Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

[Mabuse]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Delvis kl

Funderade på vad man själv fick lära sig om "det goda" och hur mycket man fick ta. Insåg att det alltid var begränsat, inte pga av vikt, men ekonomi. Även om man inte har det dåligt ställt så behöver man inte slösa med lyxen, om man vill ha ytterligare argument till varför man ska begränsa.

Ja, ekonomin är definitivt en faktor också, det blir ju rätt dyrt att äta massor av ost och pålägg på smörgåsarna, och en massa kött till middag.

 

[anhe]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Om hon äter massor med smör och pålägg på mackorna, och alla barnen gör det, så skulle jag faktiskt prata om det. Det är ju inte bra för någon av barnen att äta då, oavsett vad de väger idag. Kan man få med sig hemifrån att en vanlig macka inte ska en massa smör och pålägg, så tror jag man har nytta av de sen.

Lära in lite måttlighet, helt enkelt. Man vräker liksom inte i sig av det goda och kaloririka, äter massor av kött och sås, man dubbelsovlar inte smörgåsen eller lägger dubbla ostskivor och tjocka lager smör. Lite behärskning och måttlighet, helt enkelt, även om det är gott. Finns det godis eller fika så trycker man inte i sig massor, man behärskar sig lite. Ja, det är jättegott, men man vräker inte i sig ändå. Man kan lämna en kaka, och spara till en annan gång. Man tar inte två ostskivor på smörgåsen, bara för att det är gott.

Det har inte bara med vikt att göra, utan med attityd till mat, tänker jag, och lite allmän stil och förmåga till behärskning.

Ja men det är precis det som vi tar upp i hela tiden med barnen. Vi tror stenhårt på att lära dem genom goda matvanor vad som är lagom. Allt det du säger jobbar vi med, konstant. Anledning är precis den du säger, att vi tror att den inlärda attityden till mat är nyckeln till ett hälsosamt förhållande i längden till mat. Ju yngre de är, desto svårare har de ju att själva avgöra vad som är lagom förstås. Det är väl bara att fortsätta "övervaka" dem tills de mognar och själva kan avgöra vad som är lagom?

 

[anhe]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Dvs att begränsa för alla barnen på en gång är kanske effektivast och bäst. Sedan såklart vara noga med att ingen kan skylla på någon speciell för att det blir så utan helt enkelt bara börja lära måttlighet oavsett form på barnet.

Vi är som sagt helt för att hålla en bra attityd till mat, "lagom". Vi jobbar mycket med det, kanske för mycket? Inte heller de som kan äta hur mycket som helst har fri tillgång, där handlar det i första hand om attityd och beteende och inte viktproblem. Jag tycker vi jobbar så mycket och ofta med deras attityd och beteende till och kring mat. De har kanske bara inte själva blivit så mogna så de klarar att bedöma "lagom" utan fortfarande kräver väldigt mycket hjälp av oss föräldrar? Vi kanske veknar för lätt ibland och har svårt att säga nej när de frågar om de får mer? Helt klart så tänker vi så som ni säger i alla fall.

 

[Mabuse]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Då så, då är det väl bara att fortsätta? Jag tror inte man får ätstörningar av att lära sig lite självbehärskning på området mat. Två ostskivor och ett tjockt lager smör är inte ok för nån i familjen, det har inte med vikt att göra. Då pekar ni ju heller inte ut dottern som den enda som måste behärska sig, det behöver ju alla barnen göra. Även om de är smala nu, så är det ju inte ovanligt att man går upp i vikt senare i livet om man inte har vant sig att behärska sig lite när det kommer till mat.

 

[anhe]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Jag tycker inte att man kan prata "eget ansvar" och "hur man äter" med en 9-åring - det är fortfarande ett barn. Är barnet verkligen på väg att bli rund, eller är det en upptrappning innan en växtperiod? Om barnet rör sig, äter sunt (förutom mackorna då) så finns det verkligen anledning till oro?
Hur äter övriga familjen? Barn gör ju, som bekant, som man gör - inte som man säger...
Ni kanske får ändra lite på kostinställningen till hela familjen (om det nu är ett behov). Du hör ju att jag betvivlar det litegrann - men det är baserat på det du skrivit tidigare om matvanor och fysisk aktivitet...

