Köpa hus utan kunskap?

Jag känner ingen ensamstående som bor i hus om det inte är någon form av arv/släktgård så svaret är nog att man generellt inte har råd med det som ensamstående. Åtminstone inte i närheten av större städer om man inte är extremt välbetald.
Ja och nej.

Pendlingsavstnd till Stlm Gbg eller Malmö ja. Men det finns massor av andra orter i landet. Och det behöver itne vara småstad.

själv bor jag så jag har en timmes resa till flera större städer. Jag har pendlat till jobb härifrån.
Mitt hus kostade mig 660' när jag köpte det. Idag kanske runt en mille. Gammal timmerstomme om fyra rum o kök. Plus ett gästhus byggt -95 med rum, kök och badrum. allt väsentigt är nytt Dvs tak, isolering, vatten, el och avlopp.

Så - ja skulle säga att det beror på ens horisont. Jag har flera ensamstånde med hus i min krets.
 
Alltså... ett hus som jag spanade in för 1,5 år sedan då jag flyttade hit kom idag ut på hemnet. Som jag suktat på det där huset :o Strax över 100 m3, lantligt läge, grannar på lagom avstånd och ändå nära till tätorten (småstad). Perfekt liten tomt på 1300 kvm omgiven av åker på två sidor så insynen är ju begränsad därav. Hade kunnat hägna in den till hunden :love:
Det var obebott då jag såg det första gången, men sedan har nån köpt och totalrenoverat. Allt är i toppskick (även prislappen). Jag storknar. Knappt 2,6 mille. :wtf: Hurfan har ensamstående råd att bo i hus? :cry:
Jag känner ingen ensamstående som bor i hus om det inte är någon form av arv/släktgård så svaret är nog att man generellt inte har råd med det som ensamstående. Åtminstone inte i närheten av större städer om man inte är extremt välbetald.
Finns massor med mindre orter i Skåne med billiga hus. Och det är inte långt till de större orterna från någon av dem.

Bor själv mitt i Skåne, kan pendla på alla håll och kanter med kollektivtrafik. Till Malmö C tar 51 minuter, Lund C 36 minuter, Helsingborg 75 minuter, Hässleholm 7 minuter, Kristianstad 31 minuter. Köpte huset för fyra år sedan, för 675’ och det flög igenom besiktningen. Fanns verkligen inget att anmärka på utöver att vissa fönster kommer att behöva bytas snart. Taket var bytt, huset var dränerat och fasaden är av plåt så den håller för evigt typ. 95 kvm+ källare, inglasat uterum och garage.
Är man bara villig att ge små byar en chans så finns det all möjlighet att köpa hus som ensamstående.
 
Jag bor inte i en storstadskommun, inte ens nästan. Bor i en landsbygdskommun med en småstad som centralort, 23k pers i kommunen. Är 4-6 mil till större städer. Med tanke på hur jag jobbar, inte kan åka kollektivt och måste vara körduglig efter 12 timmar nattskift på jobbet så nej, jag kan inte flytta hur långt som helst utanför...

Jag behöver ju givetvis inte nyrenoverad bostad. Men renoveringsobjekt.. Nja. Inte som ensam. Jag är för seg på att komma igång med saker på egen hand. Har för dålig kunskap och för få anhöriga som kan hugga i.

Funderar ibland på att flytta tillbaka till där jag kommer ifrån, inte minst med tanke på möjliheterna att få hjälp med praktiska saker. Men-jag-kan-verkligen-inte stå ut med andra saker där.
 
Förvisso. Men blir det inte väldigt dyrt att ringa ut firmor för allting? Iofs kanske jag plockar in det på att ha en lägre "månadshyra"... De hus jag sett nu senast har enligt bankens uträkningar som en kan göra via hemnet, haft en månadskostnad inkl amortering på runt 4000 kr. I lgh betalar jag 5500 inkl parkering.

