Bukefalos 28 år!

Hur tycker du om följande bemötande?

Sv: Hur tycker du om följande bemötande?

Jo då - det är flera som gett luft åt att det är minsann hunden som biters fel. Så man ska inte behöva flytta på sig.
Om någon tjoar och säger till mig att deras hund är svår så flyttar jag gärna på mig, jag har antagligen lättare än dom med en tossig hund.

Juridik är en sak - att vara medmänniska är ibland en annan.
 
Sv: Hur tycker du om följande bemötande?

Fast det är ju hunden som biters fel.

Men det är inte samma sak som att inte flytta på sig ändå.
 
Sv: Hur tycker du om följande bemötande?

Eller folk som frågar vad det är för kön o sen släpper sin om dennes hund är av motsatt kön.

Jag blev utsatt för det där när en äldre dam var ute med en STOR schäfer. Hunden var helt hysterisk över att se min schäfertik på håll så damen (efter ovannämnd fråga) släpper sin hund var av ett kaose utan dess like bröt ut då min tik provade göra allt för att komma undan vilket resulterade i att båda hundarnas koppel trasslade in sig i damen som ställer sig med armarna rakt upp och bara gallskriker av rädsla att hundarna ska slita henne i stycken. Det hela slutade med att jag fick tag på hennes hund och jag lovar att jag var heligt förbannad. jag tyckte väl att de var högst olämpligt att min 1 åriga tik (som absolut inte va arg på andra hundar men hon tyckte att alla hundar va jobbigt) skulle bli tryckt i backen av en annan hund speciellt en stor hanne som den här. Vid fråga om varför i helvete hon hade släppt kopplet så svalde hon att hunden hade gnag på kopplet så hon tyckte det var bättre att släppa än att låta kopplet gå av. :cool: Jag var elak som ett bi men vi fortsatte och prata och det visade sig att hunden egentligen tillhörde hennes man som nu varit sjuk en längre tid och hon viste inte hur hon skulle hantera hunden.

Så med detta vill jag bara visa att allt är inte alltid som det ser ut. Vist att damen i fråga gjorde väldigt fel och det var kanske ren tur att det var mig hon träffade på som i det läget tog tag i hennes hund, Men hon var bara en äldre dam med en sjuk man och dåligt samvete för hunden som inte fick den motion han behövde då hon själv egentligen var rädd för hunden.

Vist var jag fortfarande upprörd men jag kunde se situvationen ur en annan vinkel när jag fick bakgrundsfakta. För övrigt rekommenderade jag henne att införskaffa ett lite skarpare halsband en de halvstryp hon nu hade och ett nytt koppel för att sedan kontakta den lokala brukshundsklubben för tips och idéer.

Om jag skulle hamna i situvationen som ts beskriver skulle jag antagligen reagera som många andra. Att i första ögonblicket bli lite irriterad över hur hon i busken tilltalade mig men jag naturligtvis skulle göra som hon bad för allas skull.
 
Sv: Hur tycker du om följande bemötande?

Jag hade varit väldigt tacksam för varningen och snällt hållt in min hund och utökat avståndet lite (om det gick). Tycker det är jätte bra när folk säger till så och självklart hjälper man till då om man kan.
Tänk om alla kunde hjälpas åt så. :)
 
Sv: Hur tycker du om följande bemötande?

KL

Att faktiskt ta sig tid att prata med folk (om möjlighet finns, dvs det inte är helt hysteriskt på platsen med stressade hundar) kan ibland ge väldigt mycket till båda parter.

Jag kan ta som ex min egen unghund, en schäferhane på 9 månader som rent ut sagt bär sig för j-ligt åt just för tillfället. Jag är hyfsat rutinerad på svåra hundar men denna är något i hästväg så det kommer att ta tid att få ordning på honom.

Vi har en granne som har sina två hundar i sin trädgård, inhägnat utmed vägen där vi promenerar förbi åtminstone ett par gånger i veckan. Min hane reser ragg och gör utfall, skäller och bär sig åt OM jag inte verkligen ser till att ha "tummen i ögat" på honom när vi passerar.

Tummen i ögat i det här fallet innebär att jag måste ta in honom vid sidan, gå förbi i etapper, stanna, sätta honom, gå framåt igen, koppelkorrigera ganska ordentligt. Så där har vi hållit på i ett par månader och den första tiden sa jag inte precis något till grannen, som ibland var ute på tomten och såg hela "uppträdet". Efter en tid valde jag att stanna och förklara för henne att han är ett litet problembarn, att jag måste ta i honom, korrigera ganska bryskt ibland etc - och efter det känns det mera avslappnat att passera, hon vet anledningen till att jag måste korrigera hunden och jag har förklarat för henne att det är ok att hennes hundar skäller och springer längs med staketet. Jag tror att hon i början också kände sig illa till mods för att de just sprang och skällde längs staketet - men mig stör det inte, det är ju min hund som har problemet och ska lära sig hålla koncentrationen på mig istället.

Nu har det gått ett antal månader och NU kommer resultaten; vi kan passera, under lydnad, lätt korrigering och efter passering lösa upp den kvarvarande stressen med lite lek. Vi har mer att jobba på men det har kommit en bit på väg.

