Har man sjukersättning kan man ansöka om bostadstillägg hos Försäkringskassan. Så det hjälper ju lite antar jag. Både sjukersättning och sjukpenningens storlek beror ju på vilken inkomst man haft tidigare som den beräknas på så det ser nog väldigt olika ut för olika personer.
- Kropp & Själ
- Trådstartare AbsolutEnsam
- Startdatum
- Svar 61
- Visningar 5 060
Har man sjukersättning kan man ansöka om bostadstillägg hos Försäkringskassan. Så det hjälper ju lite antar jag. Både sjukersättning och sjukpenningens storlek beror ju på vilken inkomst man haft tidigare som den beräknas på så det ser nog väldigt olika ut för olika personer.
Jag lever i princip på existensminimum-nivån just nu, så lägre är svårt att få ihop såklart.
AbsolutEnsam
Trådstartare
Hej och tack för ditt svar ang. Ekonomin!
Först och främst måste säga att det är bra gjort av dig att klara av ekonomin med sjukpenning! Önskar att jag vore lika bra som dig på det.
Ok, jag visste inte att dom skulle höja högkostnadsskyddet på medicinerna! Jäklar också! Men jag får hjälp med den biten av föräldrarna som tur är!
Har insett att det är billigare att bo hemma hos föräldrarna än själv med tanke på alla kostnader som tillkommer när man bor själv.. allt känns lite hopplöst igen. Men självklart betalar jag hemma men allt blir billigare när är fler som bor under samma tak.
Önskar jag kunde ha djur igen men så länge jag bor hos föräldrarna så blir det inga djur. Måste respektera deras önskan om det. Men va bra att du kan ha ett litet husdjur iallafall!
Förlåt mitt inlägg är lite rörigt, fick panikångest i kväll och tagit lugnade. Blir nog bättre i morgon och skrivs tror jag. Men jag vill tacka dig för du skrev om din ekonomi!
AbsolutEnsam
Trådstartare
Hej och tack för ditt svar!
Ok. Så det finns bidrag att söka om man skulle bli sjukpensionär i framtiden. Det låter lite hoppfullt iallafall om jag inte lyckas med att klara av att jobba i framtiden. Självklart vill kunna jobba men det är tufft när man inte varit ute på arbetsmarknaden på flera år pga. Sjukdom. Det ser inte hoppfullt ut för mig tyvärr..
Du kan ju söka bostadstillägg också. Normalt sett så har man lite mer över i fickan med aktivitetsersättning och bostadstillägg än om man har försörjningsstöd från kommunen. Skulle man av någon orsak inte ha det så kan man söka försörjningsstöd. Det är väldigt lite pengar, det har inte alls följt den allmänna kostnadshöjningen men man överlever i vart fall. Du kan få stöd av kommunens budget och skuldrådgivning att göra upp en budget att följa och hos oss brukar man kunna få hjälp av bostödet till att hitta sätt att laga billiga maträtter och stöd i hur man handlar billigare. Alla har tex inte koll på hur det funkar med jämförelsepriser och sådant.
AbsolutEnsam
Trådstartare
Hej och tack för ditt svar!
Ok. Det låter bra att det finns möjligheter till ekonomisk hjälp i framtiden! Bra, att det ger lite mer pengar än sjukpenning i dagsläget!
Laga mat är jag väldigt dålig på så det skulle nog behövas hjälp med i framtiden. Lever på Findus matlådor om inte mamma lagar mat till hel familjen. Rusch, va jag skäms över mig själv som inte ens fixar och laga
Mat till mig själv ens! Men bra att det finns hjälp stt få iallafall! Tack!
Heja dig! Vilka kloka frågor och resonemang 
Ville bara flika in att jag håller i alla fall inte med om att man inte ska prata med ekonomin med folk, för precis som du säger så hur ska man då veta? Jag resonerar likadant om lön! Så det är inte alla som tycker det förbjudet att prata om. Däremot kanske man ska försöka mer vara lite öppen och börja med att berätta om sig själv än att ställa frågor direkt om det inte är folk man känner lite mera. Då brukar ingen reagera negativt till mig I alla fall
Tyvärr är det dyrt att vara ensamhushåll i dagens samhälle så bra att du försöker orientera dig även om man ju lätt blir överväldigad
Ville bara flika in att jag håller i alla fall inte med om att man inte ska prata med ekonomin med folk, för precis som du säger så hur ska man då veta? Jag resonerar likadant om lön! Så det är inte alla som tycker det förbjudet att prata om. Däremot kanske man ska försöka mer vara lite öppen och börja med att berätta om sig själv än att ställa frågor direkt om det inte är folk man känner lite mera. Då brukar ingen reagera negativt till mig I alla fall
Tyvärr är det dyrt att vara ensamhushåll i dagens samhälle så bra att du försöker orientera dig även om man ju lätt blir överväldigad
Boendestöd kan ju ge stöd i både att handla mat och stöttning att laga mat om de kommer fram till att det finns ett sådant behov. Det kan ju vara en väg till att bli mer självständig i det på sikt.
