Status
Stängd för vidare inlägg.
Raljerande och förakt förekommer åt alla håll och kanter men hur mycket man själv uppmärksammar det beror nog på vad man själv tillhör eller har erfarenhet av och hur hårt det åthutas beror nog i stor grad på vilka som är i majoritet.
 
Ang att raljera. De som jag upplever raljerar minst är trean i mitt exempel. De aspirar snarare på att ligga så lågt som möjligt. Kom ihåg en snubbe jag dejtade. Han körde runt i en skrotbil, klädde sig rätt ruffigt. Satt och hängde på kvartershak dagarna i ända och hade väl nån slags dröm att smälta in som nån slags miserabel Cornelis-figur. Sen skulle han till "landet" och fixa lite grejer inför vintern och jag lyckades övertala honom om att få följa med. Naturligtvis var "landet" inte torpet jag hade i åtanke utan ett slott :rofl:
 
Ang att raljera. De som jag upplever raljerar minst är trean i mitt exempel. De aspirar snarare på att ligga så lågt som möjligt. Kom ihåg en snubbe jag dejtade. Han körde runt i en skrotbil, klädde sig rätt ruffigt. Satt och hängde på kvartershak dagarna i ända och hade väl nån slags dröm att smälta in som nån slags miserabel Cornelis-figur. Sen skulle han till "landet" och fixa lite grejer inför vintern och jag lyckades övertala honom om att få följa med. Naturligtvis var "landet" inte torpet jag hade i åtanke utan ett slott :rofl:
Jag skulle åka ut till kusten och köpa en golfbag+klubbor till min son , vi hittade på blocket typ. Jag fick vägbeskrivning av säljaren och han skulle vara ute vid sin sommarstuga så det passade bra. Jag kom fram till adressen , en patriciervilla och jag var säker på att jag kört fel så då kommer en välklädd man och frågar om jag var köparen. Men du sa ju sommarstuga säger korkade jag och han ler och säger att jo det här är vår sommarstuga. Jag hade inte vett att känna mig dum.
 
Tycker ämnet är väldigt intressant, även om Sverige är ett väldigt jämställt land internationellt sett, och klassklyftorna är små, även om de tyvärr enligt vissa ökar igen.

Själv skulle jag definiera mig som akademisk, övre medelklass. Uppväxt i en villa (kråkslott...) som ett bortskämt, söndercurlat ensambarn som fått allt jag pekat på alltid, inkl. en häst. Mamma är specialistutbildad ssk, pappa civ.ing inom maskinteknik. Farfar var översatt i dagens utbildningssystem typ "YH-Ekonom", farmor lärare på någon form av motsvarighet till yrkesgymnasium. Mormor och morfar stod för den mer "kulturella" akademin. Mormor var sakkunnig i hemslöjdsfrågor, textilkonstnär och översättare. Alla mormors syskon är mycket högt akademiskt utbildade, flertalet av de även professorer inom sina ämnen. Den "minst" utbildade förutom mormor var henne syster som "bara" var rektor på en stor gymnasieskola. Morfar var kock, och umgicks därtill i mycket kulturellt bildade miljöer och var bl.a. bekant med en nobelpristagare i litteratur och flertalet mer/mindre kända (äldre) kulturpersonligheter.

Rent allmänt tror jag inte att man någonsin, hur jämställt än Sverige kommer bli, helt kommer komma ifrån klasskillnader. Vissa, åtminstone kulturella och sociala skillnader, kommer alltid att finnas. Sen tycker jag också, som tidigare nämnt i tråden, att klass är så mycket mer än bara pengar. Även om t.ex. mina morföräldrar aldrig hade superhöga löner, tycker jag ändå, med tanke på deras kulturella kapital, att man kan räkna de som någon form av "akademisk/bildad medelklass", liksom jag aldrig kan bli överklass trots min bakgrund, även om jag kommer ärva en hel del pengar när mina föräldrar dör.
 
Du får det att låta som om det är hittepå att klyftorna i samhället ökar?
Jag vill väl kanske mena att det finns fler sidor av det myntet.
De absolut allra, allra flesta har fått det mycket bättre i Sverige under de senaste decennierna, men samtidigt finns det t.ex. vissa grupper som fattigpensionärer som dessvärre har ökat något.
Sen vill jag också lite försiktigt mena att mycket av de klyftorna som målas upp i media möjligen kan anses vara något överdrivna. Exempelvis är hela norra delen av min kommun klassat som ett särskilt utsatt område(områden). Skräckexempel efter skräckexempel målas upp i media om hur miserabelt det är där och vilken typ av människor som bor där. Även om verkligheten är långt ifrån en dans på rosor där, är den samtidigt långt ifrån så bitter som den målas upp i media.
Det var ungefär det jag menade med min formulering.
 
Jag vill väl kanske mena att det finns fler sidor av det myntet.
De absolut allra, allra flesta har fått det mycket bättre i Sverige under de senaste decennierna, men samtidigt finns det t.ex. vissa grupper som fattigpensionärer som dessvärre har ökat något.
Sen vill jag också lite försiktigt mena att mycket av de klyftorna som målas upp i media möjligen kan anses vara något överdrivna. Exempelvis är hela norra delen av min kommun klassat som ett särskilt utsatt område(områden). Skräckexempel efter skräckexempel målas upp i media om hur miserabelt det är där och vilken typ av människor som bor där. Även om verkligheten är långt ifrån en dans på rosor där, är den samtidigt långt ifrån så bitter som den målas upp i media.
Det var ungefär det jag menade med min formulering.
Fast även om fler fått det bätrre så innebär det ju inte att klyftorna inte ökat? Det blir ju bara en större skillnad mellan dom som har och inte har?

Och jag pratar alltså inte om medias rapportering utan det faktumet att klyftorna rent statistiskt har ökat - det är liksom fakta från SCB. Inte någon överdriven rapportering. Så det blir konstigt att få det till att ”vissa” tycker att klyftorna ökat.
 
Du får det att låta som om det är hittepå att klyftorna i samhället ökar? Det är väl snarare så att vissa väljer att förneka detta trots att tex SCB rapporterat om ökade inkomstklyftor i samhället.

Jag tror att mycket beror på segregeringen i samhället. Vart folk bor, speciellt i de större städerna med utanförskapsområden odyl. Men även mindre städer har ju sådana områden där det är som natt och dag att röra sig nån kilometer.
 
Att folk har fått det bättre har man hört i nyheterna år efter år, men det gäller inte alla. Klyftorna har ökat. Det är den berömda medelklassen som fått det bättre, inte de längst bort, underklassen.
 
Hur vet man vilken klass man tillhör? Tänkte på en annan tråd här där begreppet kom upp och har egentligen aldrig tänkt Sverige som ett klassamhälle. Tycker ni att det finns idag?
Ser mig själv som arbetarklass troligen, eftersom jag arbetar ofta kroppsligt. Egenföretagare, eftergymnasial utbildning, två fastigheter om det spelar roll i sammanhanget?
En mamma med akademisk utbildning, forskare, numera pensionär. En pappa fd elektriker. Farfar jobbade på sågverk och farmor som sjuksköterska. Mormor och morfar var bönder.
Vad är det som avgör om det nu finns klasskillnader vilken klass som är vad och varför?
Nästan alla mina vänner och bekanta säger sig vara arbetarklass, men de har nästan alla föräldrar som har pluggat eller är lärare eller agronomer el dyl, så jag vette sjutton om det är så med tanke på diskussionen i tidigare tråden. (Självklart skulle man heller inte säga ngt om man i sammanhanget inte tror man var det. Då är man tyst.)
 
Och iaf socbidraget ska väl enligt lag följa normen, vilket den inte gjort på... 20-30 år typ?

(Sjukersättningen höjdes dock lite nyligen, men skulle behöva ytterligare höjning)
Socialbidraget är nog ofta högre än sjukersättning och eller pension. Sedan har man ju rätt till olika bidrag eller ersättningar för att fylla upp det glappet men det tar nog emot för många tror jag.
 
Räknas Blekingegatan dit? Jag tyckte det var fint att bo där, ett tag i alla fall. Sen efter flytten var det ett mord i min trapp och då blev man lite konfunderad.
Blekingegatan är väster om götgatan och det är mest ett skämt ändå det är inte som att det finns några utsatta områden på södermalm :D Vissa problematiska platser pga folkmängderna som är i omlopp, alkohol etc men boendet i sig är bra över hela.
 
Det sker ju liksom förskjutningar hela tiden. Förr var ju bönder medelklass, de ägde mark medan deras drängar var arbetarklassen. Idag anser sig bönderna vara arbetarklass, man har alltså kopplat sin klasstillhörighet till något annat än inkomst lite som överklass kan man bara vara via gener. Uppkomlingar (dvs nya pengar) de fastnar ständigt i medeklassens överskikt ;).

Jag tänker också att bönder kan placeras i olika klasser beroende på deras tillgång på mark, fastigheter och hur bra jordbruket går.
 
Socialbidraget är nog ofta högre än sjukersättning och eller pension. Sedan har man ju rätt till olika bidrag eller ersättningar för att fylla upp det glappet men det tar nog emot för många tror jag.
Jo precis, eller så söker man men nekas, eller får ohyggligt små summor i tex bostadstillägg. Blir inte många ören kvar till ett par hela vinterskor eller så.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Har tänkt på detta rätt mycket på senaste tid, av anledningar som jag kommer att nämna nedan. Vet inte egentligen varför jag skriver... 2
Svar
33
· Visningar
5 628
Senast: warg
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp