Olika syn på ekonomi i en relation

[sassiball]

Han betalar halva BR-avgiften samt hälften av löpande som el, varmvatten och internet. Så han betalar runt 2500:-/månaden för boende inkl el, varmvatten och internet…

Han har ju all världens chans här att verkligen spara!
10 år utomlands men innan dess kanske han jobbade i sverige?

Det går ju inte att ändra på någon annan men du har förhoppningsvis sått ett litet frö bara genom att ta upp frågan.


Vi har också ganska olika syn på ekonomin. Men vi har jämkats mer över åren- tänker mer lika. Separat ekonomi. Betalar av allt gemensamt när lön kommer sen gör var o en vad den vill med resten. Spara eller spendera!

När det gäller pensionen tänker vi lika- ingen av oss sparar till pensionen. Vi amorterar på huset så det är väl det då.

 

[gulan]

Jag behöver hjälp med hur jag ska bemöta min sambo gällande pengar. Vi har separat ekonomi.

Han har ett helt vanligt knegarjobb med helt okej lön - men han har inte en enda krona sparad. Han lever upp alla pengar, har han pengar över så köper han saker Till detta tillkommer även nästa grej: han har precis börjat jobba i Sverige efter strax över 10 år utomlands = han har ingen pension heller 40 år gammal!

Jag blir lite orolig av att han är så ”efter” mig (jobbat i 20 år, har sparande, har bostadsrätt). Jag är rädd att jag kommer behöva försörja honom när vi är pensionärer

Problemet är att han tar ALLT som kritik (dåligt självförtroende), dvs även om jag utgår ifrån att JAG känner mig lite stressad av det - så kommer han troligtvis vända det till att jag hackar på honom Men jag kanske är orimlig…? Är jag orimlig?

Jag vill bara att han börjar spara några tusen varje månad i stället för att köpa tex tröjor för pengarna. Jag har erbjudit mig att hjälpa honom starta upp ett fondsparande men det gav inget.

Det är modigt och bra att du lyfter de här med din sambo även fast han blir triggad. Delge honom din bild av Er framtid ihop som pensionärer, sen får han ge sin bild. Det öppnar upp för Er båda om Ni har en gemensam bild av framtiden.

 

[Tantan]

Det är modigt och bra att du lyfter de här med din sambo även fast han blir triggad. Delge honom din bild av Er framtid ihop som pensionärer, sen får han ge sin bild. Det öppnar upp för Er båda om Ni har en gemensam bild av framtiden.

Eller så kan man agree to disagree och hitta andra lösningar. Jag har investerat i en egen fastighet, men bor i partnerns. Vill inte samäga för allt smör i Småland faktiskt. Och ibland vill jag köpa orimligt porslin, gå på dyr restaurang eller bara skämma bort mina barn eller mig själv. Min partner tar andra beslut i sin ekonomi som jag inte fattar, men vi behöver inte diskutera det då vi har egen ekonomi och gemensamma kostnader delas utifrån rimlighet.

 

[Lingon]

Ni fortsätter ha separat ekonomi och du äger det du äger (viktigt att skriva om ni tänker gifta er, men kolla sambolagen också för säkerhets skull!) även när ni blir pensionärer.
Jag förutsätter här att ni delar på alla gemensamma kostander? Även boendekostnader?

Hobbys och liknande får var och en leva efter sin egen kassa helt enkelt. Vill han bli fattigpensionär så fine, men hoppas att du kan vara "hård" och leva efter dina regler då också - dvs du ska INTE försörja han.

P.s Du är INTE orimlig, DU är smart

Jag hade inte kunnat leva med en person på de premisserna. Då hade jag hellre varit singel. När jag är i en relation vill jag vara det till 100% och vara ett team till 100%. Det är så jag fungerar. Sånt här som du skriver känns som två personerna som går runt och är bittra och har murar uppbyggda mot varandra.

Jag hade alltså inte kunnat vara ihop med en person som slarvar med sin ekonomi. En person med låg lön som gör sitt bästa hade jag definitivt kunnat leva med och hjälpa till ekonomiskt under pensionen om jag hade möjlighet.