AbsolutEnsam
Trådstartare
Hej och tack för ditt svar!Heja dig! Vilka kloka frågor och resonemang
Ville bara flika in att jag håller i alla fall inte med om att man inte ska prata med ekonomin med folk, för precis som du säger så hur ska man då veta? Jag resonerar likadant om lön! Så det är inte alla som tycker det förbjudet att prata om. Däremot kanske man ska försöka mer vara lite öppen och börja med att berätta om sig själv än att ställa frågor direkt om det inte är folk man känner lite mera. Då brukar ingen reagera negativt till mig I alla fall
Tyvärr är det dyrt att vara ensamhushåll i dagens samhälle så bra att du försöker orientera dig även om man ju lätt blir överväldigad
Det var snällt sagt av dig! Känner mig inte direkt klok av mig men försöker lära mig så gott det går i allafall!
Bra tips! Tänkte inte på att jag kunde börja själv med ekonominfrågan!
Däremot skäms jag så mycket över min ekonomi.. jag betalar hyra, mobil och bredband plus försäkringar men inte maten.. jag vet, mycket bortskämd är jag! Det erkänner jag. Jag har förstått att maten är en dyr utgift i månaden beroende på maten och städ artiklar som behövs i hemmet.
Har räknat på att maten och allt som hör till hemmet, kostar ca 4000kr/mån för en person som bor ensam. Då är det inte mycket pengar kvar till övrigt. Tex. Transport. Osv.
Jag har tyvärr ett ”shoppingberoende” som gör att jag köper mycket olika saker.. sakerna används självklart! Det är tex. Dyr hudvård ( har känslig hy) smink ( är väldigt ljus, svårt att hitta väldigt ljus nyans). Kläder och skor ( pendlar i vikt och har ryggproblem behöver bra skor). Jag skäms enormt över detta!!
Jag försöker spara men det går inget bra. Jag mår så dåligt över min livssituation så jag shoppar för att döva ångesten. Tror det en biverkning av mediciner eller pga.ADD ( impulsiv beslut)
Nu har jag outa ut mig för mycket! Var snälla tack! För jag skäms!!
Det finns ju cykel med 3 hjul, 1 fram och 2 bak, som underlättarom man har dålig balans.
Kan det vara något för dig?
@AbsolutEnsam Här är en med sjukersättning och funktionsnedsättningar (ADD och autism). Har alltid levt själv, sen jag flyttade hemifrån vid 19 års ålder, fast jag var mycket hos föräldrarna de första ca 2 åren.
Till slut flyttade jag 100 mil bort och jobbade nåt år, sen studerade, men så liksom rasade allt (det var innan jag fått diagnoserna) och jag blev sjuk i depression och ångest m.m.
Så småningom fick jag diagnoserna och ansökte om varaktig sjukersättning, har nu det på garantinivå och klarar mig rätt bra, har bostadstillägg och en avtalsgruppsjukförsäkring (från tiden jag jobbade) så det fungerar ekonomiskt.
(Bostadstillägget minskas ju pga ags-ersättningen).
Haft boendestöd sen 2009 tror jag, men med uppehåll. I början hade jag bara kvinnliga eftersom jag bad om det, och det var inga problem att ordna det, de förstod varför.
Så småningom frågade de om jag kunde tänka mig en manlig, tror det var för att de anställde nya (ville ha jämnare könsfördelning).
Då kände jag mig tillräckligt trygg för att prova med en manlig och en kvinnlig (de kommer olika dagar). Känner man att det inte känns bra så får man byta, det är ju ändå mitt hem och jag måste inte ta emot folk jag inte gillar eller är otrygg med. En manlig kan kännas fel medan en annan manlig känns ok. Samma med kvinnliga bs såklart.
Boendestöd och/eller kontaktperson kan nog vara ett bra sätt att ”umgås” med män om man har dåliga erfarenheter av män. Iaf så har det blivit det för mig. Man kan be dem hålla avstånd fysiskt om man vill. Fast det gör de ändå, så jag har aldrig sagt nåt om det.
