Krockar som du har upplevt?

Fler än jag skulle önska. Tre gånger har jag blivit påkörd bakifrån vid stoppljus. Två gånger i Stockholm och en gång här där jag nu bor. Fick tyvärr en whiplashskada redan vid det första tillfället och det har gett mig smärtproblem sen dess.

Det senaste tillfället blev rätt obehagligt. Jag jobbade med färdtjänst då och var på väg till en kund. Det blev rött och jag stannade. Bam! En liten rumänsk tjej hade kört in i min folka buss. Hon pratade spanska och rumänska. Tyvärr kan jag inget av de språken. Hon ringde till sina vänner så det kom två bilar med biffiga rumänska män som stöd. De pratade inte heller tyska eller engelska.

Jag ringde till polis och min chef som blev skitarg eftersom hans planering sprack. Polisen hade problem att hitta oss så det dröjde.

Sen här jag råkat ut för vilt, rådjur och älg.
Blev påkörd av en bil när jag cyklade. Det var en högerkorsning och jag bröt mot högerregeln. Jag såg verkligen inte att bilen kom och den måste ha kört ganska fort, det är 40 km/h på den platsen men när bilen smällde i mig så for jag upp på taket och landade sedan på asfalten bakom bilen. Huvudet stöp först i backen och allt blev svart.

Ambulans kom och jag blev fastlåst på en bår, fick något riktigt fett lugnande och smärtstillande och inkörd på akuten. Väl där stod ett helt team redo, precis som på film. De klippte upp mina kläder och körde mig på röntgen. Jag klarade mig bra, var helt blåslagen och hade skrapsår precis överallt men inget livshotande.

Hade inte hjälm. Det har jag nu...
 
Fy vilken obehaglig krock. Jag känner igen det där, jag blev träffad från vänster i min krock och jag kan fortfarande se den där bilen komma farandes när jag ska byta fil eller kommer på en påfart och kollar bakåt. Första året var jag riktigt skakig och hade jag en passagerare med mig så tog jag alltid hjälp och frågade "Kan jag byta nu? Är det säkert?". Såhär några år senare känner jag mig trygg igen men just vänstersvängar och filbyten till vänster känns liksom på nåt vis.
Ja, det sitter i såpass hårt. Jag var ute och körde igen redan 2-3 dagar efter kraschen, med sällskap såklart och i min egna bil som jag kände mig hemma i. Det var bara småvägar till en början, så fort vi kom ut på större vägar fick sällskapet ta över. Än idag blir jag nervös varje gång en bil väntar på höger sida för att köra ut på motortrafikled eller landsväg, för man vet ju uppenbarligen aldrig vad som kan hända.
 
Jag har en gång backat in i en lastbil.

Jag hade jobbat natten och åkt direkt till nästa jobb och slutade vid 13 tiden tror jag. När jag backade ut från parkeringen så vände jag på huvudet för att kolla vart fronten tog vägen (740, så det var ju lite front på den liksom) samtidigt som jag fortsatte att rulla bakåt, och precis då kom en lastbil bakom mig, måste ha kommit skitfort för jag såg ingenting innan det small till. Nu åkte ju jag så långsamt så det blev inga större skador på min bil och inga skador på lastbilen.

Jag hoppade ur bilen, bad så hemskt mycket om ursäkt och sa att det var helt mitt fel. Eftersom det inte syntes något på lastbilen och det var sån liten skada på min bil så gick inget vidare till vare sig polis eller försäkringsbolag.


Jag måste tillägga att jag förstår inte riktigt varför man skyller ifrån sig när sånthär händer. Risken ökar ju typ med 100% att man blir polisanmäld och får påföljd som böter eller indraget körkort. Så man vinner ju verkligen ingenting på det. En förare som visar att denne vet att den har gjort bort sig helt och tar all skuld skulle jag inte polisanmäla om det inte var så att det hade blivit riktigt riktigt grova skador på bil, eller såklart personskador. Men annars, nej. (Ev drogpåverkan undantaget här, det skulle jag anmäla). Hur känner ni andra? Jag är inte speciellt anmälningskåt alls på så sätt.
 
Just det, jag har blivit påbackad en gång.

Jag står i kö för att köra ut från en bensinstation när bilen framför mig börjar backa och jag har bli bakom mig så jag kan inte backa.

Bilen som är en gul sportcab av något slag som den unga föraren troligen lånat av pappa.
Föraren till bilen flyger ut när han märker att han kört på mig och undrar varför jag inte flyttade på mig när han bakade, frågade lugnt och sansat var han tyckte jag skulle ta vägen.

Han undersöker "sin" bil och ser inga skador och jag tittat på min och ser inget, vi byter några ord och han vill absolut inte blanda in försäkringsbolag (troligen för att han lånat bilen och vill inte att den han lånat av ska märka något).
 
Två gånger har jag suttit i en bil vid en krock men någon annan har kört, och ingen har blivit skadad, bara bilarna.

Men vid ett tillfälle stod jag själv vid ett rödljus och väntade. Jag skulle göra en u-sväng så snart det slog om till grönt. Av nån anledning började jag vrida ratten medan jag väntade och när grönljuset kom hade jag nästan fullt rattutslag. Vilket gjorde att jag körde rätt upp på chikanen som delade av körbanorna. Och fastnade. Där stod jag, mitt i trafiken, och kom ingenstans. Andra bilister gapskrattade åt mig där jag satt, röd i ansiktet och gasade för att komma loss. Till slut släppte hela underredet på bilen och jag kunde sticka iväg. Underredet låg kvar i korsningen i minst en vecka efteråt och påminde mig om min pinsamma bedrift. Vad det kostade att fixa bilen vill jag inte längre tänka på..... :o
 
Jag har kört på ett rådjur som kom utspringande just när jag bytte radiokanal när jag körde i 80 km/h. Det gick bra för mig, ganska bra för bilen och inte alls bra för rådjuret. Jag var skakig efteråt och väldigt tacksam över att en barnfamilj som kom efteråt stannade och kollade till mig.

Jag åkte ersättningsbuss en sträcka (tåget hade fått problem) med inringd förare som inte hittade utan körde på gps. Det gick bra tills dess att gpsen ledde oss igenom en tunnel med begränsad höjd. Bussen kraschade in i tunneltaket, och delar av busstaket liksom skalades av. Inga personskador, men väldigt obehagligt.
 
Krockade med en älg en gång på väg hem efter att ha hämtat hö hos en bonde. Hela hästsläpet fyllt.... det var en 70-sträcka men mötande bil helljusblinkade på mig så saktade ner til runt 40-45... det hjälpte inte. Älgen sprang rätt in i sidofronten på min santa fe och slungades längs sidan, krossade mitt fönster (lyckligt lottad jag inte fick en klöv på mig), bangade bakdörren för att sedan totalt demolera fronten av släpet och till slut hamna på mötande bils motorhuv......

Vi alla utan personliga skador men mötande bil människor i chock...
2 bilar och 1 hästsläp i försäkringsfrågor efter med polis inblandat.... men allt blev bra
 
Jag har klarat mig undan bra, även om det varit nära några gånger, men är ändå jätterädd när jag kör och det blir värre och värre för det känns som att det kommer att smälla rejält när det väl händer något eftersom jag haft tur hittills.

Har blivit påbackad en gång. Föraren sa att backvarnaren skrek men eftersom hon inte såg något så struntade hon i den :banghead:

Kört ut på en åker när jag skulle vifta bort en hästfluga. Vägen svängde men det gjorde inte Lyan. Fastande i leran ett tag men med 940 turbotraktor tog vi oss loss och lyckades komma upp för slänten. När vi kom hem så hängde halva åkern i dragkroken :rofl:

Cyklat rakt in i en bil som svängde ut rakt framför mig. Klarade mig med massa blåmärken.

Kört ut i diket med flit en gång för att skrämma pojkvännen efter ett bråk :o:crazy::banghead: Ja, jag är mycket mer mogen idag!