Jag snittar ca 5500/månaden på mitt hus, då är det lån, amortering, el, elnät, vatten/sopor, uppvärmning, försäkring. Hade på sin höjd fått en 2:a för dom pengarna. Jag som har ett barn behöver en 3:a...

Jag betalar dessutom till mig själv, och förhoppningsvis stiger värdet, och inflationen äter upp lite av lånet.

Mitt lån ligger på ca 750’.
Äger huset helt själv, bor ensam vuxen, och när något behövs göras så görs det. I dom enklare fallen (som det oftast är) så kör jag en googling, eller DIY-video på youtube. Är det halvkrångligt så ringer jag och rådfrågar/ber om hjälp. Är det alldeles för komplicerat så ringer jag ut någon firma. Vilket har behövts två gånger på snart 6 år. Första gången hade kretskortet brunnit på pelletsbrännaren, andra gången hade avloppet fryst.

Endå har jag lyckats renovera och grejat så värdet har ökat från 700.000kr som jag köpte för, till 1 500 000kr (senaste värdering)

Och ja, självklart svär jag ibland över mitt hus, det är inte så jäkla kul att behöva skotta snö 5 gånger samma dag, att behöva klippa gräsmattan mellan regnskurarna, att bära in pellets, när vattnet fryser i köket, eller när spisen går sönder mitt i matlagningen.

Men när jag sitter på altanen på sommaren med mitt vinglas efter att ha grillat en kalasgod middag, eller när dörren står på vid gavel från morgon till kväll så hunden kan gå in och ut som hon vill, när sonen springer runt på gården och leker, eller när jag kan städa, tvätta, och poppa musik kl 23 på kvällen utan att behöva tänka på andra, då ÄR det lilla slitet värt det. :love:

Jag räknar med att bo kvar här tills jag blir gammal och några år till, och jag räknar med att vara helt skuldfri när jag går i pension så jag bara behöver betala underhållet. Och den dagen jag säljer ska jag ha en fin slant på kontot att bara resa och ha det gott för som pensionär, samtidigt som jag har en liten billig etta inne i byn som jag kan komma hem och landa i lite då och då.
 
Jag bor inte i en storstadskommun, inte ens nästan. Bor i en landsbygdskommun med en småstad som centralort, 23k pers i kommunen. Är 4-6 mil till större städer. Med tanke på hur jag jobbar, inte kan åka kollektivt och måste vara körduglig efter 12 timmar nattskift på jobbet så nej, jag kan inte flytta hur långt som helst utanför...

Jag behöver ju givetvis inte nyrenoverad bostad. Men renoveringsobjekt.. Nja. Inte som ensam. Jag är för seg på att komma igång med saker på egen hand. Har för dålig kunskap och för få anhöriga som kan hugga i.

Funderar ibland på att flytta tillbaka till där jag kommer ifrån, inte minst med tanke på möjliheterna att få hjälp med praktiska saker. Men-jag-kan-verkligen-inte stå ut med andra saker där.
Fast "renoveringsobjekt" är ett diffust begrepp.
antingen kan det beryda att allt behöver rivas ut och fixas.

Elelr så kan det vara som i mitt hus, som verkligen behövde en översyn. Förra ägaren var alkisoch storräkare så jag fick ta ut en målare som spärrmålade alla tak. Bytte tapeter och målade ytor gjorde jag själv. Tog lite tid men var definitivt inte svårt.
Men taket var fräscht, all el nydragen och likaså värme och vatten. Jag har inte världens flashigaste badrum men det är inte sunkigt. Läget är ljuvligt och huset brukar kallas pittoreskt :D

När något mer avancerat behöver fixas ringer jag en firma.
 
Åtminstone inte i närheten av större städer om man inte är extremt välbetald.
Jag tror att ledorden är närhet och välbetald. De går att definiera och mäta på olika sätt, mot olika referenser, och betyder olika för olika personer.
Jag har nog ett tiotal ensamstående vänner och bekanta som bor i egna hus, främst här i trakten där det tar en knapp timme till Göteborg - pendlingsavstånd i min värld om man måste.
 
Jag och sambon köpte hus ihop för två år sedan. Vi är båda uppväxta i hus men har ingen erfarenhet av att bo i hus ensamma och själva axla hela ansvaret. Det som ffa är viktigt när man köper hus är att ha en buffert. Helt plötsligt är det något som händer och reder man inte upp det själv kan det bli dyrt med hantverkare. Första sommaren här fick vi gräva upp och dra om vattenledningarna mellan pumprummet och huset, detta året ska vi lägga om hela taket. På sikt ska elen dras om i det gamla stallet och varmvattenberedaren ska bytas i samband med att kommunen gräver in kommunalt vatten och avlopp om några år. Pengarna tenderar att rulla ut på löpande band, ffa när man köper ett lite äldre hus.

Med det sagt så behöver man inte vara händig för fem öre, men ju mindre händig man är, desto mer deg behöver man i plånkan för hantverkare är inte billiga. Att köpa hus utan att vara händig och samtidigt ha det väldigt magert på kontot är sällan en bra kombination.
 
Jag känner ingen ensamstående som bor i hus om det inte är någon form av arv/släktgård så svaret är nog att man generellt inte har råd med det som ensamstående. Åtminstone inte i närheten av större städer om man inte är extremt välbetald.
Tja jag köpte hus som ensamstående, ca 6 mil från huvudstadens centrum ca 2005, som ssk är man knappast extremt välbetald.
Betydligt billigare med hus än hyreslägenhet.
 
Jag och sambon köpte hus ihop för två år sedan. Vi är båda uppväxta i hus men har ingen erfarenhet av att bo i hus ensamma och själva axla hela ansvaret. Det som ffa är viktigt när man köper hus är att ha en buffert. Helt plötsligt är det något som händer och reder man inte upp det själv kan det bli dyrt med hantverkare. Första sommaren här fick vi gräva upp och dra om vattenledningarna mellan pumprummet och huset, detta året ska vi lägga om hela taket. På sikt ska elen dras om i det gamla stallet och varmvattenberedaren ska bytas i samband med att kommunen gräver in kommunalt vatten och avlopp om några år. Pengarna tenderar att rulla ut på löpande band, ffa när man köper ett lite äldre hus.

Med det sagt så behöver man inte vara händig för fem öre, men ju mindre händig man är, desto mer deg behöver man i plånkan för hantverkare är inte billiga. Att köpa hus utan att vara händig och samtidigt ha det väldigt magert på kontot är sällan en bra kombination.
En hel del av detta är sådant man kan förutse och se till att ha buffert för.
Vid en bra besiktning så för man veta att taket måste fixas inom x år. Man vet hur gamla vattenlexningarna är och om det är aktuellt att fixa avloppet i just den kommunen.
Visst kan det komma överraskningar men normalt sett är de flesta större utgifter förutsedda. Undantaget sånt som faktiskt oväntat går sönder.

Men buffert - det måste man ha. Absolut.
 
Jag har en egen gård i Stockholmstrakten.
Visserligen så köpte jag den tillsammans med min exman på 90-talet. Men jag tog över den själv i samband med skilsmässan. Det som man behöver kunna är ekonomi och att hitta bra hantverkare. Man måste kunna söka information så att man kan fatta väl grundade beslut över vilka lösningar man vill ha.
Jag fullkomligt hatar trädgårdsskötsel, så gräsmattan klipps emellanåt, kanske. Mitt i skogen så kan man ju låta det vara och bara se till att det går att ta sig fram. Åkgräsklippare är bra skit.
Min sambo har en egen och större gård 1,5 h åt andra hållet från Stockholm. Så jag får klara mitt projekt själv. Men visst är det skönt att ha någon att rådfråga och att bolla med.
Se till att ha en redig buffert. Särskilt för de första 2 åren. Var beredd på att bo litet sunkigt i perioder. Var noga med tak och värmesystem. Ett uppvärmt hus som inte läcker i taket klarar sig mycket länge oavsett vad man gör.
Lycka till, eget är frihet.
 
En hel del av detta är sådant man kan förutse och se till att ha buffert för.
Vid en bra besiktning så för man veta att taket måste fixas inom x år. Man vet hur gamla vattenlexningarna är och om det är aktuellt att fixa avloppet i just den kommunen.
Visst kan det komma överraskningar men normalt sett är de flesta större utgifter förutsedda. Undantaget sånt som faktiskt oväntat går sönder.

Men buffert - det måste man ha. Absolut.

Men hur vet en sånt utifrån en visning? Jag är som sagt okunnig, och ensam, kan inte be folk åka 100 mil för att gå på visning med mig...
Minns när jag köpte BR att det gick till så att en fick fråga säljaren och mäklaren, sedan lägga bud, när budgivningen var vunnen var det kontraktsskrivning. En besiktning görs ju först när en är där i processen att en faktiskt ska köpa. Vill minnas att om en gör besiktning och sedan drar sig ur, så blir en av med handpenningen om en inte upptäcker fel som motsvarar ett prisbasbelopp?

Det är ju ganska mkt pengar att bli av med sas, om en bara vill ta reda på skicket på huset... :confused: Det görs väl inte besiktningar på hus en bara är nyfiken på?

Ang buffert för hus - vad bör en ha i buffert? Tänker att en lär behöva lägga rätt mkt av sina besparingar på handpenning, och ponera att lånetaket är maxat. Hur mkt pengar bör en då ha sparat och avsatt till huset? Det lär ju ej finnas utrymme att låna mer pga reparationer tänker jag, om en som i mitt fall är ensam och maxar sitt lånetak för inköp.
 
En hel del hus är besiktigade innan visning så att du kan läsa in dig på husets skick. När jag och exet kollade på hus så avböjde vi vid ett tillfälle att gå in i budgivning just eftersom det inte var besiktigat. Mäklaren blev rätt grinig över det (”om det är något på tok får vi justera slutpriset efteråt och förresten är den här sortens hus bra!") Jo tack, vi kunde se en fuktfläck i badrummet direkt på visningen, så han fick slippa oss som spekulanter.
 
En besiktning görs ju först när en är där i processen att en faktiskt ska köpa. Vill minnas att om en gör besiktning och sedan drar sig ur, så blir en av med handpenningen om en inte upptäcker fel som motsvarar ett prisbasbelopp?
Fast va, nej? Så funkar det inte. De flesta köpekontrakt blir helt ogiltiga ifall huset inte går igenom en besiktning. Hittas fel kan man dra sig ur utan att bli av med handpenningen. Man vinner budgivningen, skriver kontrakt med klausul att huset ska besiktas. Hittas så stora fel att man inte vill ha huset drar man sig ur avtalet utan några konstigheter. Hittar man fel som man kan leva med kan priset korrigeras ifall man kommer överens. Fel finns ju på alla fastigheter så fel kommer att hittas. Frågan är bara vad man kan leva med.

Det finns nog vissa som vill ha med en viss summa i köpeavtalet, men då skriver man helt enkelt inte på. Som allting annat i livet är det ju en förhandling köpare och säljare emellan.
 
Köpa utan kunskap är nog mindre problem, köpa utan intresse för allt fixet - större problem.

En rejäl buffert är bra för själsfriden, det går ju på sköna tusenlappar när kretskortet brinner i värmepumpen (45 000 kr), eller taket behöver bytas, badrummet ska göras om etc.

Det gäller att avtala rätt vid köpet, så det antingen finns en förbesiktning av huset eller det går att dra sig ur om det framkommer fel mellan handpenningen och köpet och besiktningen visar anmärkningar. Och hur stora fel man får dra sig ur för.
 
Fast va, nej? Så funkar det inte. De flesta köpekontrakt blir helt ogiltiga ifall huset inte går igenom en besiktning. Hittas fel kan man dra sig ur utan att bli av med handpenningen. Man vinner budgivningen, skriver kontrakt med klausul att huset ska besiktas. Hittas så stora fel att man inte vill ha huset drar man sig ur avtalet utan några konstigheter. Hittar man fel som man kan leva med kan priset korrigeras ifall man kommer överens. Fel finns ju på alla fastigheter så fel kommer att hittas. Frågan är bara vad man kan leva med.

Det finns nog vissa som vill ha med en viss summa i köpeavtalet, men då skriver man helt enkelt inte på. Som allting annat i livet är det ju en förhandling köpare och säljare emellan.

Åh tack för det svaret. Vilken lättnad :)

Är det skillnad på villa och bostadsrätt? Det jag refererade till var vid köp av BR. Det var ändå i modern tid (2015) så jag kan inte tro att jag missuppfattade mäklarens info så totalt...
 
Det beror på husets skick.
Lättast avgör man det från besiktningsprotokollet.
Energideklarationen kan också ge en viss vägledning.

Finns inget av det tyvärr, hur mkt jag än letar på mäklarens hemsida så finns inget sådant att hitta. Glömde dessutom att fråga om det på visningen. Men mäklaren lär ringa upp eftersom jag skrev upp mig på listan, så jag kan fråga då.

Det är ju dock ett totalrenoverat hus.
 
Åh tack för det svaret. Vilken lättnad :)

Är det skillnad på villa och bostadsrätt? Det jag refererade till var vid köp av BR. Det var ändå i modern tid (2015) så jag kan inte tro att jag missuppfattade mäklarens info så totalt...

Bostadsrätt är inte fast egendom. Det är en helt annan lagstiftning. Du köper en andel i en förening. Föreningen äger huset. Du äger i princip inget men har ansvar för t ex ytskikt i lägenheten.
 
Bostadsrätt är inte fast egendom. Det är en helt annan lagstiftning. Du köper en andel i en förening. Föreningen äger huset. Du äger i princip inget men har ansvar för t ex ytskikt i lägenheten.

Tack. Det förklarar en del, känns såklart helt självklart när en tänker på det också...
 
Jag känner ingen ensamstående som bor i hus om det inte är någon form av arv/släktgård så svaret är nog att man generellt inte har råd med det som ensamstående. Åtminstone inte i närheten av större städer om man inte är extremt välbetald.
Jag köpte en villa i somras - ensamstående. Har inte extremt bra betalt, medelinkomst. Hade dock hyfsat stor del att lägga in som kontantinsats.
Men det är inte omöjligt att ha råd. Bor billigare nu än innan,när jag hyrde.
Jag bor ca 3 mil från Sthlm.

@_Taggis_ Kör! Man lär sig. Var inte rädd att fråga de som vet, och (som Tanten sa) så är de dyra reparationerna/underhållet inte särskilt frekvent återkommande. :)
Det är så härligt att bo i sitt egna hus!
 

Liknande trådar

Hemmet Sitter här och funderar på min boendesituation, vad som är mest strategiskt... snäll buke, hjälp mig tänka <3 Jag har länge drömt om...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
15 305
Hästmänniskan Hej! Jag hyr ett hus där det står ett stall, stallet hyrs ut av hyresvärden och jag hjälper till med skötseln av hästarna mot lägre...
Svar
19
· Visningar
5 487
Senast: Glimra
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Ni som vet vem jag är IRL får gärna hålla det för er själva. Skiter i att ha nåt anonymt nick, jag har ju ändå redan ältat allt detta i...
2
Svar
36
· Visningar
7 718
Senast: _Taggis_
·
Relationer Vad är hemligheten bakom att lyckas i långa relationer? Alltså inte att bara vara i en långvarig relation utan att faktiskt trivas i...
13 14 15
Svar
287
· Visningar
34 594
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Airtags, selar etc
  • Kattbilder #9
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp