Bukefalos 28 år!

Hur ofta tävla?

Lejonelle

Trådstartare
Hur ofta tycker du det är lagom att tävla? Hur märker du på din hund att det är för mycket? Lägger du inte tävlingspauser ibland och hur länge då i så fall?
 
Hur ofta tycker du det är lagom att tävla? Hur märker du på din hund att det är för mycket? Lägger du inte tävlingspauser ibland och hur länge då i så fall?

För hund som är på väg upp i klasserna eller en som redan är i eliten?
Och i vilken gren?

Personligen anser jag att det för den unga ipo-hunden räcker med två tävlingar det första året. En start i IPOI och en i IPOII. Jag ser ingen mening med att forcera och starta trean samma år. Hunden är troligtvis inte mogen ändå.

Följande år är ca 2-4 starter tillräckligt för att jaga sm-poäng. Det är också rätt svårt att hålla hunden på topp så länge att man hinner med fler.

Med tanke på att varje tävling innebär avdressyr ser jag ingen mening med att gå ut och tävla bara för att. I brukset kan man förvisso bryta, men inom ipo:t är det osportsligt och du förväntas köra alla avdelningar oavsett om du bränt någon av dem eller inte.

Då det inte går att spåra på vintern blir det en naturlig tävlingspaus för hunden. Då får man trimma inför nästa säsong.
 
En gång i månaden per tävlingsgren känns ganska lagom för oss, och jag skulle inte tävla samma gren två helger på raken annat än i extrema undantagsfall (om det gällde tex kval till något som jag ville med på). Att köra en helg lure coursing, nästa helg rallylydnad hade alltså varit helt ok, men jag hade inte tävlat rallylydnad två helger på raken. Tävlar jag sedan två helger på raken så blir det paus till nästa, mycket för att jag själv behöver helger till att vila upp mig på. Åker jag runt halva jorden varje helg så blir jag dels ruinerad, dels så mentalt trött att det slutar vara roligt.

Att jag inte vill tävla rallylydnad oftare beror på att jag vill ha ordentligt med tid mellan tävlingarna för att kunna träna till ett bättre resultat på nästa tävling. Det går inte i ett nafs. OM jag däremot någon gång får över 90p på en tävling och det känts väldigt enkelt allting, då skulle jag säkert tävla nästa helg också om möjlighet fanns, då blir det ju inte samma ansträngning.
 
Jag tävlar också väldigt sällan. Har gjort en start i högre spår i år, det lär bli minst en till eftersom vi missade uppflyttet. En start i agility har det också blivit + några träningstävlingar. För min hund är själva agilitytävlandet självbelönande så där fördärvar jag ingenting. Men han börjar tappa i motivation om han får gå en massa lydnadsprogram på raken, och sen tycker han att han vet hur momentet ska utföras om jag inte varierar mig tillräckligt. Typexempel är inkallande med något/några stopp på vägen. Tävlar man för ofta så tycker jag de lär sig väldigt fort att det aldrig blir en slät inkallning på tävling.
 
I perioder tävlar jag massor. Maj- Juni och sept - okt kör vi stenhårt med minst två starter i veckan i flera veckors tid.

Men då är en tävling en fis i rymden jämfört med jobbet...
 
Lydnad och bruks blir väl ett par gånger per år. Förhoppningsvis får man uppflytt på första försöket och då är det ju bara att börja förbereda för nästa klass och det kan ta ett tag. Blir det inte uppflytt lägger jag iaf någon månad på att träna mer så det går bättre nästa gång. När/om vi kommer till elitklass vet jag inte om vi kommer starta oftare eller om vi kör med samma upplägg, med denna hund har jag inga planer på att jaga SM-poäng.

Agility skulle jag kunna tävla nästan varje vecka om jag ville, det är bland det bästa min hund vet. Men det blir kanske en tävling i månaden under säsong och en eller två under vintern för att det oftast är väldigt långt att åka samt att det självklart sliter lite på hunden rent fysiskt.
 
Jag jobbar borta varannan vecka och missar därför alla tävlingar varannan helg så mitt problem är snarare att jag aldrig kan tävla så mycket som jag vill.
Idag åker jag på vad som förmodligen blir årets sista tävling. Känns ju sådär. :( Speciellt som att så gott som alla tävlingar inom en 40 mils radie gått på mina jobbveckor så jag tror vi fått till 3 tävlingar i år.
Dom gånger allting klaffar så att jag kan tävla nästan varje helg jag är hemma så tränar vi istället mindre mellan tävlingarna. Men min hund älskar agility och framför allt älskar hon att tävla så jag behöver inte begränsa mig av den anledningen.
Nu är jag bara arg och frustrerad som sagt, över att jobbet alltid kommer ivägen för alla tävlingar. :(
 
Så intressant att höra hur ni alla resonerar :)
Verkar som ingen av er som kör lydnad o bruks direkt går på titlarna utan flyttar upp direkt till nästa klass? Spännande, så har inte jag tänkt. Båda mina är uppflyttade till klass 2 lydnad men jag känner inte att vi är färdiga med ettan på långa vägar.