Åter till ekonomin: jag brukar ansöka om hjälp från olika stiftelser och fonder, till det lilla extra. Men man måste ha ansökt om all hjälp från det offentliga innan man kan få nåt från stiftelser för de ersätter inte samhällets stöd.
Har man ”för lite” i inkomst måste man söka samhällets hjälp.
Några saker som stiftelser hjälpt mig med: laptop, skrivare, telefon, säng, olika möbler, vinterskor, rekreation, träningskort, hårklippning, massage, ansiktsbehandling, individuella skosulor, krisberedskapsgrejer, brandsläckare. Finns fler som jag inte kommer ihåg. Man ansöker om det man behöver, det kan vara allt ifrån vinterskor till en tvättmaskin, eller en utlandsresa.
Att få pengar från stiftelser är ingen garanti och det kan ta 6 månader och mer innan man får besked plus att många har begränsningar för vad man kan få hjälp med (mat, hyra, elräkning, såna vardagliga saker som det sociala ska hjälpa med, får man inte från stiftelser).
Du kan kolla på www.foreningenfvo.se de har mycket bra information.
Till slut flyttade jag 100 mil bort och jobbade nåt år, sen studerade, men så liksom rasade allt (det var innan jag fått diagnoserna) och jag blev sjuk i depression och ångest m.m.
Så småningom fick jag diagnoserna och ansökte om varaktig sjukersättning, har nu det på garantinivå och klarar mig rätt bra, har bostadstillägg och en avtalsgruppsjukförsäkring (från tiden jag jobbade) så det fungerar ekonomiskt.
(Bostadstillägget minskas ju pga ags-ersättningen).
Haft boendestöd sen 2009 tror jag, men med uppehåll. I början hade jag bara kvinnliga eftersom jag bad om det, och det var inga problem att ordna det, de förstod varför.
Så småningom frågade de om jag kunde tänka mig en manlig, tror det var för att de anställde nya (ville ha jämnare könsfördelning).
Då kände jag mig tillräckligt trygg för att prova med en manlig och en kvinnlig (de kommer olika dagar). Känner man att det inte känns bra så får man byta, det är ju ändå mitt hem och jag måste inte ta emot folk jag inte gillar eller är otrygg med. En manlig kan kännas fel medan en annan manlig känns ok. Samma med kvinnliga bs såklart.
Boendestöd och/eller kontaktperson kan nog vara ett bra sätt att ”umgås” med män om man har dåliga erfarenheter av män. Iaf så har det blivit det för mig. Man kan be dem hålla avstånd fysiskt om man vill. Fast det gör de ändå, så jag har aldrig sagt nåt om det.
Åter till ekonomin: jag brukar ansöka om hjälp från olika stiftelser och fonder, till det lilla extra. Men man måste ha ansökt om all hjälp från det offentliga innan man kan få nåt från stiftelser för de ersätter inte samhällets stöd.
Har man ”för lite” i inkomst måste man söka samhällets hjälp.
Några saker som stiftelser hjälpt mig med: laptop, skrivare, telefon, säng, olika möbler, vinterskor, rekreation, träningskort, hårklippning, massage, ansiktsbehandling, individuella skosulor, krisberedskapsgrejer, brandsläckare. Finns fler som jag inte kommer ihåg. Man ansöker om det man behöver, det kan vara allt ifrån vinterskor till en tvättmaskin, eller en utlandsresa.
Att få pengar från stiftelser är ingen garanti och det kan ta 6 månader och mer innan man får besked plus att många har begränsningar för vad man kan få hjälp med (mat, hyra, elräkning, såna vardagliga saker som det sociala ska hjälpa med, får man inte från stiftelser).
Du kan kolla på www.foreningenfvo.se de har mycket bra information.
Bara en inflikning kring ekonomisk stöttning av förälder. Även om min situation är på många sätt olik din så känner jag igen skammen du beskriver av att få pengar från föräldrarna. För mig har det hjälpt att lyfta den känslan med mina föräldrar. Att få deras motivation och perspektiv inför det hela har hjälpt minska skuldkänslor och känsla av "bortskämdhet".
Man ska vara medveten om sina privilegier men det betyder inte nödvändigtvis att man borde avstå dem. Jag kommer från en ekonomiskt privilegierad familj, det är varken min förtjänst eller mitt fel. På samma sätt som mina NPF-diagnoser varken är något jag förtjänat eller orsakat. En annan kämpar med ekonomin men har en neurotypisk hjärna.
