad tycker ni?

Passar på att dra in trådstarten igen.

Nej. Nej. Ja.

Finns det något mindre attraherande än att behöva säga nej/inte längre/sluta i tid och otid för att ens partner inte kan läsa av om samtycke finns eller inte? Det är för mig att tafsa och att sedan helt enkelt inte intressera sig tillräckligt mycket för att lära sig läsa av situationen till nästa gång. Eller nästa. Eller nästa.

 

[monster1]

Inte enligt wiki.
Det kan vara sexuell beröring och sån kan ju vara välkommen.

Enligt SAOB vilket borde trumfa wiki. http://www.saob.se/artikel/?unik=T_0001-0130.kVer Den här länken har redan varit uppe i tråden förövrigt.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6211307 En bonus om lagens syn på saken.

 

[the_connemara]

Men va, menar du att samtycke inte behövs i relationer? Självklart behöver min sambo få mitt samtycke varenda gång han tar på mig eller vi ligger med varandra. Att vi är tillsammans betyder inte att min kropp är till förfogande för honom hur som helst och när som helst. En strategi kan ju vara att han tar på mig sexuellt precis när helst han känner för det och jag säger ifrån de gånger jag inte vill, men personligen skulle det skapa ett stort obehag för mig att ofta bli berörd på ett oönskat sätt och behöva säga nej. Vilket då hade blivit konsekvensen om det hade varit fritt fram för honom att ta på mig utan att söka samtycke. Mycket bättre om han läser av situationen, alltså söker samtycke, innan hans händer är överallt. Vi har pratat mycket om detta, och för honom är det (givetvis) väldigt viktigt att jag kan känna mig helt avslappnad i hans sällskap och lita på att inte bli berörd på ett oönskat sätt. Visst, det kräver att han behöver läsa av situationen, men det enda andra alternativet är att jag blir spänd i hans närhet och upplever obehag när han tar på mig oönskat. Det känns ju som ett betydligt sämre alternativ. Önskar jag att jag kunde ge honom fritt fram och aldrig någonsin känna obehag av hans beröring? Självklart, men tyvärr har jag inte turen att jag fungerar så.

För egen del vet jag precis hur det hade känts. Det brukar kännas som en isbit i magen och så slutar jag andas några sekunder. Tänk så olika man är! Det är väl därför det inte går att säga vad som är rimligt och inte i en relation, det kan ju enbart de två inblandade veta om och bestämma. Huvudsaken är väl att det kommuniceras, muntligt eller på andra sätt. Jag tror dock att det är väldigt vanligt att ovälkommen beröring förekommer i relationer utan att parterna reflekterar så mycket kring det, just för att "vi är ju tillsammans" och många har nog inte ens reflekterat kring huruvida de vill bli berörda eller inte. Bra att uppmärksamma, tänker jag!

Så himla bra inlägg Jag känner väldigt mycket igen mig och den där attityden att ifrågasätta varför inte ett generellt samtycke finns i ett förhållande känns väldigt... platt? Funderar på om en inte har några erfarenheter, varesig egna eller av partners, med någon typ alls av osäkerhet kring beröring eller tidigare övergrepp? Det låter dock väldigt härligt att kunna ha en sådan avslappnad och enkel syn på beröring/sexuell beröring!

 

[Tonto]

Som sagt jag svarar på frågan ställd i TS vilket är "får man tafsa i ett förhållande? är det okej?" mitt svar är ja det är okej så länge alla är med på det. Det handlar väl inte om att skuldbelägga någon alls och det har jag heller inte gjort utan jag har hela tiden pratat utifrån mig själv. Jag rekommenderade att man inte är med personer som inte accepterar ett nej, skulle det vara fel?

@Invicta och @Tonto jag kan inte se att någon sagt att era åsikter eller erfarenheter inte skulle räknas. Det enda jag har sett om dålig relation/inte älska sin partner är folk som sagt att relationen är dålig där man inte accepterar ett nej från sin partner, och folk som personligen inte skulle känna sig älskade om deras partner inte ville ta i dem/inte ville bli tagna på och de måste de väl få göra utan att det är relaterat till hur era relationer ser ut? så länge ni mår bra och är nöjda i era relationer är väl allt jättebra?