Jag har det här året verkligen börjat älska att tävla, tycker det är jättekul och skulle kunna göra det varje helg om det fanns tid och råd. Med två unga hundar tycker jag också att det är en utmärkt miljöträning att komma till olika platser och försöka prestera och vinna synnerligen bra belöningar. Men visst är det så att det också är någon sorts avdressyr som du skrev @Jadzia .
 
Så intressant att höra hur ni alla resonerar :)
Verkar som ingen av er som kör lydnad o bruks direkt går på titlarna utan flyttar upp direkt till nästa klass? Spännande, så har inte jag tänkt. Båda mina är uppflyttade till klass 2 lydnad men jag känner inte att vi är färdiga med ettan på långa vägar.

Jag har det här året verkligen börjat älska att tävla, tycker det är jättekul och skulle kunna göra det varje helg om det fanns tid och råd. Med två unga hundar tycker jag också att det är en utmärkt miljöträning att komma till olika platser och försöka prestera och vinna synnerligen bra belöningar. Men visst är det så att det också är någon sorts avdressyr som du skrev @Jadzia .

Håller absolut med Jadzia. Och om man tävlar flitigt, utan att tävlingsträna mycket och klokt, så kommer det inte dröja länge innan hunden lär sig att skilja på träning och tävling. Vilket oftast är ett jättejobb att komma till rätta med!
Det gäller ju lydnad och bruks då som bygger på att hunden ska jobba uthålligt och länge utan belöningar, i agilityn är det ju lite annorlunda.
 
om man tävlar flitigt, utan att tävlingsträna mycket och klokt, så kommer det inte dröja länge innan hunden lär sig att skilja på träning och tävling. Vilket oftast är ett jättejobb att komma till rätta med!

Har du några tips kring detta? Det finns ju egentligen ingen anledning varför inte hunden ska uppfatta det som positivt att tävla och göra sitt bästa då också?

Själva tävlingen, då vi går in och ger max på planen, är bara en liten liten del av tävlingsdagen som också innehåller så mycket annat.
 
Så intressant att höra hur ni alla resonerar :)
Verkar som ingen av er som kör lydnad o bruks direkt går på titlarna utan flyttar upp direkt till nästa klass? Spännande, så har inte jag tänkt. Båda mina är uppflyttade till klass 2 lydnad men jag känner inte att vi är färdiga med ettan på långa vägar.

Jag har det här året verkligen börjat älska att tävla, tycker det är jättekul och skulle kunna göra det varje helg om det fanns tid och råd. Med två unga hundar tycker jag också att det är en utmärkt miljöträning att komma till olika platser och försöka prestera och vinna synnerligen bra belöningar. Men visst är det så att det också är någon sorts avdressyr som du skrev @Jadzia .
Det finns inga titlar att hämta i brukset förutom championatet, dessutom får du inte fortsätta tävla i den klassen som du är uppflyttad ur. Så det säger sig självt att man inte tävlar bruks så ofta i början om hunden blir uppflyttad på första försöket.

I lydnad så är det rätt många som inte tycker att LP är någon direkt merit egentligen, jag har LPII på min ena omplacering för jag ville testköra honom ett par gånger. Han hade ett 1:a pris sedan innan, och fick 2 till med mig. Andra hunden har inget LP för han missade på sin 3:e tävling i lydnad 2 och nu tycker jag inte det är lönt att starta fler gånger utan fokuserar på brukset. Han har gjort 4 starter i bruks och 5 starter i lydnad och det räcker för att jag ska veta ungefär hur han fungerar i tävlingsmiljö. LPII-hunden känner jag också att jag har ett ganska bra grepp om hur han fungerar på lydnadstävling efter de 2 starterna men jag har ännu inte startat bruks med honom pga att han varit så skadedrabbad så det blir spännande att se hur pass tam han är efter specialen :).

Om din hund är lika positivt inställd till din tävlingsbelöning som den är till godis och bästa leksaken så har du en klar fördel i tävlingsringen. Å andra sidan kommer inte ens den hunden att få någon belöning för detaljerna, utan enbart efter ett helt genomfört moment. Och som sagt, har du en hund som kan ganska bra själv så lär den sig fort hur tävlingsmomentet ska se ut, och då ser den kanske inte någon vidare mening med att vänta på ditt kommando innan den utför momentet.
 
Det finns ju egentligen ingen anledning varför inte hunden ska uppfatta det som positivt att tävla och göra sitt bästa då också?

Jo det gör det, hunden lär sig väldigt snabbt att ingen belöning dyker upp i tävlingsituation och det är därför ingen ide att anstränga sig riktigt. Man ser ganska många hundar som "går ner sig" och tappar både tempo, koncentration och engagemang på tävling. Min förra tävlingshund lärde sig detta precis när vi kommit upp i elit och jag tyckte ändå vi hade tränat en hel del tävlingslikt, med kommendering, "tävlingsbelöningar" etc
 
Har du några tips kring detta? Det finns ju egentligen ingen anledning varför inte hunden ska uppfatta det som positivt att tävla och göra sitt bästa då också?

Själva tävlingen, då vi går in och ger max på planen, är bara en liten liten del av tävlingsdagen som också innehåller så mycket annat.

Tillägg: Mitt tips är att träna och tävla på så vis att hunden aldrig vet om det är träning eller tävling, superbelöningen kan dyka upp närsomhelst!
 
Så intressant att höra hur ni alla resonerar :)
Verkar som ingen av er som kör lydnad o bruks direkt går på titlarna utan flyttar upp direkt till nästa klass? Spännande, så har inte jag tänkt. Båda mina är uppflyttade till klass 2 lydnad men jag känner inte att vi är färdiga med ettan på långa vägar.

Jag har det här året verkligen börjat älska att tävla, tycker det är jättekul och skulle kunna göra det varje helg om det fanns tid och råd. Med två unga hundar tycker jag också att det är en utmärkt miljöträning att komma till olika platser och försöka prestera och vinna synnerligen bra belöningar. Men visst är det så att det också är någon sorts avdressyr som du skrev @Jadzia .


För min del är klass 1 och 2 bara en transportsträcka till 3:an. Det betyder dock inte att jag tar dem på mindre allvar för det är en förberedelse till konkurrensen i IPO3. Jag går dock inte ut och tävlar innan jag känner mig säker på att få minst 90-90-90. Har jag då fått ett godkänt har jag inget mer att hämta i klassen så varför harva kvar där. I IPO får du titeln direkt vid godkänt resultat, men inte ens om jag tävlade lydnad skulle jag jaga LP. De har inget värde för mig.

Resonerade annorlunda med förra hunden och tävlade innan vi egentligen var redo, men där var inte syftet att konkurrera heller utan att lära och göra misstag. Nu har fokus skiftats. Visst har jag kul när jag tävlar, men med den här hunden vill jag också vinna. Nu planerar jag inte att göra debut med henne förrän hon fyllt tre, så hur det går får framtiden utvisa.
 
Tillägg: Mitt tips är att träna och tävla på så vis att hunden aldrig vet om det är träning eller tävling, superbelöningen kan dyka upp närsomhelst!

Fast det är rätt omöjligt. Hunden läser dig som en öppen bok så minsta lilla nervositet och den vet att det är tävling.
 
Jag skulle snarare säga, träna för tävling inte för träning. Gå inte och peppa hunden om de börjar tappa i fria följet. Det kan du inte göra på tävling. Bryt och börja om. Dra inte fram bollen när hunden saktar farten. Då belönar du inbromsningen och får en hund som kommer bromsa mer och mer. Bollen ska fram när hunden fortfarande ökar, så att det verkligen är farten du belönar. Belöning är inte bensin som får en trög hund att gå. Det är en förstärkare av ett beteende. Tänk på vilket beteende du förstärker.Vill man använda det som bränsle får man dra upp hunden innan man börjar träna momentet.

Om hunden behöver din ständiga bekräftelse på att den gör rätt och går ned sig utan, då har du inte tränat för tävling.
 
Jag skulle snarare säga, träna för tävling inte för träning. Gå inte och peppa hunden om de börjar tappa i fria följet. Det kan du inte göra på tävling. Bryt och börja om. Dra inte fram bollen när hunden saktar farten. Då belönar du inbromsningen och får en hund som kommer bromsa mer och mer. Bollen ska fram när hunden fortfarande ökar, så att det verkligen är farten du belönar. Belöning är inte bensin som får en trög hund att gå. Det är en förstärkare av ett beteende. Tänk på vilket beteende du förstärker.Vill man använda det som bränsle får man dra upp hunden innan man börjar träna momentet.

Om hunden behöver din ständiga bekräftelse på att den gör rätt och går ned sig utan, då har du inte tränat för tävling.

Håller med i varje ord du skriver här, men oj vad lång tid det tog innan jag lärde mig förstå det.
 
Jo det gör det, hunden lär sig väldigt snabbt att ingen belöning dyker upp i tävlingsituation och det är därför ingen ide att anstränga sig riktigt

Och det är det jag inte riktigt förstår. Det är klart att det ska löna sig rejält för hunden på tävling. Än så länge tycker jag att hundarna (speciellt den ena) går bättre och bättre genom programmet för de vet att de kommer närmare belöning.

