Tack alla, ni är fantastiska.
Anade inte att jag skulle reagera såhär. Det är skitjobbigt. Det underlättar naturligtvis att hon bott växelvis varannan vecka, då blir det lite mindre påtagligt. Men blir sentimental och nedstämd av alla smågrejer som är hennes, av att städa av hennes rum, tvätta hennes kläder. Sörjer nästan som om hon var borta för alltid. Samtidigt blir jag påmind om hur hårt hon själv jobbat för det här. Fick nyligen reda på en massa hon skrivit i en Snapchat-grupp med sina klasskamrater som inte alls var till min fördel.
Hoppas verkligen att vi kan reparera vår minst sagt sargade relation tids nog.
Klart det är jobbigt!

Men du gör det av rätt anledning, och det är för att du älskar din dotter, och insåg att det var det enda rätt just nu.
Hur det blir framöver kan bara framtiden visa, men en av mina barndomsvänner hade en riktigt riktigt dålig relation med sina föräldrar, hon skrek, slog sönder saker, blev straffad genom förbud som hon bröt mot, rymde hemifrån, och ja, hon hatade verkligen sina föräldrar. Hon hade det riktigt riktigt tufft, medans hennes mildare lillebror gled på räkmacka, för han var inte jobbig. Det var prat om avlastningsfamilj, men det blev aldrig av. Hon bodde väldigt mycket hemma hos oss, så det vart väll på ett sätt lite avlastning för hennes föräldrar.
Kompisen träffade sen en kille som hon flyttade hem till och fick då distans till föräldrarna helt och hållet, och åren gick och hon mognade. Idag 20-25 år senare har de en jättefin relation. Kompisen byggde nyligen nytt hus med sin man, på granntomten intill sina föräldrar!

Det kunde man INTE tro då!
Nu handlade det i detta fall säkert bara om extremt svår tonårsperiod som gjorde att det satte djupa spår som tog lite tid att reparera, och inte lika svårt fall som er, men jag vill iallafall ge lite hopp att lite distans till varandra ett tag kan göra en stor skillnad.

Visa bara att du finns där när hon behöver och när hon räcker ut så lite som ett lillfinger så greppar du det direkt, då tror jag att det en vacker dag kommer kännas lite lättare mellan er, och lättar det upp bara lite så kan man oftast kunna se saker med andra ögon.