Lite mer förståelse från andra och för andra är inte fel - alla hundar funkar inte med lite godis i handen eller liknande utan man måste jobba med dem på andra sätt. I vårt fall så vet jag precis vad jag har i kopplet, har även tagit hjälp utifrån från en mkt kunnig tjänstehundsinstruktör/utbildare med mångårig yrkesvana inom området för att verkligen få fram de mentala egenskaper hunden har och vad som är lämpligt att göra.

Med detta långrandiga inlägg, lite OT, så vill jag få fram att; försök underlätta för de hundar som har problem, ber de om lite utrymme vid möten GE dem det. Låter det bryskt när de ropar till er vid hundmöte KAN det bero på att det verkligen vill säkerställa att du har uppmärksammat problemet eller att de har haft dåliga erfarenheter av andra möten. Har du koll på din hund? Jättebra! - visa det då också tydligt genom att koppla din hund vid möten alt ta den under lydnad vid din sida när du möter okända hundekipage.
 
Sv: Hur tycker du om följande bemötande?

Absolut, prata med den andra är ju toppen om det går :)
Jag låter gärna min hund hälsa och kanske leka en stund med mötande hundar om man har tid och den mötande vill såklart :)

Dock möter jag i bland två männsikor med varsin hund på vägen jag brukar gå eller cykla med mina hundar, en rottweiler (fläskmodell) och en mindre hund som ser ut som ngn blandras.
Båda hundarna blir helt galna när dom möter oss. Människan med fläskweilern håller för kung och fosterland, hundarna skäller, morrar, kastar sig och ja, låter allmänt galna. Den lilla dock är ju galen, men viftar ändå på svansen och känns som att den är ok, men rottan vet jag inte :S Den verkar väldigt aggresiv och jag känner mig väldigt osäker på vad som händer om den kommer lös.

Skulle gärna prata med den människan, men det går ju inte under dessa hysteriska omständigheter, jag vill bara få bort mina hundar därifrån. Är väldigt intresserad av hur rottan är, är den aggressiv eller skulle det lugna sig om man kunde göra mötet på ett annat vis?
Här skulle jag mer än gärna hjälpa tilll, förutsatt att den inte kommer äta mina hundar, vilket jag inte alls är säker på nu :S Känns väldigt obehagligt.
Synd att jag inte vet vilka tider dom går, då hade jag kunnat gå utan mina hundar ngn dag och passa på att prata med henne, som det känns nu så tycker jag det är hemskt obehagligt att gå där.

(har hört ryktevägen att rottan är jobbig och bor därför i garaget större delen av tiden, kanske därför den blivit galen :S Men vet inte alls om detta är sant)
 
Senast ändrad:
Sv: Hur tycker du om följande bemötande?

KL

Med detta långrandiga inlägg, lite OT, så vill jag få fram att; försök underlätta för de hundar som har problem, ber de om lite utrymme vid möten GE dem det. Låter det bryskt när de ropar till er vid hundmöte KAN det bero på att det verkligen vill säkerställa att du har uppmärksammat problemet eller att de har haft dåliga erfarenheter av andra möten. Har du koll på din hund? Jättebra! - visa det då också tydligt genom att koppla din hund vid möten alt ta den under lydnad vid din sida när du möter okända hundekipage.

AMEN!

Det är inte så lätt att låta vänlig och pedagogisk alla ggr när man tror att mötande personer skulle kunna få för sig att släppa fram sin hund och man blir både arg och rädd för att man vet att ens egen hund svarar upp om en främmande hund kommer fram med fel attityd.

Jag har bl a råkat ut för en vavva-matte vars lösa hund sprang fram o gjorde skenattacker som inte kunde förstå varför jag blev upprörd "för hennes hund kunde ju knappast äta upp min schäfer". Nä men det är ju JAG som blir skyldig både juridiskt och moraliskt om det händer något :mad:
 
Sv: Hur tycker du om följande bemötande?

Exakt lite medmänsklighet och förståelse för varandra är ofta allt som behövs. Att skrika om lagen eller vara oförstående på pin kiv är ju bara så tröttsamt.

Tankeställare är bra ibland:p
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre. Jag har varit på exakt samma plats i livet i flera år nu. Jag kommer ingenstans med mitt...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
5 058
Senast: MiaMia
·
Kropp & Själ Kan vi människor får knäledsinflammation som hästar? Hur känns det? Hur känns det att ha problem med menisken? Är återigen hemma från...
2
Svar
20
· Visningar
2 178
Senast: kryddelydd
·
Hundhälsa Jag behöver få lite neutrala åsikter om min älskade vovve. Han är en blandras chihuahua/powder puff, med lite inblandning av nåt mer på...
Svar
9
· Visningar
2 896
Senast: Monstermom
·
Hästmänniskan Jag har besökt och haft hästar uppstallade i en hel del stall. I vart och ett av dessa har vi haft vad jag kallar en "stalltomte". En...
4 5 6
Svar
119
· Visningar
15 594
Senast: Sammet
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp