Min man var otrogen

[sthu]

Bokat in familjerådgivare nu. Lika bra innan det blir ännu färre tider tillgängliga.

 

[Otherside]

Ja, det är jag med på. Men jag tänker också att om man är kvinna och lever med en man som grunnar på om han är bög - då reser det för mig frågor och funderingar kring hur han sett och ser på oss. Lite mer i detalj än enbart frågan om han vill fortsätta ihop eller inte. Var finns jag och var finns vi, i de funderingarna? Även om han nu menar att samkönat sex inte var hans grej (hur han nu vet att det gäller generellt, inte enbart den man han gick i säng med).

Så tänker jag också; att det inte var himlastormande med just den här mannen, som han träffat via nån datingapp, betyder ju inte att han skulle kunna känna mer för "rätt man". Hur ofta blir det perfekt vid första daten från en app?

Skulle du kunna leva med att han har förhållanden med män samtidigt som han lever med dig och ni har en familj? Skulle du kunna se på det som ett sexuellt behov, enbart. Och acceptera det?

Eller kan han tänka sig att starta om på nytt, helt och hållet, med en man? Var det detta han ville undersöka?

Jag tänker att det nog är svårt i nuläget att få uppriktiga och sanna svar från honom. Han är nog både orolig och kanske förvirrad, känner skuld på olika plan. Vill inte förlora det han har med dig/sin familj, men längtar samtidigt efter något annat. Vet förmodligen (?) inte ens vad han känner.

SÅ jättesvårt.....

 

[monster1]

Bokat in familjerådgivare nu. Lika bra innan det blir ännu färre tider tillgängliga.

Jag kan tycka att hans del i detta är att styra upp det, om det är tänkt att ni ska gå dit tillsammans. Annars blir det ju lite att han strular till det och du får städa upp den känslomässiga oredan. Han har ett jobb att göra här.

Jag blir också lite arg å dina vägnar på situationen, men det hjälper ju inte dig.

 

[monster1]

längtar samtidigt efter något annat.

Tänker att det är det här som är den springande punkten i hela frågeställningen, oavsett vad. Allt det andra kvittar ju.

 

[Otherside]

Det jag inte hade klarat av är hemlighetsmakeriet.
Att gå bakom min rygg oavsett vad det handlar om skulle effektivt avsluta ett förhållande för mig.
Lögner är inget som jag tolererar från någon.

Det mesta annat är förhandlingsbart.
(Utom möjligtvis att någon skriker åt mig.)

Ja, precis. OM det funkat fantastiskt med den mannen han träffade - hade det då förändrat allt? Hade han lämnat dig då, sin familj, och startat om på nytt? Känt att han "hittat rätt"?

Just detta att det var ett "test" hade känts förödmjukande för mig. Att jag är ok när det där andra inte funkade, annars hade han lämnat. Jag vill definitivt inte vara second best eller nån som är ok i brist på det han egentligen vill ha. Nu ÄR det ju kanske inte så, men jag hade känt så.

 

[vemsomhelst123]

Jag kan tycka att hans del i detta är att styra upp det, om det är tänkt att ni ska gå dit tillsammans. Annars blir det ju lite att han strular till det och du får städa upp den känslomässiga oredan. Han har ett jobb att göra här.

Jag blir också lite arg å dina vägnar på situationen, men det hjälper ju inte dig.

Jag kan hålla med, samtidigt hade jag nog varit den som reagerade likadant då jag blir proaktiv (ibland i överkant) och min sambo lätt passiv vid situationer som är oväntade. Inget är rätt eller fel nu, bara du kommer ihåg @sthu att som @Midsommarblomster skrev, lyssna på dig själv, ta hand om dig och barnet och ta hjälp om du mår akut sämre även om jag förstår att det känns svårt. Just nu är du troligen i en berg och dalbana känslomässigt med överlevnadsmode på, låt det få vara så och ta som sagt inte på dig din man känslor utöver det, de behöver han nor rådda med själv.

 

[lizzie]

Inte medlem. Inte intresserad av att sälja mig till kyrkan.


Men vad? Vad söker jag för något?

Om du har anställning. Ni har inget avtal via jobbet? När jag jobbade kommunalt fick vi kontakta S:t Lucasstifelsen vid kris - oavsett vad den berodde på. Har för mig att man fick några konstandsfria samtal.

Ell kolla med företatshälsovården om det är OK med arbetsgivaren.

/Lizzie

 

[sthu]

Om du har anställning. Ni har inget avtal via jobbet? När jag jobbade kommunalt fick vi kontakta S:t Lucasstifelsen vid kris - oavsett vad den berodde på. Har för mig att man fick några konstandsfria samtal.

Ell kolla med företatshälsovården om det är OK med arbetsgivaren.

/Lizzie

Kommunhälsan, men som jag redan skrivit vill jag inte vända mig till dem. Åtminstone inte nu.

 

[VLMF]

Kommunhälsan, men som jag redan skrivit vill jag inte vända mig till dem. Åtminstone inte nu.

Kommunhälsan är väl något nationellt som finns i flera kommuner, du kanske kan be att få prata med någon från en annan kommun?

 

[sthu]

Kommunhälsan är väl något nationellt som finns i flera kommuner, du kanske kan be att få prata med någon från en annan kommun?

Jag har löst det på annat sätt.

 

[Amaranthine]

Alltså anledningen till att jag trodde det var en på jobbet var att han inte velat ha sex på ett par veckor. Nu vet jag varför. Han är rädd att han dragit på sig nån skit och väntar på provsvar.

Vill bara säga en sak apropå det här: de flesta STIer tar från några veckor till ett par månader innan de syns på tester, så tänk på att skydda dig tills han kan testa sig igen och få provsvar som faktiskt går att lita på.

Och förutom detta - vilken fruktansvärt jobbig sits han satt dig i. Försök att tänka på dig själv och vad du behöver. Tänk på att om du vill fortsätta, och försöka återfå hans förtroende, så är det hans jobb att tillmötesgå dig i det. Det är han som måste laga detta, det är inte ditt jobb även om du förstås behöver kommunicera vad du behöver från honom.

 

[Midsommarblomster]

Jag kan tycka att hans del i detta är att styra upp det, om det är tänkt att ni ska gå dit tillsammans. Annars blir det ju lite att han strular till det och du får städa upp den känslomässiga oredan. Han har ett jobb att göra här.

Ja, detta är så viktigt. Jag har burit den här bördan i samtliga av mina relationer, och när jag tänker efter så har jag till viss del roffat åt mig den. Det är alltså inte enbart mina partners fel som undvikt ansvar, utan kanske bådas. I mitt äktenskap nu pratar vi mycket om det och jag har startat ett arbete med att släppa kontroll och lägga tillbaks ansvar där det hör hemma.

Så jag vill skriva under på detta @sthu, det är din partner som har fuckat upp och han gör bäst i att vara drivande i att lösa det här. Så har jag gjort i en del, om än mindre, skav i min relation. "Det är du som är problemet här. Lös det."

 

[Flavor]

@sthu du vet var jag finns om du behöver prata, du har stöttat mig och om jag kan stötta dig nu gör jag det med glädje

 

[LadySara]

@sthu du vet var jag finns om du behöver prata, du har stöttat mig och om jag kan stötta dig nu gör jag det med glädje

Va fantastiskt vårt forum är egentligen!

Eller ja egentligen Gunnars.

 

[stjarnhimmel]

Jag beklagar verkligen
Jag förstår verkligen att det är tufft och förvirrande.
Det jag reagerade på är att han ville testa om det var något för honom och eftersom han träffade personen via en dejtingsida så var det ju något planerat.

Jag tänker att det lämnar TS i en sån märklig situation. För ska man då tänka att om det hade känts rätt så hade han lämnat? Och nu blev TS en back-up och vad händer om han vill göra fler såna test?

Åh... jag förstår att det är tufft och massa känslor...

 

[vemsomhelst123]

Har kontaktat dem för samtalsstöd. Det ingick i sjukförsäkringen. Det lär bli digitalt, men på ett sätt känns det bättre. Någon som är långt bort och ingen risk att man ses på byn liksom.

Det tror jag är jättebra, så du faktiskt vågar vara öppen med allt. Har själv jobbat i vården i en halvstor stad och det kändes ibland lite problematiskt att springa på patienter på ica eller krogen (när det begav sig), trots att det oftast inte var så ”känsliga” saker. Så förstår dig fullt ut. Och jag vet att det är svårt att ta in just nu men det kommer en fas när det inte svänger eller kanske ens känns längre i förhållande till detta. Jag tycker du agerat otroligt sansat och klokt och söker den hjälp du behöver, har du någonstans du kan rasa ihop lite också om det behövs? Såg att en användare sträckt ut den handen, var inte rädd för att ta den om du måste

 

[sthu]

Just nu känner jag mig bara tom. Det känns som att jag borde känna nånting men det gör jag inte. Det är lite hjärtklappning och ytlig andning men ingen känsla direkt.

Maken ska jobba hela dagen idag, får väl se hur det känns när han åkt.

 

[Malibu_Stacy]

Just nu känner jag mig bara tom. Det känns som att jag borde känna nånting men det gör jag inte. Det är lite hjärtklappning och ytlig andning men ingen känsla direkt.

Maken ska jobba hela dagen idag, får väl se hur det känns när han åkt.

Jag hade nog också känt mig precis så. Tom.
Har ni pratat något mer om det här?
Jag ser inte att det finns någon (trevlig) framtid för er om inte han tar sitt ansvar i detta och reder ut vad han vill med en professionell person. Att han gått så långt till att till och med träffa och ligga med en annan man samtidigt som han är med dig tyder för mig på att han inte bara ”var sugen på att experimentera” utan att det finns en stor del i hans sexualitet som dras till män.
Jag tror inte på ”jag testar, det var inget för mig, nu är jag hetero igen”.
Med det sagt, så betyder ju inte det att ni inte kan fortsätta vara tillsammans och älska varandra. Men jag hade velat att min partner inte går genom resten av livet och känner att han inte kan vara sig själv, trycker ned och ignorerar dessa känslor. Sen hade den springande punkten också varit om partnern dvs din man fortfarande har känslor för dig och är attraherad av dig.

 

[Tantan]

Jag hade nog också känt mig precis så. Tom.
Har ni pratat något mer om det här?
Jag ser inte att det finns någon (trevlig) framtid för er om inte han tar sitt ansvar i detta och reder ut vad han vill med en professionell person. Att han gått så långt till att till och med träffa och ligga med en annan man samtidigt som han är med dig tyder för mig på att han inte bara ”var sugen på att experimentera” utan att det finns en stor del i hans sexualitet som dras till män.
Jag tror inte på ”jag testar, det var inget för mig, nu är jag hetero igen”.
Med det sagt, så betyder ju inte det att ni inte kan fortsätta vara tillsammans och älska varandra. Men jag hade velat att min partner inte går genom resten av livet och känner att han inte kan vara sig själv, trycker ned och ignorerar dessa känslor. Sen hade den springande punkten också varit om partnern dvs din man fortfarande har känslor för dig och är attraherad av dig.

Jag vet inte, men ser jag till mig själv har min sexualitet ändrats under åren. Landat i queer men vete 17 vad jag är.

 

[sthu]

Jag hade nog också känt mig precis så. Tom.
Har ni pratat något mer om det här?
Jag ser inte att det finns någon (trevlig) framtid för er om inte han tar sitt ansvar i detta och reder ut vad han vill med en professionell person. Att han gått så långt till att till och med träffa och ligga med en annan man samtidigt som han är med dig tyder för mig på att han inte bara ”var sugen på att experimentera” utan att det finns en stor del i hans sexualitet som dras till män.
Jag tror inte på ”jag testar, det var inget för mig, nu är jag hetero igen”.
Med det sagt, så betyder ju inte det att ni inte kan fortsätta vara tillsammans och älska varandra. Men jag hade velat att min partner inte går genom resten av livet och känner att han inte kan vara sig själv, trycker ned och ignorerar dessa känslor. Sen hade den springande punkten också varit om partnern dvs din man fortfarande har känslor för dig och är attraherad av dig.

Han har samtalskontakt sen tidigare och ska ta upp det vid nästa tillfälle.

Vi har pratat, men bara skrapat lite på ytan än.

Jag känner likadant, jag vill ju inte att han ska stanna med oss "bara för att". Han måste få vara den han är.