Hur ska jag hjälpa/bemöta min 8-åring?

[Midsommarblomster]

Hoppas verkligen att vi kan reparera vår minst sagt sargade relation tids nog.

Du är fantastisk @Zewz

Jag fick ganska nyligen frågan från barnfria vänner hur det känns nu - att ha barn. Då slog det mig att den frågan ofta ställs som om livet skulle ha två lägen, med och utan barn, och att båda skulle vara någon form av konstant sinnestillstånd. Jag svarade att jag kunde berätta hur det är att ha småbarn, för mig, men på den stora frågan "att få barn" så får de fråga mig på min dödsbädd. Jag kommer nämligen ha både småbarn, skolbarn, tonåringar, unga vuxna barn, vuxna barn och om vi har tur kanske till och med gamla barn innan jag tillslut slumrar sött. Livet är långt, väldigt långt för många utav oss. Jag är övertygad om att det bästa man kan göra som förälder är att stå stadigt och visa kärlek, precis så som ni gör, i ur och skur. Jag vet inte vad som väntar er efter den här stormen, men jag vet att det kommer nya tider, och nya chanser

 

[Johanna1988]

Dotterns pappa fick en hyfsat akut tid på BUP idag. De skulle höra av sig till mig nästa vecka när hennes ordinarie kontakt är tillbaka, men vi ansåg allihopa att de behöver träffa henne NU, och se hur hon mår. Flickan har själv uttryckt önskemål att komma intill BUP så hon inser ju att hon inte mår bra. De verkar ha haft ett bra samtal med henne, de verkar fått mer insikt i hur stora problem hon faktiskt har, och dottern verkar också ha uppskattat besöket. Kanske kan det skynda på utredning och andra insatser för nu måste det hända nånting. BUP skulle också kontakta soc för att de ska kunna ge familjehemmet lite mer info om hur dottern mår och fungerar för att åtminstone kunna ha lite förståelse för varför hon reagerar som hon gör på vissa saker.
Läste så mycket i hennes journal om vad hon berättade så jag vill bara ta henne i famnen och krama henne men det går ju inte

Men soc delade inte med familjehemme tom mer detaljerat om varför hon är i familjehem, Eller fick ni veta hur det komme Stig att barnen var själva efter bara fem dagar? Låter ju oansvarigt?

 

[Görel]

Jag har nu raderat ett antal inlägg som handlar om ersättning till familjehem. Att diskutera det i en sådan här känslig tråd är lite som att släppa in en elefant i en porslinsbutik.

Låt tråden få vara till stöd för ts, den som vill diskutera familjehem generellt gör det bäst genom att starta en egen tråd.

/mod.

 

[Ajda]

Tycker du och pappan gjorde 100% rätt i situationen! Ni svarade, lyssnade och agerade. Men ni gav inte vika.

Hoppas det gått okej för henne i familjehemmet nu sen incidenten och att hon så småningom hittar sin plats där. Är inte alls förvånad över att hon slog bakut efter några dagar. Lätt att leka med tanken för ett barn att allt kommer bli frid och fröjd i ett nytt hem.

 

[Zewz]

I söndags hade jag ”umgänge” med dottern. Familjehemsföräldrarna var borta över dagen så jag skulle hämta flickan, och visste ju uppriktigt inte hur det skulle gå. Om hon ens ville träffa mig, om hon skulle komma ut självmant osv. Men det gick så bra! Hon följde med utan protester, jag hade förberett mat hon gillar som vi hjälptes åt med.
Efter maten dröjde hon sig kvar vid bordet, bara en sån sak. Vi satt kvar och slösurfade lite på våra telefoner. Låter kanske inte så stort men för mig var det det. Hon satt kvar i samma rum, frivilligt, avslappnat.
Sedan följde hon med på en liten tillställning här i byn. Inget stort men vi gick tillsammans, med hundarna, och tittade på folk typ. Det hade aldrig hänt för en månad sedan.
Hon var ändå avslappnad trots att det i hennes ögon var mycket folk. Vi gick hem, gjorde våfflor. Glad tjej som ville experimentera och vispa grejer
Hon drog sig undan ett par gånger på sitt rum, en kort stund, för att ladda batterierna antar jag.
Sen fick hon välja att bli körd tillbaka innan jag tog ut hundarna igen eller om hon ville följa med och sen bli körd till familjehemmet igen, och hon valde att följa med mig med hundarna först. Sen var det inga bekymmer att åka tillbaka. Hon plockade med lite mer prylar från sitt rum och knatade glatt in igen.

Familjehemsmamman har också upplevt att det vänt lite sedan rymningsincidenten.

Nu stångar vi oss blodiga mot BUP dock, som fortfarande inte vill utreda henne, nu med motiveringen att hon så nyligen flyttat.

 

[Blyger]

Men åh vilken härlig läsning

 

[Dorinda]

Men så skönt att höra
Vad skönt det måste vara för dottern att få en sån dag med dig!

 

[Islandshästryttare]

Härligt att höra @Zewz

BUP låter hemskt hur de behandlar er. Går det att anmäla någonstans så gör det. Låter verkligen inte okej.

 

[cambodia]

Har ”smygläst” i tråden ett tag men blev så glad att läsa det här

 

[Libbsticka]

Vad fint! Du förtjänar verkligen bra dagar med ditt barn. Jag har mycket kontakter med BUP genom mitt jobb och också dåliga erfarenheter tyvärr. Önskar det gick att förändra genom hur man röstar

 

[Ajda]

Åh vad underbart att få läsa!

 

[Ajda]

TS, hur har det gått nu?

 

[Zewz]

Det rullar på. Det verkar funka hyfsat i familjehemmet. Skolan går jättebra.
Hon självskadar en del, men har lite tätare besök på bup nu, hon verkar prata bra med psykologen där. Får se när de anser det lämpligt att göra en utredning.

Hon har varit här hemma en gång till, när lillasyster fyllde år, men föll tillbaka i ganska hatiskt beteende, blev förbannad och kastade lite grejer. Utläser från hennes journal att hon verkligen, verkligen hatar mig, så det är svårt.
Nu vill familjehemmet att vi ska ha umgänge en helg i månaden. Hon var hos sin pappa för ett par veckor sen, så nästa gång blir ju här, trots att hon uttryckt att hon inte vill sova här (?). Bävar lite för det.
Vi ska ha ett möte med sochandläggarna nästa vecka då vi efterfrågat lite mer struktur och rutin, än så länge har ju allt kommit från familjehemmet, vi vill ju helst att det kommer från soc, hur vi ska göra med allt.

 

[Ajda]

Det rullar på. Det verkar funka hyfsat i familjehemmet. Skolan går jättebra.
Hon självskadar en del, men har lite tätare besök på bup nu, hon verkar prata bra med psykologen där. Får se när de anser det lämpligt att göra en utredning.

Hon har varit här hemma en gång till, när lillasyster fyllde år, men föll tillbaka i ganska hatiskt beteende, blev förbannad och kastade lite grejer. Utläser från hennes journal att hon verkligen, verkligen hatar mig, så det är svårt.
Nu vill familjehemmet att vi ska ha umgänge en helg i månaden. Hon var hos sin pappa för ett par veckor sen, så nästa gång blir ju här, trots att hon uttryckt att hon inte vill sova här (?). Bävar lite för det.
Vi ska ha ett möte med sochandläggarna nästa vecka då vi efterfrågat lite mer struktur och rutin, än så länge har ju allt kommit från familjehemmet, vi vill ju helst att det kommer från soc, hur vi ska göra med allt.

Hum, varför vill familjehemmet att hon ska ha umgänge en helg per månad? Är det dem som sätter spelreglerna? Trodde det var socialtjänsten som avgjorde sådana beslut.

 

[Luff]

Det där med att uttrycka sina känslor är ju inte så lätt för barn. Jag hoppas att du får hjälp med din hantering av hon utrycker. Så du inte bara får till dig saker hon sagt utan att någon ser dig i den skitstormen. För ord som hat är kanske mer ett uttryck för ilska, ledsenhet och så vidare. Jag har med jämna mellanrum varit väldigt lite omtyckt, läs hatad, av ungdomar i mitt yrkesutövande och det har oftast stått för att jag varit tydlig och satt gränser. Runt mig och andra. Det går över. Och när det lugnat sig så har vi kunnat få en relation där ungdomen insett att det är skönt med vuxna som står där även när det blåser. Jag tycker du är en fantastisk mamma. Du gör ditt bästa för ditt barn.

 

[Tantan]

Det rullar på. Det verkar funka hyfsat i familjehemmet. Skolan går jättebra.
Hon självskadar en del, men har lite tätare besök på bup nu, hon verkar prata bra med psykologen där. Får se när de anser det lämpligt att göra en utredning.

Hon har varit här hemma en gång till, när lillasyster fyllde år, men föll tillbaka i ganska hatiskt beteende, blev förbannad och kastade lite grejer. Utläser från hennes journal att hon verkligen, verkligen hatar mig, så det är svårt.
Nu vill familjehemmet att vi ska ha umgänge en helg i månaden. Hon var hos sin pappa för ett par veckor sen, så nästa gång blir ju här, trots att hon uttryckt att hon inte vill sova här (?). Bävar lite för det.
Vi ska ha ett möte med sochandläggarna nästa vecka då vi efterfrågat lite mer struktur och rutin, än så länge har ju allt kommit från familjehemmet, vi vill ju helst att det kommer från soc, hur vi ska göra med allt.