Sista som hände var ett vildsvin. Bara en liten plåtskada och jägaren kunde inte hitta vildsvinet så det verkade också ha klarat sig men fan vad rädd jag blev. Jag är verkligen tacksam över min vän som var med för jag var så chockad att jag bara satt bakom ratten och skrek ”jag körde på den! Jag körde på den!” och hyperventilerade. Chocken släppte lite när min vän bad mig att flytta bilen in till kanten av vägen. Då hade jag tydligen suttit där runt fem minuter medan hon kollat bilen och letat efter blod och vildsvin eftersom jag inte var kontaktbar. Hade ont i halsen i två dagar efteråt och tog nog en månad innan jag kunde minnas lite av vad som hänt men vet inte om det är riktiga minnen eller bara att jag fått förklarat för mig vad som hände. Men att vildsvinet kom ut på vägen och hur det sprutade lera, vilket jag trodde var blod, över huven minns jag tydligt. Så nu är jag ÄNNU mer rädd för att köra bil och undviker det så mycket jag kan
 
Jag har skrapat en personbil och en taxi med bussen (alltså inte ens buckla utan lackskrap). Sedan har en taxi kvaddat sin bil i baken på min buss (kändes knappt) och två cyklar har cyklat in i min buss (den ena ringde polisen och den andra försökte smita).

Jag har också haft två personer som sprang ut framför min buss för att prickas av en taxi i 50. Det blev inte en så bra dag för någon.

Sedan har jag suttit i bilen när vi kört på en annan bil bakifrån (med hästarna på släp) och bolagen dömde den påkörda som vållande (pallnitade framför oss).

Har också kört på ett rådjurskid med jeepen (stendöd) och varit passagerare vid annan rådjurskrock (ej stendöd, fick hjälp).

Lindrigt ändå med tanke på många, många mil i bil (och buss, heltid i nästan åtta år) som både passagerare och förare.
 
Aldrig på snart 20 år ta i trä!
En parkeringsskada bara fick lite skrap på sidan.

Men var exakt 10 cm från att bli inblandad i en seriekrock 2 somrar sedan. Hann preciiis bromsa och svänga något åt höger! 5 bilar inblandade! De bakom mig hann också bromsa så vi klarade oss helt! De framför fick bärgas bort.... Usch!
 
Kört på 2 bilar bakifrån. Den ena tar jag inte upp här, den gör fortfarande ont.

Men en gång med buss. Det var lite kul, jag lyckades rulla in i den bilen samtidigt som han började rulla efter att ha stått för rött. Jag kände ju att jag var på honom, så jag viftade in honom på nästa hållplats. Jag kastade mig ur, han med. Han går förbi mig och börjar leta bucklor på bussen? "Skit i bussen för 17, hur gick det med bilen?" hojtar jag. Hittade en buckla på hans bil, han tittar närmare "Den där är gammal" säger han ärligt, varpå jag, lite fundersam på om det där verkligen hände ber om ursäkt igen, sätter mig i bussen och vi kör åt olika håll.

Annars är det mest djur. En fågel som hamnade i min framruta, överlevde, men tappade halva fjäderdräkten på bilen som kom bredvid mig. Föraren i den vevade ner rutan och gjorde segertecknet åt mig 😁
 
En riktigt otäck nästanolycka har jag varit med om. Det var helt mörkt och i en kurva på mötande körfält på en 70-väg står en bil still med ljuset på. Normalt skulle jag bara kört förbi utan att sakta ned speciellt men något känns fel och jag sänker hastigheten till gångfart, tio kilometer i timmen kanske. När jag kommer nära ser jag att på min vägbana står en hel familj, två vuxna och två barn, och pratar med personen i bilen. Samtliga mörkklädda, föräldrarna rejält berusade och reagerade inte alls på att jag kom.

Snacka om änglavakt, hade jag inte fått den där obehagliga känslan hade jag smällt rakt in i allihop, inte en chans att jag hade hunnit se dem i tid om jag kört i normal hastighet. Får fortfarande kalla kårar när jag tänker på vad som kunde hänt.
 
Fler än jag skulle önska. Tre gånger har jag blivit påkörd bakifrån vid stoppljus. Två gånger i Stockholm och en gång här där jag nu bor. Fick tyvärr en whiplashskada redan vid det första tillfället och det har gett mig smärtproblem sen dess.

Det senaste tillfället blev rätt obehagligt. Jag jobbade med färdtjänst då och var på väg till en kund. Det blev rött och jag stannade. Bam! En liten rumänsk tjej hade kört in i min folka buss. Hon pratade spanska och rumänska. Tyvärr kan jag inget av de språken. Hon ringde till sina vänner så det kom två bilar med biffiga rumänska män som stöd. De pratade inte heller tyska eller engelska.

Jag ringde till polis och min chef som blev skitarg eftersom hans planering sprack. Polisen hade problem att hitta oss så det dröjde.

Sen här jag råkat ut för vilt, rådjur och älg.
Satte en bil med sommardäck i en stolpe en vinterdag efter en spelning när jag var 16-17. Sen var det lugnt tills en kompis till mig satte min Aero i en järnvägsövergång 30-35 år senare. Vi var tredje bilen den dagen.
 
Haft körkort i 18 år men har bara lyckats köra in i ett räcke en gång fast jag kört bil dagligen och bilpendlat en del, så jag har haft tur. Jag stod parkerad vid en å och skulle backa ut från parkeringen. Hade bytt bil från en med backväxeln längst fram till vänster mot en annan bil som hade backen längst bak till höger. Det lutade lite så jag gasade lite mer än vid planmark, med ettan ilagd i stället för backen och ja... :banghead: Tur att räcket var där, annars hade det blivit lite blött i bilen.
 
Jag har aldrig krockat, men det har ju varit nära ett par gånger. För ett par år sedan kom jag körande på en motorväg, det var sent på kvällen och nästan ingen trafik. Långt framför ser jag hur en bärgningsbil står och bärgar en bil. Den står helt och hållet i vägrenen, som var bred där, men jag lägger mig ändå lugnt ut i vänsterfilen och det gör även en annan bil framför mig. Sedan håller jag uppmärksamheten på bärgningsbilen och ser inte att bilen framför mig har saktat ner väldigt mycket. I mina ögon var det inte nödvändigt att sakta ner så mycket när det var så gott om plats över till bärgningsbilen. I sista sekund ser jag det och ställer mig på bromsen med alla krafter. Det kan inte ha varit mycket mer än en fingersbredd ifrån att jag körde in i bilen framför, jag kollade noga för att se tecken på att den ville stanna och utbyta uppgifter men den bara körde vidare så jag antar att jag aldrig kom emot.

En gång fick jag möte på motorvägen, det var en gammal gubbe som körde åt fel håll. Jag var ju inte beredd på det så jag han inte ens reagera förrän precis när han passerade. Han glodde surt på mig för han tyckte väl att jag var inte körde som man borde på en vanlig väg med en fil åt varje håll. Sedan såg jag i backspegeln hur bilarna bakom körde in i varandra när de väjde för honom. Hörde på nyheterna efteråt att ingen skadat sig allvarligt.

Sommaren 2009 när det var finanskris blev jag tvungen att köra ut tidningar för att försörja mig. Jag fick ett stort område på landsbygden som tog halva natten att täcka. Man var ju i princip ensam på vägarna och blev lite väl vårdslös, speciellt mot slutet när man var trött också. På ett ställe fick man köra in lite på vänstersidan vägen, stoppa i tidningen och sedan backa ut igen och fortsätta. Jag backade ut en gång utan att titta, och jag hörde bara ett gnisslande. Det var en fullastad timmerbil som kom dundrande och fick ställa sig på bromsen för att inte köra på mig. Inget tutande eller något sånt, jag minns bara gnisslandet från bromsarna och de kalla kårarna på ryggen då jag fattade omedelbart vad som höll på att hända. Men han fick stopp och det gick bra. Sedan blev jag försiktigare.
 
Jag backade på en bil i vårt parkeringshus och höll på att skämmas ihjäl trots att ingen var där. Inga skador eller bucklor men det vara bara att knalla upp till grannen och förklara så han själv kunde titta efter om det blivit skador.

Sen har jag varit med om att ha sett idioter göra omkörningar där jag blivit livrädd, omkörningar där det är farliga kurvor och mötande bilar till exempel. Vad tänker folk med? Varför är folk inte rädd om sina och andras liv?
 
1. Satt i baksätet när pappa körde på en annan bil bakifrån vid ett trafikljus (låg fart).
2. Passagerare vid kock i rejält vinterväglag, landsväg, vi hade hästtransport. Gick bra med alla människor men vi fick ta bort min häst efter en vecka på Strömsholm.
3. Passagerare när vi blev påkörda bakifrån på landsväg efter att ha bromsat för ett rådjur. Ont i nacken dagarna efter men inget i övrigt. Bilen skrot.
4. Jag körde in i en annan bil vid ett trafikljus inne i en rondell. Mkt låg fart, lite bucklor på bilarna men inget i övrigt.
 
Kom på två incidenter med lastbilar som kunde slutat riktigt illa också.

En som bokstavligt försökte preja mig av vägen. Hade jag inte vetat att det fanns en liten ficka lite längre fram och kunde gasa på (låg redan över hastighetsbegränsningen eftersom hen verkligen låg i röven på min bil. Kunde inte ens se framlyktorna trots hög lastbil!) och sedan slänga mig in i fickan och tvärbromsa så jag inte hamnade i en stenstolpe så hade hen kört rakt in i mig

En annan som vid ett möte på en mörk, mycket smal 70-väg (men jag körde nog bara ca 60) brände igång alla helljus och extraljus hen hade rakt i ögonen på mig. Blev så bländad att jag fick bromsa rejält för jag såg inte ett dugg och det var en brant slänt rakt ned i skogen på båda sidorna plus snäva kurvor. Hade jag haft någon bakom mig hade det kunnat gå illa.
Jag misstänker att hen gjorde det för att jag saknade höger halvljus men det gjorde det ju bara ännu farligare eftersom min bil inte kunde lysa upp vägen ordentligt när jag blev bländad. Såklart ska man inte köra med trasiga lampor men när den går sönder mitt i skogen mitt i natten 40 mil hemifrån så är det lite svårt att åtgärda. Och jag tycker verkligen att man borde ha mer vett som yrkeschaufför (antar jag att det var pga långtradare) och förstå hur farligt det är med så mycket lampor rätt i nyllet på någon! Hen kunde väl ha blinkat till lite lätt liksom

Usch, nu blev jag ännu räddare att köra när jag mindes detta 😭
 
Har smällt med en älg.
Körde som tur är långsamt, 30-35km/h när en älg sprang in i passagerarsidan och gled sedan över motorhuven. Bilen sköts minst 10-20 meter extra. Hela passagerarsidan av bilen blev intryckt ca 25 cm, krossade rutor m.m. jag klarade mig utan skador. Ringde polis som satte eftersök på älgen som sprang iväg, men den hittades inte (smällen skedde på en kompis jaktmarker) Men blåbären och svampen som var i en korg blev oätliga pga allt glas.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ "Du är duktig på att jobba och ställer upp på även konstiga arbetsuppgifter. Vi är båda nöjda med dig. Därför kommer det låta konstigt...
Svar
19
· Visningar
2 992
Senast: Avalbane
·
Relationer Dom senaste två veckorna har jag skrivit denna text flera gånger. Ändrat mig, raderat den och sedan skrivit igen. Skapade ett nytt...
5 6 7
Svar
129
· Visningar
19 307
  • Låst
Gravid - 1år Lite bakgrund för den som orkar: http://www.bukefalos.com/threads/oense-om-bodelning-tingsratten.1313257/ Är långt och komplicerat så...
104 105 106
Svar
2 102
· Visningar
330 887
Senast: Snurrfian
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har nu kört på vägen som kallas slingerbulten till och från jobbet i 4½ månad. Den vägen är onekligen en annorlunda upplevelse, för...
Svar
0
· Visningar
443
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp