Får man tafsa i förhållande?

[Sporthorse]

Vi "tafsar" på varandra. Inget jag någonsin skulle störa mig på, och om jag mot förmodan inte skulle vilja ha hans smekningar/beröring så är det inget problem, han accepterar det lika lätt som jag accepterar ett nej från hans håll.

 

[Exile]

Hur menar du med ”tänka till lite själv”? En reaktion kommer ju, vare sig man vill det eller inte ibland. Det kan man ju inte ”tänka bort” så vips reagerar man inte. Eller menar du att man inte ska bli upprörd på partnern och tycka att denne gör fel? Det kan jag ju visserligen hålla med om i de flesta fall, men hade min sambo kört in handen i mina trosor helt oväntat så visst hade jag blivit arg. Bättre ska han veta. Hade han gett mig en kram och jag backat så hade jag såklart inte blivit upprörd av att han försökte.

Ja jag menade att man kanske ska försöka tänka till innan man blir alltför upprörd. Jag är själv en känslomänniska så jag är högst medveten om att ibland agerar man bara i affekt, men då är jag oftast rätt snabb på att be om ursäkt för tanken kommer ofta precis efter.

Jag tänker att det här inte bör vara ett så stort problem i en relation om den är sund? det enda undantaget jag kan se är om den är väldigt ny och kanske väldigt olika personer där man inte riktigt lärt sig varandra. Jag känner på mig att om din reaktion på handen-i-trosan är ilska så är din sambo säkert medveten om att det kommer att vara ett övertramp så den situationen uppstår aldrig, och gör den det så är det en gång och aldrig mer.

 

[Voeux]

I min värld är de allra flesta normala vettiga personer som förstår vad som är lämpligt och vad som inte är det.

Jag tror inte det är så enkelt. Min sambo har ingenting emot att jag tar på hans kön lite när som helst. I morse fick den en puss i förbifarten. Jag är dock extremt känslig med min fiffi. När vi dejtade kunde han komma och kramas bakifrån och låta en hand hamna mellan benen. Jag tappade nästan andan och tyckte det hela var extremt obehagligt. För honom var det inget konstigt eftersom han själv uppskattar den typen av beröring. Idag vet han att inga känsliga delar av min kropp får beröras utan att vi tagit oss stegvis dit, och jag har visat att jag vill. Jag får dock ta på honom lite hur som helst. Jag tycker vi båda är ganska normalvettiga, men fungerar olika. Som tur är har vi lärt känna varandra nu, men det var lite svårt det där med beröringen i början.

 

[Mineur]

Jag har raderat några onödiga inlägg och ber att ni försöker hålla er ifrån personpåhopp och otrevliga kommentarer oavsett hur frustrerade ni blir. Jag ber också att vi INTE låter det här bli ännu en tråd där vi diskuterar vad "alla kvinnor" gillar/gör/tycker, eftersom det är en helt hopplös diskussion som inte ens går att ha. Slutligen vill jag påminna om att tråden handlar om ett generellt ämne, och inte om en specifik användare.

Så, jag tror det var allt jag hade att säga för den här gången.

/Mod

 

[mandalaki]

Jag har raderat några onödiga inlägg och ber att ni försöker hålla er ifrån personpåhopp och otrevliga kommentarer oavsett hur frustrerade ni blir. Jag ber också att vi INTE låter det här bli ännu en tråd där vi diskuterar vad "alla kvinnor" gillar, eftersom det är en helt hopplös diskussion som inte ens går att ha. Slutligen vill jag påminna om att tråden handlar om ett generellt ämne, och inte om en specifik användare.

Så, jag tror det var allt jag hade att säga för den här gången.

/Mod

Nu gick vi om varann men - tack för påpekandet om vad kvinnor gillar, då kan du bortse från min rapport. (I alla fall nästan )

 

[gul_zebra]

För mig känns det som att det här kan sammanfattas i en enda mening - att jag är i ett förhållande med någon betyder inte på något vis att min kropp upphör att vara min.

 

[westernsuzie]

Det här har faktiskt varit uppe på tapeten hos oss ganska nyligen. Min man har nämligen typ alltid gjort så, gått förbi när jag tränar, lagar mat, byter blöja på barnen, borstar tänderna eller vad fan som helst och klämt till mig på rumpan. Jag har aldrig gillat det, men har liksom inte reflekterat så mycket över det, hemskt nog. Jag tror att jag typ är så van att bli behandlad så av män att jag knappt funderat på det men sen började jag fundera på att jag behöver ju faktiskt inte stå ut med något jag inte vill. Och jag vill verkligen inte att mina söner ska se det och få för sig att det är så man närmar sig en tjej och göra så på förskolan eller i skolan. Aldrig i livet!! Eller att min dotter tror att det är något hon ska behöva stå ut med. Så jag tog ett snack med mannen om det och sa att jag inte vill att han gör så mer. Han såg typ ut att skämmas lite och sa ” förlåt” och har inte gjort något liknande igen. Man hade ju önskat att han hade fattat det själv förstås, men han verkade i alla fall fatta när jag tog upp det.

Kan tillägga att vi har ett bra förhållande i övrigt, respektfullt och kärleksfullt och efter lite ansträngning från bådas sida ganska jämställt. Men det finns tydligen saker kvar att jobba på och förbättra.

 

[Viva]

Killen jag träffar nu undrade vad jag träffat för killar innan eftersom jag vid något tillfälle när han undrade om hans tafsande kändes okej sa att han tafsar väldigt lite. Han tycker att han tar på mig mest hela tiden och han har nog rätt, det handlar om hur han gör det. Det finns ingen förväntan på att beröringen eller tafsandet ska leda till sex.

I övrigt tänker jag att definitionen av en bra relation är lite mer komplicerad än att man ser all beröring som positiv. Men skulle min partner se mitt könsorgan som en giftorm skulle jag nog fundera på om de verkligen vill ha sex.

Generellt har min partner större frihet att ta på min kropp än random person (men det kan såklart variera mellan relationer) men jag förväntar mig att hen ändå känner sig för och inte bara köra på. Samt som i exemplet i Ts inte blir kränkt om jag avvisar beröringen.

 

[Sleepy]

Det är nog själva objektifieringen som gör tafsandet; att se den andre som en klämleksak - istället för att se den andre som en person med egen integritet med vilken en har en ömsesidig kommunikation varav beröring är en del.

 

[Exile]

Det är nog själva objektifieringen som gör tafsandet; att se den andre som en klämleksak - istället för att se den andre som en person med egen integritet med vilken en har en ömsesidig kommunikation varav beröring är en del.

Måste det ena verkligen utesluta det andra?

Jag har inget emot att partner ibland bara vill ta för sig, jag tycker själv att det är upphetsande. Det betyder inte att det saknas ömsesidig respekt i förhållandet.

 

[Vinur]

Måste det ena verkligen utesluta det andra?

Jag har inget emot att partner ibland bara vill ta för sig, jag tycker själv att det är upphetsande. Det betyder inte att det saknas ömsesidig respekt i förhållandet.

Skillnaden är ju att ni (förhoppningsvis) har diskuterat detta innan, istället för någon som bara tar för sig för sin egen skull.

 

[morgaine]

Hur läser du av att din partner vill bli klämd på rumpan ? Brukar han puta ut med rumpan och peka på den? Om det var OK får du väl först respons efter att du klämt ? Eller om du frågar ?

Men jag börjar väl inte med att klämma på rumpan? Jag börjar väl med en kram eller annat? Han skulle nog bli förvånad om jag bara gick fram och klämde på rumpan.

 

[Hero]

Men jag börjar väl inte med att klämma på rumpan? Jag börjar väl med en kram eller annat? Han skulle nog bli förvånad om jag bara gick fram och klämde på rumpan.

Haha, och glad kanske?

 

[Sassy]

Men jag börjar väl inte med att klämma på rumpan? Jag börjar väl med en kram eller annat? Han skulle nog bli förvånad om jag bara gick fram och klämde på rumpan.

Jag (och min partner) kan mycket väl klämma på rumpan spontant när vi går förbi när den andre lagar mat, viker tvätt eller liknande. Vi kan också ta på den andra när vi sover. Inget av det skulle jag klassa som tafsande eftersom det är välkommet (eller neutralt) i vår relation.

Jag har faktiskt aldrig varit med om en partner som håller på med något jag skulle kalla tafsande, utan det är något som andra (i några fall dejter, annars helt utan tidigare samtycke till närhet) utsatt mig för. Känner mig ganska förvånad över att det verkar vanligt, vem vill utsätta sin partner för något som hen inte gillar bara för att det skulle vara kul? Däremot är det som vanligt i mina ögon ett väldigt moraliserande att utgå ifrån att "ingen gillar". Själv hade jag verkligen inte velat ha en partner som inte vill ta på mig spontant och i förbifarten utan att behöva bygga upp till eller söka samtycke varje gång.

 

[Exile]

Skillnaden är ju att ni (förhoppningsvis) har diskuterat detta innan, istället för någon som bara tar för sig för sin egen skull.

Jag kan inte påminna mig om att det är något som någonsin diskuterats utan det har liksom kommit naturligt. Jag tycker allmänt att begreppet "för sin egen skull" känns ganska konstigt i det här sammanhanget. När det kommer till beröring, initiering till sex osv i ett förhållande så gör man det ju i princip alltid för sin egen skull? för att man själv är sugen på det? Jag kan iaf inte komma på en enda gång jag sökt någon sorts sexuell kontakt med partner enbart för hans skull eller för "vår" vad det nu innebär.

Det känns så främmande att man ska behöva läsa av situationen hela tiden i ett förhållande. Man är ju tillsammans och där finns det liksom en sorts uttalad klausul om att vi är okej med och godkänner att vi tar på och ligger med varandra, samtycke behöver ej sökas varje gång. Självfallet finns det kanske dagar då man bara inte känner för det men då är det väl bara att säga det så bör det inte vara ett problem?

 

[em-pirre]

Varsågod att tvivla.

Förklara för mig varför det aldrig skulle kunna uppskattas av en kvinna så kanske (som är kvinna) kan förstå varför jag egentligen borde tycka illa om det.

Fast det har jag fortfarande aldrig sagt nåt om. Jag pratar om varför mannen tafsar.

 

[Exile]

Fast det har jag fortfarande aldrig sagt nåt om. Jag pratar om varför mannen tafsar.

Spelar kön någon roll? Om jag tafsar på min man gör jag det ju också för min egen skull, för att jag tycker om honom och vill ta på honom. Handlingen i sig är ju "egoistisk" oavsett från vilket håll den kommer. Du tafsar ju inte på någon annan för deras skull?

 

[em-pirre]

Spelar kön någon roll? Om jag tafsar på min man gör jag det ju också för min egen skull, för att jag tycker om honom och vill ta på honom. Handlingen i sig är ju "egoistisk" oavsett från vilket håll den kommer. Du tafsar ju inte på någon annan för deras skull?

Alltså ja. Då jag rör vid någon jag tycker om vill jag göra det skönt för den personen.

Rör nån vid mig på ett egoistiskt sätt sjunker min sexlust och lust till beröring till minus sjuttiotusen.

 

[Kattennizze]

Behöver inte handla om det
Jag har sjukdom med smärta. Ibland klarar jag inte av att någon tar på mig, även en lätt beröring gör svinont

Samma här. Jag lever med kronisk smärta dygnet runt alla veckans dagar. Ingen får röra mig utan att jag är beredd.

 

[durachiny]

Beror på hur man tolkar ordet.
Enligt wiki :
https://sv.wiktionary.org/wiki/tafsa
"fingra på något (t.ex. en person), ofta på ett obehagligt eller sexuellt sätt "

Ett obehagligt sätt kanske inte är välkommet. Tex , när ett ex höll på trycka på mina blodåldror ... de tyckte jag var lite obehagligt.
Men beröring på ett sexuellt sätt är typ alltid välkommet. Det är något jag önskar kvinnor kunde bli bättre på.

https://www.eurekalert.org/pub_releases/2019-05/nuos-ptl051319.php

"Men initiate sex more than three times as often as women do in a long-term, heterosexual relationship. However, previous research shows that sex happens far more often whenever the woman takes the initiative, suggesting that it is the woman who thus sets the limits to a greater extent than men do. "