Tja, jag får akademikerförakt från arbetarvärlden och arbetarförakt från akademikervärlden...

Nä, seriöst... det finns idéer om akademiker bland de som inte varit i kontakt med den världen som är märkliga (förläst tex). Sedan finns det akademiker som tar sig själv på för stort allvar och tror att endast akademisk bildning är det som räknas, skit samma om det krävs yrkesskicklighet och kunskap när man ska svetsa en bil. Länge kände jag att jag inte hörde hemma någonstans men bestämde mig för att då får jag väl skapa mig en egen plats då.
Mitt jobb är dessutom väldigt fysiskt och ute i naturen så för mig har jag fått det bästa från båda världarna, jag får arbeta med både kropp och huvud. Sedan kan jag glatt medge att min bakgrund inom arbetarklass/lantbruk är till stor nytta eftersom majoriteten av markägarna är bönder eller grovarbetare. Dvs jag förstår deras synvinkel när vi kommer och ska utföra något arbete och får oftast till en bra dialog så vi stör så lite som möjligt.
Sedan vet jag att min uppväxt inte var standard. Min morfar älskade naturvetenskap och förde vidare respekten för kunskap till mig, för honom var kunskapen viktig oavsett vad den gällde. Det kombinerat med att jag mer eller mindre föddes som en nyfiken bokslukare gjorde att den akademiska banan var rätt självklar för mig. Min pappa hade inte lång tid i skolan heller (både han och morfar hade endast 6-7 års folkskola) men han läste också väldigt mycket och hade absolut mer teoretisk kunskap än vad man kunde tro från hans korta skoltid.