Jag lägger ned mycket tid på belöningen, inte bara en klapp och en korv. Det ska vara roligt en lång stund efter.

Men det är klart jag vet inte hur det kommer räcka i längden, kanske mina hundar ändå börjar tycka att de bara vill ha avslutningen och fuska sig igenom stegen på vägen. Jag har ändå försökt att skapa en positiv känsla kring hela grejen med tävling och ha bra rutiner med många förstärkningar av känslan att detta är en superkul grej som vi gör tillsammans. Jag tycker ju det själv vilket underlättar.
 
Och det är det jag inte riktigt förstår. Det är klart att det ska löna sig rejält för hunden på tävling. Än så länge tycker jag att hundarna (speciellt den ena) går bättre och bättre genom programmet för de vet att de kommer närmare belöning.

Jag lägger ned mycket tid på belöningen, inte bara en klapp och en korv. Det ska vara roligt en lång stund efter.

Men det är klart jag vet inte hur det kommer räcka i längden, kanske mina hundar ändå börjar tycka att de bara vill ha avslutningen och fuska sig igenom stegen på vägen. Jag har ändå försökt att skapa en positiv känsla kring hela grejen med tävling och ha bra rutiner med många förstärkningar av känslan att detta är en superkul grej som vi gör tillsammans. Jag tycker ju det själv vilket underlättar.
Men det är ändå alltid avinlärning, för du kommer släppa igenom missar du inte hade släppt på träning och "belöna" även utföranden som är mindre bra än de du hade belönat på träning. Då börjar man tappa på detaljer förr eller senare.
Dessutom är det ofta negativt för hundarna att lära sig vad som kommer hända, vilken ordning momenten går i och hur momenten genomförs. Vips har du en hund som saktar ner i inmalningen eftersom den vet att det kommer ett stå/ligg-kommando när som helst, en hund som skiftar självständigt på tävlingsledarens "kommendera" i stå/sitt/ligg under marsch eller en hund som taggar upp alldeles för mycket i förväntan på någon extra rolig del i ett moment.

Tävlar du väldigt ofta måste du därmed träna extremt mycket mellan tävlingarna och du måste hinna med väldigt mycket tävlingsträning och helhetsträning mellan tävlingarna. Den tiden/orken/motivationen har inte de flesta förare, eller hundar för den delen.

Men visst, i slutändan handlar ju allt om syfte och målet med ens tävlande. Och förmodligen märker man inte ovanstående förrän man kommit upp i eliten och tävlat där ett tag, innan dess sker ju ändå ganska mycket omväxling på träning och tävling iom de skiftande momenten i klasserna.
 
Jag tävlar inte särskilt ofta. Främst för att jag inte känner så stort behov av att starta innan jag tror att vi har chans på uppflytt, och iaf hittills så har det tagit lite tid för oss att känna oss redo för nästa klass. Även när vi behöver starta flera gånger i samma klass så blir det max 2-3 tävlingar inom en relativt kort period för sen vill jag pausa och analysera och träna vidare om det vi gör fortfarande inte fungerar.

Hittills är det bara lydnadsklass 1 som vi blivit uppflyttade direkt ifrån. Då valde jag ändå att starta på ytterligare en tävling vi redan hade anmält till, men det gör jag nog inte om. Ser ingen mening med LP tex.

Hur jag skulle resonera när/om vi väl tar oss till elitklass vet jag inte riktigt. Det får man ju känna av med varje hundindivid, men generellt så är det nog inte riktigt för oss att tävla väldigt ofta om det nu inte är för att nå ett specifikt mål. Jag vill definitivt inte tävla så ofta att träningen blir lidande däremellan.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hejsan, skulle behöva lite rastips på en hund ni tror skulle passa mig. Har tidigare haft boxer och älskar rasen men pga sjukdomsrisken...
2
Svar
33
· Visningar
2 957
Senast: Åsa A
·
Hundavel & Ras Hej! Skulle ni möjligtvis ha tid att ge tips på hundras? :bow: Jag har växt upp med jakthund och tränat och tävlat lite (viltspår...
2
Svar
27
· Visningar
3 258
Senast: tuaphua
·
Hundavel & Ras På tal om det här med kamphundar. Min syster tog emot en omplacering för lite mer än ett halvår sedan, en 6 årig mastiffhane. En...
2
Svar
27
· Visningar
1 838
Senast: Fruentimber
·
L
BPH
Hundträning Jag undrar om nån här har gjort BPH med sin hund om ni vill skriva lite om det? Alltså jag har själv klart kollat på endel filmer om hur...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
3 335
Senast: Dentaku
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp