Kortare arbetstid

[Smulu]

Jag tycker att vi kan ha mer av flexibilitet. Någon kanske är extremt effektiv och blir klar fort andra behöver en rejäl paus med tid för t ex träning mitt på dagen.

 

[Lingon]

Jag tycker att vi kan ha mer av flexibilitet. Någon kanske är extremt effektiv och blir klar fort andra behöver en rejäl paus med tid för t ex träning mitt på dagen.

Och framför allt så har alla olika liv. Nån kanske vill börja jobba tidigt tidigt, sen ta en paus för att skicka iväg barnen till skolan och sen jobba vidare och vara klar med sin 8 timmar i tid till barnen kommer hem från skolan. Nån annan vill kanske sova längre och börja jobba senare och sluta jobba senare. Nån har hund/häst och vill hinna ut med djuret medan det är ljust på vintern och kan då ta en längre paus mitt på dagen för att hinna med det. Nån dag ska man till tandläkaren och kan ta en paus för det och jobba in den tiden senare på dagen. Osv. Jobba längre en dag för att kunna sluta tidigare en annan.

Det går ju inte i alla jobb men jag tycker att de tjänster där det funkar borde det vara en självklarhet. Folk hade mått så mycket bättre då.

 

[Kiwifrukt]

Jag tycker att vi kan ha mer av flexibilitet. Någon kanske är extremt effektiv och blir klar fort andra behöver en rejäl paus med tid för t ex träning mitt på dagen.

Det är det jag tycker har varit så skönt med pandemin och jobba hemifrån. Kaffepauserna på jobbet och lunchen i ett stökigt lunchrum där tretusen personer varje dag i två och ett halvt år påpekade att jag inte äter varm mat till lunch gav mig exakt ingenting mer än irritation. Nu har jag druckit kaffe framför datorn och istället ridit på lunchen. Så mycket mer energi att ta tag i jobbet på eftermiddagen sen, jag har eget stall så det går smidigt att göra så. Vill aldrig gå tillbaka till kontoret.

 

[Voeux]

Det är det jag tycker har varit så skönt med pandemin och jobba hemifrån. Kaffepauserna på jobbet och lunchen i ett stökigt lunchrum där tretusen personer varje dag i två och ett halvt år påpekade att jag inte äter varm mat till lunch gav mig exakt ingenting mer än irritation. Nu har jag druckit kaffe framför datorn och istället ridit på lunchen. Så mycket mer energi att ta tag i jobbet på eftermiddagen sen, jag har eget stall så det går smidigt att göra så. Vill aldrig gå tillbaka till kontoret.

Håller helt med. Nu har jag visserligen ändå varit på just kontoret, men nästintill ensam. Jag tycker inte om att luncha och fika med kollegor och hoppas att jag slipper det i all evighet. Däremot kan jag tycka att vissa typer av möten blir mer effektiva eller givande när man väl träffas.

 

[lil-sis]

Håller helt med. Nu har jag visserligen ändå varit på just kontoret, men nästintill ensam. Jag tycker inte om att luncha och fika med kollegor och hoppas att jag slipper det i all evighet. Däremot kan jag tycka att vissa typer av möten blir mer effektiva eller givande när man väl träffas.

Möten på zoom är jag hjärtligt trött på, vi undviker det så mkt det går numer, tack och lov.

 

[Voeux]

Möten på zoom är jag hjärtligt trött på, vi undviker det så mkt det går numer, tack och lov.

Vi måste ha det, eftersom vi sitter utspridda runtom i Sverige så det kommer fortsätta även efter pandemin. Jag har inget emot det, utan tycker tvärtom att det fungerar väldigt bra. Däremot är det ju vissa typer av möten som blir påfrestande. Långa möten, när man pratar om komplexa problem, känsliga saker mm. Sen missar man ju "över kaffeautomaten snack". Typ hälften av informationen som hade framkommit annars, gör inte det eftersom allt "småsnack" försvinner. Vilket gör att det är svårt att vara välinformerad, kan jag tycka.

 

[Hoarfrost]

Jag är en sån som gör klart arbetsuppgifter lite för fort (jag slarvar alltså inte, är bara snabb). Fått kritik från samtliga chefer jag haft att jag jobbar för fort.
Hade jag inte haft ett jobb där jag måste finnas på plats under öppettider hade jag helt ärligt varit klar med mina arbetsuppgifter efter kanske 4 timmar i genomsnitt, sedan kanske käkat lunch i en timme ungefär, och sen kunnat förbereda för nästa dag + göra "det lilla extra" på de uppgifterna jag gjort under dagen. Det innebär att en 6 timmars arbetsdag hade funkat för mig, samt att jag haft mer energi, varit mindre sjuk osv.
Vissa perioder är det mer att göra, och då behöver jag snarare 10-12 timmar.

Jag har alltid haft otroligt svårt för att bara sitta och göra ingenting, babbla i personalrum osv. Jag vill bara göra det jag ska och bli klar. Inte så jag är osocial, men jag är inte så mycket för 15 minuters raster 4-5 gånger om dagen.

Under pandemin (där jag har fått jobba hemifrån ca 50%) har jag mått bättre än någonsin, hunnit med livet, repat mig efter att nästan gått in i väggen, hunnit med tusen gånger mer än vad jag innan kunde på jobbet, jobbat ikapp, haft ett billigare liv, varit gladare, piggare, inte haft stressymptom mm. Jag kommer därför försöka leta nytt jobb snart som skulle acceptera att jag jobbar hemifrån åtminstone en dag i veckan.

 

[Manji]

Jag var nog lite otydlig men mitt förslag är att det i arbetstidslagen ska stå 35h här istället för 40:



Men inte att det ska regleras hur många timmar som ska vara varje dag, det får bestämmas på arbetsplatsen. Att jag tar upp 7h per dag var mest som alternativ till 6h som har drivits mycket mer, men som jag själv inte tror är genomförbart (på mycket länge iaf).

Jag håller med om att det är svårt att jobba deltid, men jag tror det skulle bli lättare att jobba 5 timmar mindre i veckan om alla gör det.

Skulle ändå inte finna mig i en lönesänkning. Arbetsgivaren får ut mer arbete på mindre tid, jag har svårt att se att arbetsgivaren faktiskt skulle anställa fler för att täcka upp timmarna och det utan att öka arbetsbelastningen i gruppen.

 

[Anna]

Inte en chans att jag skulle gå ner i lön ofrivilligt. Fem timmar mindre är inte fem timmar mindre arbete. De allra flesta som jobbat deltid vet hur pressande det kan vara att hinna med, för helt plötsligt jobbar man kanske 4 h per dag på pappret men utför minst 6 timmars arbete. Kan man styra så jobbar man hellre "hela dagar" men färre, då bli arbetsbördan mer lik sysselsättningsgraden av någon anledning.

Liknande har jag hört av flera vänner som varit delvis permitterade under pandemin. De ska jobba säg 40% men det slutar med mer än 100% eftersom de utöver sina egna uppgifter (som inte minskat) även får ta itu med andras vid sjukdom osv.

 

[Snowball]

Liknande har jag hört av flera vänner som varit delvis permitterade under pandemin. De ska jobba säg 40% men det slutar med mer än 100% eftersom de utöver sina egna uppgifter (som inte minskat) även får ta itu med andras vid sjukdom osv.

Men om det inte finns vikarier som kan täcka upp vid sjukdom så är det ju det stora problemet?

 

[warg]

Skulle ändå inte finna mig i en lönesänkning. Arbetsgivaren får ut mer arbete på mindre tid, jag har svårt att se att arbetsgivaren faktiskt skulle anställa fler för att täcka upp timmarna och det utan att öka arbetsbelastningen i gruppen.