Med nioåringen så är det ju främst i skolan och så jag känner att det vore bra att verkligen få henne medveten om att en portion är lagom, vill man ha mer, ät något som man får äta hur mycket som helst av. Hon vet det där, men jag misstänker att hon inte lever så. Det är så stor del kring mat som hon är själv, där inte jag kan ha ett finger med i spelet, och då måste ju hon till viss del ta eget ansvar. Klarar en nioåring det?

Vi jobbar med hela familjens inställning till lagom, de får aldrig ta dubbla lager ost på smörgåsen osv, helt enkelt för att det är onödigt, oekonomiskt onyttigt och rätt ohyfsat. Vi kan absolut göra små förändringar, men efter att ha läst alla inlägg tycker jag redan vi är inne på de spår som föreslås, men vi kan ta det ett steg längre i många fall. Bli lite bättre helt enkelt. Att ungarna själva klarar av att bedöma lagom är väl en mognadsfråga.

 

[anhe]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Då så, då är det väl bara att fortsätta? Jag tror inte man får ätstörningar av att lära sig lite självbehärskning på området mat. Två ostskivor och ett tjockt lager smör är inte ok för nån i familjen, det har inte med vikt att göra. Då pekar ni ju heller inte ut dottern som den enda som måste behärska sig, det behöver ju alla barnen göra. Även om de är smala nu, så är det ju inte ovanligt att man går upp i vikt senare i livet om man inte har vant sig att behärska sig lite när det kommer till mat.

De reglerna gäller redan, för alla. Ja, vi får nog bara fortsätta, bli lite bättre på flera små områden och sen jobba vidare. Det är ju ett långsiktigt projekt.

 

[mandalaki]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Alltså jag tycker att du redan verkar sitta på lösningarna, du har ju bra koll på vad som är nyttig vs mindre nyttig mat och verkar se var problemet är (stora portioner + mycket fika). Sedan vill du ha hjälp med att implementera lösningen och jag förstår din vånda, barn och viktdebatten med alla förvridna skönhetsideal är jättesvårt.

OM jag skulle våga råda vilket jag egentligen inte borde, just för att det är så svårt, så tror jag att gemensamma långa middagar för hela familjen kanske är en bit på vägen. Om man äter länge äter man lugnare. Och du kanske kan ha ett litet snack med henne om mättnad, förklara att mätt känner man sig en stund efter maten, inte direkt när man äter. Om hon lär sig att äta en lagom portion lite långsamt och sedan känna efter om hon är mätt först 20-30 minuter senare - så kanske du kan få ner portionerna lite.

 

[Snurrfian]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Med nioåringen så är det ju främst i skolan och så jag känner att det vore bra att verkligen få henne medveten om att en portion är lagom, vill man ha mer, ät något som man får äta hur mycket som helst av. Hon vet det där, men jag misstänker att hon inte lever så. Det är så stor del kring mat som hon är själv, där inte jag kan ha ett finger med i spelet, och då måste ju hon till viss del ta eget ansvar. Klarar en nioåring det?

.

Men är det verkligen ett stort problem i skolan att hon äter stora portioner? Dottern som i mycket verkar likna din dotter tycker inte att hon har tid att äta sin portion i lugn och ro i skolan och det är väldigt sällan de går och tar igen. Här är de dessutom rätt smarta och sätter grönsaksbordet först så barnen lägger på sina egna tallrikar och då blir det lite mindre plats till annat. Att de dessutom har ett jättetrevligt grönsaksbord gör att de gärna äter sånt.

Vi pratar mycket runt kost och vad som är nyttigt eller onyttigt och att man behöver äta vissa saker men inte i för stora mängder osv så jag tror nog att de vet, att de sen lägger på sig lite i perioder behöver inte bero på att de har ätit sig till en övervikt utan att de står inför en tillväxtperiod, dottern som är 10 år var lite mullig förra året så jag oroade mig lite, men nu har hon växt rejält på längden och det händer saker i kroppen så jag tror att det var kroppen själv som lagrade på sig lite, med tanke på att hon rör sig mindre i år vid samma tid jämnfört med förra året.

 

[MayDay]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Vi har haft samma problem (och har) med bonusen som är i samma ålder som din dotter. Dock är det inte ett nytt problem utan har varit så ända sedan han var 4-5år.

Det stora problemet hos oss har varit storleken på portionerna. Nu när han är "så stor" som 9 så har vi varit tvunga att förklara varför det är viktigt att han tänker på detta och tar eget ansvar när han är på skola/fritids eller hemma hos kompisar, vi är ju inte med alla situationer hela dagarna.
Hans mamma ringde och pratade med dietisten på barnklinken i stan och har då fått många bra tips på hur man kan lägga upp och förklara saker beroende på ålder. Vi har för vår del fokuserat mycket på hur man ska äta för att kroppen ska må bra (inte diskuterat vikt alls). Dessutom har vi vuxna fått programmera om oss lite. Ofta tänker man att riktig mat är bra och att det är godis/läsk mm som man blir tjock av men för mycket "vanlig" mat är ju inte bra det i heller.

Mer konkreta tips är ju som någon skrev att använda mindre tallrikar och/eller ställa fram maten på köksbänken istället för på bordet. Tröskeln att ta den där extra potionen bara för att det är gott blir högre när maten inte står direkt under näsan.

 

[Sedna]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Låt henne slippa frukost, en frukt bara kanske, ett glas mjölk? och ge en macka till mellanmål?

Lite knäppt kanske, men som tanke bara. Protestera ni om den är idiotisk. men jag känner igen problemet. Jag kan inte äta tidigt på morgonen utom extremt sött. Jag brer macka hemma och tar med till jobbet, en timmas restid. På lördagar rider jag 8 och glömmer oftast frukost och äter efteråt.

Det är ett dåligt förslag att hoppa över frukosten. Studier har visat på att det finns ett samband mellan att hoppa över frukosten och övervikt, då de som hoppar över frukosten oftare äter ohälsosamma mellanmål och mer senare på dagen.

Frukost är viktigt och frukosten bör vara proteinrik, för att man verkligen ska stå sig på den och lägga en bra grund för resten av dagen. Har man svårt att äta frukost, jag har själv svårt att äta innan kl 8 på morgonen, så skulle jag verkligen råda till att ändå äta något proteinrikt. T.ex. kan man ju jättenkelt göra en smoothie med (mager) kvarg, det bör de flesta kunna få i sig på morgonen och det är mycket bättre än en macka, en frukt eller ett glas mjölk (så länge man väljer övriga ingredinser i smoothien med omsorg).

 

[Badger]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Hmm senaste forskningen jag läst tyckte inte det var så allvarligt med liten frukost.

Det blir ju inte överhoppad frukost egentligen, det blir flyttad frukost- Dvs barnet går upp 7 äter en frukt, går till skolan, får mellanmål 9, 9.30? som är en smörgås som hon fått med sig. Äter lunch 11:30 gissningsvis. Men om fikat är 10:30 eller så går det förstås inte.

Nu kan jag inte hitta artikeln tyvärr. Det kanske är bäst att köra på det beprövade och traditionella iofs. Speciellt iom att det länkar dålig frukost med övervikt och övervikt var en risk.

Själv tänker jag inte stressa i mig en citronmarmeladmacka kl 6:30 bara för att äta någonting. Jag äter min frukost kl 8:30 på jobbets fikarast. Om jag äter mellanmål så är det lite mandlar. (Yogurth eller kvarg eller filmjölk på morgonen får mig att må illa bara av att tänka på det. Jag äter det gärna senare på dagen däremot.)

 

[mandalaki]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Det stämmer inte med många andra studier.

Om du ser här så sägs den studien, från i höstas, bekräfta tidigare studier som kommit till samma resultat.

 

[Badger]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Jo fast jag pratade inte om hoppa över utan flytta. Att det skulle vara bra att hoppa över stod nog knappast i studien jag läste heller. (Det var mer att det inte var spec bra att glupa i sig massor till frukost).

 

[Badger]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Här är någon slags översikt jag hittade på en sida (som jag inte vet om den är bra) studierna hänvisas till under texten. (Det var inte här jag läste om det sist.)

http://yourdoctorsorders.com/2011/10/breakfast-myths/

 

[AgentCarter]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

För att gå mot strömmen lite tycker jag faktiskt att du kan kolla upp medför läkare så alla hennes värden är bra, för jag Rucker det låter som om ditt barn äter ganska normalt ändå och med tanke på att syskonen var "normala"
Kan vara bra att tänka på också att studier har visat att barnen får sina matvanor från fadern.

Kethets med mamma som gav henne ätstörningar

 

[Mabuse]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Vad är det för studier?

Stämmer absolut inte i mitt fall, om något har jag fått mina matvanor från min mamma.

 

[krocket]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

*Vi äter väldigt sällan godis och chips, desto oftare grönsaker med gräddfilsdipp, vilket ungarna älskar. Det här är ju bra förstås.

Om det bara är på lördagar är det helt ok.

*Tyvärr har farmor/farfar fått för sig att låta ungarna fika sig halvt fördärvade, de får fri tillgång, vilket gör att de trycker i sig ½liter glass, plus bullar och kakor osv när de är där. Vi har sagt åt dem att vi inte vill att de ska äta obegränsat, men får dåligt gehör. Detta händer förstås inte varje dag, men varför vänja sig med abnorma mängder fika?

Det måste väl ändå gå att prata ordentligt med farföräldrarna? Och hur ofta var barnen där? Jag hade sagt rent ut att det inte är ok med sockerbomber till mina barn.

*Hon är lite av ett matvrak och en gourmand och kan gärna äta feta ostar, mycket smör på mackorna, och stora portioner mat. Detta bör ju givetvis begränsas. Problemet där är att hon har tre syskon som kan trycka i sig vad som helst utan att gå upp i vikt. Hur bemöter jag/förklarar för henne och säger att "du får inte äta mer", när de andra kan äta större mängder mat?

Måste det finnas tillgång till feta ostar då? Och mängden smör på mackan får ni reda ut med hela familjen så blir det ingen stor grej. Som någon annan skrev är det ju inget hälsosamt för någon att ha mycket smör på smörgåsen. När det gäller storleken på portionen kan ni ju testa att göra som man gör utomlands: helt enkelt lägga upp på tallrikarna och så får man inte ta om.

*Hon har jättesvårt att äta frukost, vill helst inte äta något vettigt utan bara någon macka. Dålig start på dagen och bidrar till överätning vid lunch antagligen.

Jag tycker inte att det är fel med en grov macka till frukost.

*Surar ihop över att hon inte får mumsa i sig t.ex riskakor till fm mellis i skolan, när vi kräver att hon äter frukt/grönsaker istället, utan då hoppar hon hellre över mellis. Summa summarum så bidrar det säkert till att hon sen kommer hem och är jättehungrig. Märker även det på att hon har humörsvängningar.

Skulle hon inte kunna få en grov macka som mellanmål då? Hon kanske hellre vill ha en liten fruktsallad, ett ägg, en speciell grönsak?

*Hemmamiljön är ju en sak, den kan ju vi vuxna kontrollera, men i skolan? Vi har pratat lite lätt om vad som är bra och dålig mat, vad man ska tänka på, vad som egentligen är lagom portioner osv. Men jag vill ju absolut inte skuldbelägga en nioåring och få henne att känna att hon inte duger, att hon är tjock osv. Samtidigt kan jag inte låta vikten skena. Än är det ingen fara på taket, men fortsätter trenden blir det inte bra. Hur förklarar man på ett bra sätt att hon måste tänka sig för? Framförallt i skolan där inte vi har någon som helst påverkan. Vill ju så gärna lära henne sunda matvanor och inte släppa upp henne i de ändå redan jobbiga tonåren med övervikt. Jag vill inte hon ska ha de tonåren jag hade. Hon kan ganska mycket om mat, men är en typisk "äta för att det är gott" karaktär.

Jag tror inte att matintaget i skolan kan ha störst betydelse för en nioåring.?. Ni får koncentrera er på det ni har kontrollen över, d v s hemmet.

Eftersom jag då har ett barn av varje sort, d v s ett som kan äta enorma portioner och ändå vara smal som en sticka, och ett som alltid måste begränsa sitt intag kan jag bara säga hur jag gjort: vi har alltid talat om att det är olika för olika människor hur mycket man kan äta och att det finns många faktorer som spelar in hur stor kroppshyddan blir. Det barn som lättare lägger på sig har inte fått någon ätstörning och eftersom hon är vuxen nu tror jag inte risken är så stor att den kommer heller. Däremot är hon noga med att sluta äta i tid, att röra sig mycket, och att välja vettiga saker att stoppa i sig. Allt detta har vi pratat om sedan förskoletiden så det är inget som kom som en bomb under tonåren.

Jag tror att det löser sig för dig och ditt barn. Det är ju jättebra att du tar tag i detta innan det gått för långt.

 

[Rosett]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

kl

Måste man ha smör på mackor egentligen? Jag har inte använt det på över 10 år.

TS: Jag tycker också ni ska kolla upp tjejens värden, kan ju t.ex. vara sköldkörtelrubbning.

 

[Luff]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Vad tycker du är på gränsen till överviktig?

På en kolhydratrik fettsnål kost blir man bara trött i längden och mer hungrig. Blandat är bäst när man växer. Skippa hellre den andra smörgåsen och dubbla pålägget på den första. Frukt omvandlas ju bara till snabbt socker . poff så är man hungrig igen.
Se till att filen är fet, skippa sockerflingorna och sylten.

 

[pluskvamperfekt]

Sv: Hur bemöter man ett barn på väg att bli överviktig?

Jag har läst tråden så här långt, och tycker att du har fått rätt bra råd så långt.
Skulle vilja lägga till två saker till förutom motion och portionsstorlekar.
- Att inte äta kvällsmål för nära inpå sänggåendet, bra om det hinner gå mer än två timmar i alla fall.
-Samt att fundera över varför vitt bröd ses som lyx? Redan där ger man ju signaler om att det är att unna sig, lite extra. Äsch, slopa vitt mjöl. Lyx kan ju vara en rågbrödsmacka med avocado, keso och något annat. Eller att belöna sig, kan ju vara en långpromenad eller en vända till simhallen. De flesta av oss har nog lite inlärda beteenden kring mat som handlar om att något extra gott är att unna sig.
Jmf med hur det var förr, så var protionsstorlekarna mycket mindre än dagens, man drack bara läsk typ vid de största högtiderna om ens alls. Efterrätt kanske man fick en gång i veckan (i en liten portion), och lördagsgodis för barn var inte ett kg lösgodis, utan kanske en tablettask av litet format. Tårta och fika, var mest vid kalas om någon fyllde år eller så... Inte varje dag eller flera gånger i veckan... Det fanns en anledning till att det fanns bara en överviktig person på sådär 25 pers i en klass på 70-talet. (Allmän reflektion ).

Sedan några lite mer obekväma saker som du inte behöver redogöra för alls, bara fundera över. Du och ditt gemål, är ni normalviktiga utan behov att överäta själv? Är ni lite överviktiga, kanske mathållningen eller motionerandet kontra ätandet inte är så bra som ni tror? Att två av tre tonåringar är smala eller spinkiga på samma mat behöver inte betyda att ni äter hälsosamt, utan det kan vara så att de har bra förbränning som många av oss har i tonåren, men att de med tiden kommer att lägga på sig de med på samma kost. Eller så har ni bara en person i familjen som överäter precis som du själv funderar ut... Jag vet inte... Om det eskalerar med vikten i tonåren, kanske utredning som någon nämnde och dietisthjälp...