Alla människor har olika saker som är lätta eller svåra i livet. Det måste få vara lov att utnyttja sina privilegier/styrkor/färdigheter för att hjälpa upp sina svårare områden.
Önskar dig all lycka till med din nya bostad!
AbsolutEnsam
Trådstartare
Hej och tack för ditt svar!
Det låter kanske fel det här men jag försöka förklara så gott det går; det känns skönt och även lättnad att det finns hopp för oss som inte klarar av att jobba pga. Olika diagnoser. Om du förstår vad jag menar? Jag har kämpat med hörselnedsättning och med mins psykiska diagnoser plus ADD. Hela livet. ”Vanliga människor” har ej haft förståelse för mig utan tyckt att bara köra på som vanligt!
Jag har också tidigare innan jag blev sjuk haft olika jobb men alltid fallit i backen pga. Ångest och nedstämdhet. Fick min ADD diagnos i vuxen ålder för flera år sedan. Jag har tagit många dumma beslut runt jobbfrobten utan ha fattat vad det har påverkat mig senare i livet.
Efter psykosen jag fick för flera år sedan har inget fungerat för mig. Lider av ständig ångest och nedstämdhet plus trötthet. Har varit sjukskriven sedan många år tillbaka pga. Psykisk ohälsa. Efter bilolyckan även problem med rygg och nacke tyvärr. Men inget som är åtgärdat av sjukvården tyvärr.
Förlåt för lång inlägg om det, men det jag ville komma fram till är. Hur kom dom fram till att du skulle få sjukersättning? Hur gick hela processen till? Om man fråga? Annars har jag full förståelse för om du inte vill ta det här så öppet.
Jag hoppas på i framtiden att kunna jobba 50% med något jag fixar att arbeta med inom. Sedan få 50% sjukersättning för resten av tiden pga. Ekonomin. Men det säkert väldigt svårt att få till det tyvärr.
Va bra att du tog upp med boendestöd! Skönt att höra att man kan välja mellan kvinnliga och manliga boendestöd.
Jag får hjälp i dagsläget av föräldrarna ekonomiskt så i nuläget är det inte aktuellt med fonder osv. Men jag uppskattar att du tog upp det! Man vet aldrig i framtiden hyr ut r det blir!
Jag måste säga att det känns skönt att det finns hopp att klara sig ekonomiskt även om man får sjukpension!
Tack för ditt inlägg!
AbsolutEnsam
Trådstartare
Hej och tack för ditt fina inlägg!
Jag har också haft tur med en familj som har en möjlighet att stötta mig. Det är väldigt tacksam över. Jag har pratat med föräldrarna och de tycker att är självklart är hjälpa sitt barn med det man kan hjälpa till med. Men känslan över det hela att man skäms är väldigt jobbig. Jag känner mig inte tyvärr självständig och inte vuxen.
Jag känner mig enormt misslyckad och som en börda fast jag inte är en börda för mina föräldrar. ( det säger dom i allsfall).
Jag tycker det är starkt gjort av dig att klara dig själv trots dina NPF diagnoser! Ville bara säga det.
Jag tänker att "självständighet" kan betyda väldigt många olika saker. Att bo själv och ha en egen ekonomi är kanske de vanligaste definitionerna men de är inte nödvändigtvis de enda eller de viktigaste. De är inte heller nödvändigtvis beroende av varandra. Man kan vara ekonomiskt självständig som inneboende till sina föräldrar (notera ordvalet "vara inneboende", jmf "bo hemma") och man kan ha egen bostad utan att ha en egen ekonomi (oavsett om det är föräldrar eller partners som står för huvudinkomsten).
Jag snurrar iväg från trådstarten litegrann men kanske kan mina filosofiska funderingar inspirera till något mer konstruktivt
Jag tycker det låter som du skulle ha nytta av att det gjordes en långsiktig planering av hur kommun, habilitering och psykiatrin samordnat ska hjälpa dig framåt mot en ökad självständighet.
sök hjälp av handikappomsorgen och be sedan om att få en samordnad plan.
Och gör det redan innan du flyttar till lägenheten, istället för att vänta på att se om du 'misslyckas' med att klara dig på egen hand först. Det är bättre att ha mer hjälp från start och sedan trappa ner den än att börja med för lite hjälp. När allt är nytt och ovant kan det behövas mer hjälp bara av det skälet.
Det borde t.ex. gå att få göra förberedelser och lära känna boendestödjarna som en förberedelse innan du flyttat in, eller få en ledsagare som kan följa med och öva på att gå ut till olika platser redan när du bor hos föräldrarna.
Givetvis är det förmånligt att kunna få hjälp av föräldrarna, men ibland kan det vara bra att ha någon annan som hjälper också. De kan t.ex. vara mer kunniga på vad som är bästa sättet att stödja en utveckling mot egen kapacitet. En del personer känner sig mer självständiga när det är en person som får lön för att ge hjälpen än om det är familjen som ger den som en 'gåva' av sin fritid.
sök hjälp av handikappomsorgen och be sedan om att få en samordnad plan.
Och gör det redan innan du flyttar till lägenheten, istället för att vänta på att se om du 'misslyckas' med att klara dig på egen hand först. Det är bättre att ha mer hjälp från start och sedan trappa ner den än att börja med för lite hjälp. När allt är nytt och ovant kan det behövas mer hjälp bara av det skälet.
Det borde t.ex. gå att få göra förberedelser och lära känna boendestödjarna som en förberedelse innan du flyttat in, eller få en ledsagare som kan följa med och öva på att gå ut till olika platser redan när du bor hos föräldrarna.
Givetvis är det förmånligt att kunna få hjälp av föräldrarna, men ibland kan det vara bra att ha någon annan som hjälper också. De kan t.ex. vara mer kunniga på vad som är bästa sättet att stödja en utveckling mot egen kapacitet. En del personer känner sig mer självständiga när det är en person som får lön för att ge hjälpen än om det är familjen som ger den som en 'gåva' av sin fritid.
AbsolutEnsam
Trådstartare
Hej och tack för ditt svar!
Jag har bara rätt till socialpsykiatri ( SOL) tyvärr har jag ej rätt till LSS pga. Att jag inte har Autism.
Mina diagnoser är ADD, depression och ångest tillstånd, Generell ångestsyndrom, PTSD, agorafobi och panikångest.förföljelse mani ( tror alltid att det någon som följer efter mig osv.) också. Har säkert glömt någon diagnos..
Men jag tror jag förstår vad du menar dock! Det är bättre att ta hjälp innan och försöka lyckas än att misslyckas från början.
Mitt största problem är min ångest. Jag får panikångest när jag är helt själv hemma tyvärr. Känner att jag inte har kontroll över situationen och får därmed panikångestattacker. Nu blir det bara häftig andning, tryck över bröstet och trötthet (?) jag tror inte att jag kommer svimma el fö längre tack vare medicinerna. Tack o lov.
Bara jag klarar av att vara själv i lägenheten och fixa vardagliga saker så tror jag att kommer en bit på väg då.
Tycker du har helt rätt i att det är lättare med en utomstående ( kvinnlig) son har det som jobb. Som nu känns det mer som att jag är ett litet barn tyvärr.
Man kanske kunde kontakta biståndshandläggaren på socialpsykiatri och se vad dom säger? Måste fundera lite bara först. Kanske kunna maila en del frågor dit?
Förlåt om det blir rörigt inlägg! Tack iallafall för du svarade! Bra med ny synvinkel!
Om det var länge sedan det gjordes någon genomgång av dina behov och om du inte har pratat med dem om planerna på att flytta till egen lägenhet tycker jag absolut du kan göra det.
Du behöver ju inte bestämma något på förhand om hur det ska bli bara för att du pratar med dem om vilka alternativ som finns.
Kanske kan vetskapen att om du inte har löst något till imorgon så kommer personalen då och kan hjälpa med det att lätta pressen lite och kanske på sikt minska ångesten också?
Ibland är det svårare att aktivt behöva fråga om att få hjälp, än att säga vad som behövs när någon ändå är schemalagd för att komma.
Nu verkar du ju inte vara helt döv, men jag har under mitt arbetsliv träffat flera som är helt döva. Jag jobbade i flera år på DHL som trafikledare och där hade vi en döv tjej som var chaufför och levererade paket. Henne kommunicerade vi med via scannern eller sms. Det gick hur bra som helst och det var aldrig några problem med att hon inte hörde.
På ett annat jobb hade vi en döv programmerare. Samma där, vi kommunicerade via dm och mail. Aldrig några problem.
Jag har dessutom haft en lärare på universitetet som hade hörselnedsättning. Det gick bra, men man var ju tvungen att veta om det så man tittade direkt på henne när man pratade med henne etc. Jag tror att det finns många jobb man kan ha som döv, speciellt numer när många jobbar hemifrån och det kommuniceras via mail, chattar, etc. Det finns väldigt mycket hjälpmedel också med tolkning i text vid onlinemöten osv.
AbsolutEnsam
Trådstartare
Tack för ditt svar! Jag tror din lösning skulle funka om jag bodde på ett boende med boendestöd som var tillgängligt dygnet runt.
Med egen lägenhet med boendestöd 1-2ggr/v. ( verkar vanligast med det har jag hört.) skulle jag vara så ensam resten av tiden i lägenheten. Det är nog det som skrämmer mest. Men pt andra sidan kan jag ju kontakta föräldrarna dygnet runt via sms el telefon.
Min tanke är nog lite knäppt men om jag hade något husdjur att ta hand om så skulle all fokus flyttas över till till djuret. Då har man lite mänskligt sällskap tänker jag. Är det dum idé tror du/ni?
Just ja, ja det vore toppen om man kunde prata med biståndshandläggaren om olika alternativ!
Ursäkta rörigt inlägg! Tack för du svarade!
Liknande trådar
-
Cellförändringar
- Kropp & Själ Jag har inte varit den flitiga med att ta cellprover. Senast gjorde jag det 2019 och det visade ingenting. Där emellan har jag varit...
- Startad av Stålvilja
- Svar: 57
- Visningar: 3 276
- Allmänt
-
Överjävligt ont i ryggen- Kropp & Själ Jag har haft problem länge med ryggen och har fått träningsprogram av fysioterapeut för ett år sedan. Givetvis har jag inte följt...
- Startad av Wille
- Svar: 115
- Visningar: 4 731
- Allmänt
-
Föräldrar som inte klarar sig själva men inte inser det- Relationer Jag har säkert skrivit om det här förut men jag blir tokig. Ursäkta om det blir rörigt. För att göra en lång historia kort, båda är...
- Startad av Mirre
- Svar: 21
- Visningar: 1 383
- Allmänt
-
Skulden av att ha det bra- Kropp & Själ Jag har alltid varit en känslig person som haft svårt att hantera världens orättvisor. Jag har skänkt pengar till välgörenhet sedan jag...
- Startad av Midsommarblomster
- Svar: 166
- Visningar: 4 743
- Allmänt
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Hästnyheter
-
Veterinär fick djurförbud – kadaver hittades på gården- Hästnyheter Det brutala är ju efter döden, så för djuren spelar det ju ingen roll. Det jag menade med att det inte i sak är någon skillnad mot...
- Alexandra_W
- Svar: 49
- Visningar: 1 807
- Hästnyheter
Bukefalos, Radannonser
-
Bukefalos onåbar några timmar i kväll, natt- Bukefalosnyheter Fungerar bra nu igen!
- zuli
- Svar: 63
- Visningar: 1 647
- Bukefalos
Allmänt, Dagbok
-
Störiga saker vi stör oss på Del 47- Tjatter Så länge den inte behövs så är det väl bäst att bara låta ytan vara? Kanske faller det sig naturligt senare att ena barnet bor där uppe...
- bettysmatte
- Svar: 205
- Visningar: 9 370
- Allmänt
Barn
-
Sommar- & höstföräldrar 2026- Gravid - 1år Åh jag tror lillan tidigare ikväll gav oss sitt första skratt 😭🥹😍 Jag smääälter!!
- cherie
- Svar: 749
- Visningar: 45 690
- Barn
-
Vad gör vi? Kids edition del 5
- Övr. Barn Haha ja, jag har absolut ingen aning om hur det gick till! Efter en febrig kväll och 13 h sömn är han som sprillans ny igen och full av...
- Midsommarblomster
- Svar: 1 973
- Visningar: 114 293
- Barn
Hund
-
Att vara en usel hundförare/tränare- Hundträning Jag är en urusel förare och har till råga på allt en malle. Vågar knappt tänka på vad folk tänker om oss både i vardag och vid träning...
- Nordthor
- Svar: 9
- Visningar: 454
- Hund
-
Valpkull!- Hundavel & Ras Jösses anåda! Jättesynd med de två förlorade valparna, men rätt krasst sätt är det nog lika bra med de nio som blev kvar! Vilken kull...
- Sel
- Svar: 3
- Visningar: 208
- Hund
Hästrelaterat
-
Årets bantningstråd- Foder & Strö Ja annars finns ju risken för fång och det priset med livet som insats behöver ju inga fler ponnyer betala.
- EmmaW
- Svar: 49
- Visningar: 1 788
- Vård