Jag tänker att du ska prata med soc om upplägg, så det känns bra för dig men utan att dottern känner sig avvisad. Även om hon just nu inte vill sova hos dig kan det vara jobbigt om ens förälder säger nej. Är du däremot tveksam för att hon uttrycker att hon inte vill är det i mina ögon rimligt att istället kanske ses och fika eller ta en promenad, gå på bio eller simhall eller nåt annat ni gillar. Kortare, avgränsad tid i en neutral miljö. Så ni har en chans att ha ett bara trevligt möte.
Hon kanske är tveksam för att hon vet att hon inte kommer hålla ihop känslorna?
Och kom ihåg att dina känslor och syskonets också är viktiga.
Ni ska också må bra.
Att hon uttrycker att hon är arg på dig ser jag lite som ett uttryck för att barn ofta är argast på den de vet står pall och kvar ändå. Då kan man leva ut alla känslorna utan att hela relationen står på spel.

 

[Grazing]

Hum, varför vill familjehemmet att hon ska ha umgänge en helg per månad? Är det dem som sätter spelreglerna? Trodde det var socialtjänsten som avgjorde sådana beslut.

Dom känner ju henne bäst i situationen hon är i just nu och hon har kanske uttryckt sig på ett sätt som visar att hon gärna vill ha kontakt. Det är jättesvårt att både vilja ha kontakt men också släppa sitt beteende. Kan tänka mig att det blivit en situation så att hon kanske känner att det är så hon "ska" bete sig trots att hon inte vill det.

Sen hur man löser det är ju en annan sak, jag tror också på det här med korta trevliga stunder där man gör någonting så inte fokus hamnar på fel saker och att det sen går lättare att lämna varandra igen med positiva känslor.

 

[Zewz]

Nu har dottern äntligen fått påbörja en utredning.
Efter en höst med mycket självskada och osäkerhet där vi ändå utvecklats på varsina håll har umgängena äntligen börjat bli trevliga.
Flickan är lugnare och lättare att samtala med, jag och hennes pappa har träffat familjebehandlare ungefär en gång i veckan och (även om vi inte märkt av förändringen själva) utvecklats mycket och kan bemöta henne annorlunda, vilket också bidrar till att allt blir bättre och lättare för oss.
Utredningen blir klar nu i december och presenteras för oss i januari. Och efter det ska umgänget utökas också. Nu känns det äntligen kul att få träffa henne (!). Hårt men sant, tidigare har man ju bävat för det.
Hon söker lite kontakt själv numera, om hon behöver skjuts nånstans när familjehemmet inte har möjlighet, om hon undrar nåt, behöver nåt eller liknande. Hon är positiv till små inbjudningar, jag frågade exempelvis om hon ville träffa pappa på fars dag, och det ville hon så då åkte vi dit tillsammans. Vi har åkt och fikat ihop, lite spontant, shoppat lite osv, utöver umgängena.
Hon inser själv sina begränsningar lite nu och säger själv att ”nu blev det lite mycket, kan vi åka hem?” eller går undan för att ladda batterierna, istället för att som tidigare, bara explodera.
Vi är definitiv på väg åt rätt håll

 

[Blyger]

Åh vilken underbar läsning! Heja er som verkligen kämpat för ert barn!

 

[Ceta]

Nu har dottern äntligen fått påbörja en utredning.
Efter en höst med mycket självskada och osäkerhet där vi ändå utvecklats på varsina håll har umgängena äntligen börjat bli trevliga.
Flickan är lugnare och lättare att samtala med, jag och hennes pappa har träffat familjebehandlare ungefär en gång i veckan och (även om vi inte märkt av förändringen själva) utvecklats mycket och kan bemöta henne annorlunda, vilket också bidrar till att allt blir bättre och lättare för oss.
Utredningen blir klar nu i december och presenteras för oss i januari. Och efter det ska umgänget utökas också. Nu känns det äntligen kul att få träffa henne (!). Hårt men sant, tidigare har man ju bävat för det.
Hon söker lite kontakt själv numera, om hon behöver skjuts nånstans när familjehemmet inte har möjlighet, om hon undrar nåt, behöver nåt eller liknande. Hon är positiv till små inbjudningar, jag frågade exempelvis om hon ville träffa pappa på fars dag, och det ville hon så då åkte vi dit tillsammans. Vi har åkt och fikat ihop, lite spontant, shoppat lite osv, utöver umgängena.
Hon inser själv sina begränsningar lite nu och säger själv att ”nu blev det lite mycket, kan vi åka hem?” eller går undan för att ladda batterierna, istället för att som tidigare, bara explodera.
Vi är definitiv på väg åt rätt håll

Åh, vilken härligt läsning. Denna tråden var verkligen fastnat i mig och så skönt att höra att trenden vänt. Hoppas verkligen det fortsätter så och att utredningen ger extra stöd