Det finns företag som istället för att säga upp har gjort så att alla har fått arbeta 80% för 90% av lönen under en svacka. Det hade jag hoppat på direkt om jag fick erbjudandet!

 

[Thaliaste]

Jag tror mer på förtroendetid för de tjänster där det är möjligt. Det kräver dock att chefen har kompetens nog att veta hur mycket arbetsuppgifter som motsvarar en heltid.

Det beror ju inte bara på chefen, utan arbetsuppgifterna behöver också vara av sådan art att det faktiskt går att sätta något kriterium för när det är "klart". Det är det största problemet på de arbetsplatser jag varit på som har förtroendearbetstid.

 

[DarkInNight]

Jag jobbar på kontor och har provat att jobba 75% under kortare perioder.
Har haft lika mkt att göra.. Och har fått lika mkt gjort under dessa 6 timmar som om jag jobbat 8 timmar. Mest troligt för att jag minskar ner på raster.

Det var riktigt skönt att sluta tidigt, men den lägre lönen var inte lika trevlig. Är tyvärr inte höginkomsttagare, eller ens en bra lön med tanke på alla högskoleår. Samt allt extra krångel som blir om man inte jobbar heltid, avdrag, mindre vabersättning. Det stressar också.

Så för hälsans skull kommer jag jobba 100% igen så att jag kan få mina riktiga raster och slippa allt krångel med FK och lönekontoret.

 

[_Zacke_]

Jag har aldrig jobbat heltid, som mest 75%(är 31). Har prioriterat annat och konsumerar mindre. Nu jobbar jag 50-60% nånstans och mår superbra. Har en låg lön men inga problem att ha ett rikt liv på andra sätt. Efter min mans föräldraledighet kommer han förhoppningsvis gå ner till 75% från sin heltid. Vi har även en del extra inkomster på våran gård som täcker upp en del. Intressen som även ger lite extra pengar.

 

[Thaliaste]

Jag har, som flera andra också redan beskrivit, valt att gå ner både i tid och lön. Mycket för att jag vill/behöver hinna ha mer av mitt liv utanför jobbet för att må bra. Men också som en protest/manifestation mot den så dominerande heltidsnormen. Jag vill genom exempel visa att det går att leva på mindre än heltidslön, att det går att leverera kvalitativt arbete i tillräcklig mängd på 32 h i stället för 40, att vi alla har ett val.

Självklart är jag priviligierad som har möjlighet att göra det valet. Men det innebär också att jag gör andra val som också påverkar min ekonomi, med mindre konsumtion än många runtom mig.

Inspirerande!

 

[orientalkatten]

Jag jobbar 3 dagarsvecka sedan 1 år tillbaka. Dessutom väldigt flexibla arbetstider och en alldeles för snäll chef. Men personligen utnyttjar jag inte det utan gör mina 8 timmar. Det är underbart men javisst det känns i plånboken.

 

[Anna]

Men om det inte finns vikarier som kan täcka upp vid sjukdom så är det ju det stora problemet?

Absolut! Men det gör det i min erfarenhet väldigt sällan på administrative kontorsjobb i den privata sektorn. Antingen blir det liggande eller så får någon annan ta hand om det - i vinstdrivna miljöer blir det ju det senare eftersom försenad respons (eller vad det nu kan vara) kan betyda en förlorad affär.

Det jag tänkte mest på här var att de egna uppgifterna (utan att täcka sjukdom) ändå resulterar i arbete 100% trots permittering.

 

[Kiwifrukt]

Vi måste ha det, eftersom vi sitter utspridda runtom i Sverige så det kommer fortsätta även efter pandemin. Jag har inget emot det, utan tycker tvärtom att det fungerar väldigt bra. Däremot är det ju vissa typer av möten som blir påfrestande. Långa möten, när man pratar om komplexa problem, känsliga saker mm. Sen missar man ju "över kaffeautomaten snack". Typ hälften av informationen som hade framkommit annars, gör inte det eftersom allt "småsnack" försvinner. Vilket gör att det är svårt att vara välinformerad, kan jag tycka.

En fördel med digitala möten, som är tydligt på just min arbetsplats, var att innan vi började med det så var majoriteten av våra möten i små rum med extremt dålig ventilation. Så efter ett möte på en timme var man helt kokt och hade huvudvärk resten av dagen, hade man otur (vilket vi oftast hade) var rummet bokat precis före också så det var redan varmt, kvavt och instängt redan när mötet började. Att sitta hemma i bra miljö har varit underbart för att slippa de rummen!

Jag delade dessutom kontorsrum med tre andra personer. Det var inte heller de personer jag kanske hade valt att dela rum med om jag hade fått välja. Att sitta med andra som stinker cigarettrök eller armsvett och babblar konstant om saker som inte rör jobbet när man försöker koncentrera sig, kanske till och med prata med någon i telefon i ett arbetsrelaterat ärende, var inte alls min tekopp.

Men jag vet att jag har det väldigt förspänt som har ett stort hus. Jag har inrett ett rum till kontor med riktigt skrivbord och en bra stol, så jag sitter bättre hemma än vad jag gjorde på kontoret. Alla har så klart inte den möjligheten. Men jag är klart mer effektiv hemma än vad jag var på kontoret eftersom arbetsmiljön var sämre där.

 

[monster1]

Men om det inte finns vikarier som kan täcka upp vid sjukdom så är det ju det stora problemet?

Problemet är ju att vikarier inte är insatta i vad de ska göra. Man kan inte bara ta in en person och förvänta sig att den ska vara insatt. Ett allternativ skulle vara att man alltid var en extra person som då är insatt och kan fylla i luckan när någon är borta, men det är ju få organisationer som har övertalighet i organisationen. Jag är tex helt själv på min tjänst, så ingen fyller i min tjänst när jag är borta, uppgifterna läggs på hög eller slopas (dvs man skippar min kompetens i ett projekt tex eller någon annan försöker hålla i den taktpinnen bäst de kan). Så är det nästan för alla oss som jobbar på mitt kontor, vissa är ju i varje fall flera som har samma typ av tjänster men inte nödvändigtvis så att de har koll på de andras projekt.

 

[sjoberga]

Problemet är ju att vikarier inte är insatta i vad de ska göra. Man kan inte bara ta in en person och förvänta sig att den ska vara insatt. Ett allternativ skulle vara att man alltid var en extra person som då är insatt och kan fylla i luckan när någon är borta, men det är ju få organisationer som har övertalighet i organisationen. Jag är tex helt själv på min tjänst, så ingen fyller i min tjänst när jag är borta, uppgifterna läggs på hög eller slopas (dvs man skippar min kompetens i ett projekt tex eller någon annan försöker hålla i den taktpinnen bäst de kan). Så är det nästan för alla oss som jobbar på mitt kontor, vissa är ju i varje fall flera som har samma typ av tjänster men inte nödvändigtvis så att de har koll på de andras projekt.

Krav på redundans utan att reducera antalet uppgifter eller få ha fler anställda. Omöjligt. När uppgifter blir tillräckligt avancerade eller specialiserade krävs en ganska stor investering i tid, även av den som ska vara second best, trots att hen egentligen tillför ganska lite när båda är på plats (dock finns det ganska stora kvalitetsförtjänster att göra i de typen av arbete jag är van vid!). Som sällan accepteras när det föreslås som lösning, utan då är det alltid för dyrt. Sen blir det ändå onda ögat när konsekvenserna uppstår, trots aktivt bortval av redundans.

Här skulle alltsom oftast att ta in en annan person att ersätta göra att det tar 1-2 månader att sätta sig in i kontexten innan man gör rimlig nytta. Dessutom hyfsat svårt om inte person 1 ens är tillgänglig att bolla något med. Allt blir en fråga om hur mycket man anser redundansen vara värd att lägga på varje case, jämfört med att ibland få ta smällen enstaka gånger. Inte alldeles lätt.