Fast det handlar ju inte om att inte få ta på varandra överhuvudtaget. Det handlar om att respektera sin partner och ta på varandra när det finns samtycke. Fattar inte hur det kan vara svårt att förstå?

 

[Grazing]

Fast det handlar ju inte om att inte få ta på varandra överhuvudtaget. Det handlar om att respektera sin partner och ta på varandra när det finns samtycke. Fattar inte hur det kan vara svårt att förstå?

Men det är väl inte heller så svårt att förstå att samtycke kan visas på olika sätt. Det är ingen som tycker att det är okej att röra någon utan samtycke. Tycker man att partnern är för på hela tiden och inte förstår när man backar så kanske inte relationen är som den ska, vissa går inte att ändra på.

 

[Tonto]

Men det är väl inte heller så svårt att förstå att samtycke kan visas på olika sätt. Det är ingen som tycker att det är okej att röra någon utan samtycke.

Fast det uttrycktes specifikt att samtycke ej behöver ges varje gång.

 

[Grazing]

Fast det uttrycktes specifikt att samtycke ej behöver ges varje gång.

Men det är ju ett samtycke i relationen, folk lär väl känna varandra i relationen och vet om vad partnern tycker om och inte, vad som är okej och inte. Människor är dock inte perfekta och misstag kommer ju ske då det inte alltid är lätt att läsa kroppsspråk och stämningar rätt jämt och ständigt.

Och när jag läser att "samtycke inte behöver ges varje gång" så menas ju det förmodligen, tror jag, när man är inne i ett förhållande och man känner varandra väl och vet vad som uppskattas och inte uppskattas.

Blir det missförstånd så förhoppningsvis så backar partnern då och respekterar att det inte var rätt tillfälle. När man ingår i ett förhållande så har man väl antagligen en intim relation och har godkänt att vara nära den personen, att låta den personen komma nära en som inte vanliga andra människor får. Dock så krävs det ju såklart att man ändå läser av varandra och lyssnar och backar när det inte känns okej.

 

[the_connemara]

Bara tanken att leva med någon som.hoppas att man helt opåkallat ska klämma honom på kuken stup i kvarten. Vansinnigt stressande att veta att om kukklämmarfrekvensen blir för låg för att personen ska vara nöjd, får man en föreläsnimg om kvinnors sexualitet som straff.

Numera glad singel. Say no more.

 

[Monkie]

Är det okej att tafsa på sin partner? Har man gett sitt okej till tafsande när man blivit tillsammans? Är det ens tafsande? Vad tycker ni?

Min partner och jag är okej med att klämma/tafsa på varandra. Vi är också okej med att ta ett nej om den andra inte är på humör. Jag gillar tafs om det menas beröring och smekningar, har svårare för tafs i form av "nyp".

 

[Killaloe]

Jag vill påminna om vad @Mineur skrev tidigare idag eftersom minnet verkar vara väldigt kort.

Jag har raderat några onödiga inlägg och ber att ni försöker hålla er ifrån personpåhopp och otrevliga kommentarer oavsett hur frustrerade ni blir. Jag ber också att vi INTE låter det här bli ännu en tråd där vi diskuterar vad "alla kvinnor" gillar/gör/tycker, eftersom det är en helt hopplös diskussion som inte ens går att ha. Slutligen vill jag påminna om att tråden handlar om ett generellt ämne, och inte om en specifik användare.

Så, jag tror det var allt jag hade att säga för den här gången.

/Mod

 

[the_connemara]

Numera glad singel. Say no more.

Alltså detta inlägget var faktiskt inte alls menat varken ironiskt eller roligt men genererade ju skrattisar så jag passar på att ta upp en grej.

Jag upplever det som ganska typiskt att mannen i ett heteroförhållande blir frustrerad av bristen på positiv respons (på sina ageranden eller önskade agerande gentemot sig själv). Hur liksom funkar ens den kopplingen? Jag har aldrig förstått det. Jag har själv relativt lätt för att bli frustrerad, svär dagligen över medmänniskor i min vardag, är varken något bra på relationer eller något fan av samarbete rakt igenom.

Men det jag blir frustrerad över är ju när min person eller vad vi kommit överens om inte respekteras. Eller allmänt brist på respekt för sin omgivning. Hur kan man bli frustrerad av att ens krav (?) på en partner inte uppfylls? Vad missar jag?

 

[Hero]

Alltså detta inlägget var faktiskt inte alls menat varken ironiskt eller roligt men genererade ju skrattisar så jag passar på att ta upp en grej.

Jag upplever det som ganska typiskt att mannen i ett heteroförhållande blir frustrerad av bristen på positiv respons (på sina ageranden eller önskade agerande gentemot sig själv). Hur liksom funkar ens den kopplingen? Jag har aldrig förstått det. Jag har själv relativt lätt för att bli frustrerad, svär dagligen över medmänniskor i min vardag, är varken något bra på relationer eller något fan av samarbete rakt igenom.

Men det jag blir frustrerad över är ju när min person eller vad vi kommit överens om inte respekteras. Eller allmänt brist på respekt för sin omgivning. Hur kan man bli frustrerad av att ens krav (?) på en partner inte uppfylls? Vad missar jag?

Jag tror den här videon skulle kunna hjälpa dig att förstå männens frustration.

 

[mandalaki]

Jag upplever det som ganska typiskt att mannen i ett heteroförhållande blir frustrerad av bristen på positiv respons (på sina ageranden eller önskade agerande gentemot sig själv).

Nu är det möjligen något helt annat jag pratar om men - jag känner inte igen det där. Jag tycker inte att det verkar som att en massa män lider av bristen på fysisk närhet i sina relationer, jag tycker snarare det verkar vara kvinnor som inte får tillräckligt. Typ Han ser mig inte längre, Jag får ingen närhet, Jag får be om en kram osv. Är inte det enormt mycket vanligare från kvinnor än från män?

 

[durachiny]

Nu är det möjligen något helt annat jag pratar om men - jag känner inte igen det där. Jag tycker inte att det verkar som att en massa män lider av bristen på fysisk närhet i sina relationer, jag tycker snarare det verkar vara kvinnor som inte får tillräckligt. Typ Han ser mig inte längre, Jag får ingen närhet, Jag får be om en kram osv. Är inte det enormt mycket vanligare från kvinnor än från män?

Det är nog mer för att det är inte direkt något som män får uttrycka utan att riskera att hamna i någon sorts diskussion om att han inte ska anse sig ha rätt till något.

 

[the_connemara]

Nu är det möjligen något helt annat jag pratar om men - jag känner inte igen det där. Jag tycker inte att det verkar som att en massa män lider av bristen på fysisk närhet i sina relationer, jag tycker snarare det verkar vara kvinnor som inte får tillräckligt. Typ Han ser mig inte längre, Jag får ingen närhet, Jag får be om en kram osv. Är inte det enormt mycket vanligare från kvinnor än från män?

Blir de frustrerande på samma vis? Går iaf likabra att diskutera i sådana fall! Den där irriterade frustrationen som skuldbelägger den andra parten snarare än ökar sin självrannsakan är det jag funderar över. Hur en hamnar där.

Tillägg. Inser det nog blev otydligt innan. Frustrerad kan en ju alltid bli vid upplevda problem. Det är alltså när den leder till ovan i detta inlägg jag tänkte på när jag skrev min första fråga.

 

[Hyacinth]

Nu är det möjligen något helt annat jag pratar om men - jag känner inte igen det där. Jag tycker inte att det verkar som att en massa män lider av bristen på fysisk närhet i sina relationer, jag tycker snarare det verkar vara kvinnor som inte får tillräckligt. Typ Han ser mig inte längre, Jag får ingen närhet, Jag får be om en kram osv. Är inte det enormt mycket vanligare från kvinnor än från män?

Jag upplever att kvinnor önskar sig närhet, medan många män pratar om för lite sex.