 

[Inte_Ung]

Jag skulle få spel om min sambo hade synpunkter på min ekonomi på det viset.

Varför då?
Din ekonomi påverkar ju din sambo.

Vi har visserligen helt separata ekonomier men med full insyn och samförstånd.
Jag skulle aldrig kunna leva i en relation utan full öppenhet, samsyn och samförstånd gällande ekonomin.
Vi rådgör med varandra kring våra ekonomier.

 

[Inte_Ung]

Men det är väl helt sjäkvklart att han tar dina påpekanden som kritik? Hur skulle han annars tolka dem? Som helt oväntade kreativa tips?

Man måste kunna ta kritik när man är på väg åt fel håll.
Hur skall man annars kunna förbättra sig och sina levnadsvillkor?

 

[Inte_Ung]

Han betalar halva BR-avgiften samt hälften av löpande som el, varmvatten och internet. Så han betalar runt 2500:-/månaden för boende inkl el, varmvatten och internet…

Du är en bra ekonomi för honom.
Sluta upp med att vara det.

Han skall betala en halv hyra motsvarande vad en hyresrätt med samma standard kostar.
Han skall alltså betala även för dina ev. Lån och ränta på ditt egna insatta kapital.

Vill han sköta sin ekonomi själv, så skall han betala för sig själv och inte åka snålskjuts på dig.
Jag blir faktiskt provocerad av sådant.
Människor som inte själva accepterar att vara sparsamma men gärna åker snålskjuts på andras sparsamhet.

 

[Inte_Ung]

Ja, jag är lite kallsinnig och tycker kanske att man inte måste ha detaljerna kring sina liv som pensionärer klara för sig vid 40 års ålder. Mycket vatten hinner rinna under broarna, osv.

När eller om den dagen kommer, kanske de lever väldigt olika pga olika pension. Eller så gör de inte det, för ytterligare faktorer och framförallt TID, har påverkat situationen.

Och här ger du ett tydligt exempel på vad bra planering kan göra för den egna ekonomiska situationen.

Jag började att planera för min pension innan jag fyllde 30.
Det är den största orsaken till att jag i dag har det som jag har det.

 

[Islandshästryttare]

Jag behöver hjälp med hur jag ska bemöta min sambo gällande pengar. Vi har separat ekonomi.

Han har ett helt vanligt knegarjobb med helt okej lön - men han har inte en enda krona sparad. Han lever upp alla pengar, har han pengar över så köper han saker Till detta tillkommer även nästa grej: han har precis börjat jobba i Sverige efter strax över 10 år utomlands = han har ingen pension heller 40 år gammal!

Jag blir lite orolig av att han är så ”efter” mig (jobbat i 20 år, har sparande, har bostadsrätt). Jag är rädd att jag kommer behöva försörja honom när vi är pensionärer

Problemet är att han tar ALLT som kritik (dåligt självförtroende), dvs även om jag utgår ifrån att JAG känner mig lite stressad av det - så kommer han troligtvis vända det till att jag hackar på honom Men jag kanske är orimlig…? Är jag orimlig?

Jag vill bara att han börjar spara några tusen varje månad i stället för att köpa tex tröjor för pengarna. Jag har erbjudit mig att hjälpa honom starta upp ett fondsparande men det gav inget.

Kan du ta en annan approach än sparande om det är ett laddat ämne? Om ni bor ihop fråga hur han tänker hur han kan bidra om ni behöver ersätta spis, kyl, frys eller göra en större renovering? Vad kan han bidra med då? Fråga hur han tänker kring pensionen och vilka lösningar han har ? Ställ snarare frågor än att komma med direkta råd om sparande, fonder etc.

Kan ni ha ett gemensamt sparande för oväntade större utgifter?

 

[Milosari]

Jag hade inte kunnat leva med en person på de premisserna. Då hade jag hellre varit singel. När jag är i en relation vill jag vara det till 100% och vara ett team till 100%. Det är så jag fungerar. Sånt här som du skriver känns som två personerna som går runt och är bittra och har murar uppbyggda mot varandra.

Jag hade alltså inte kunnat vara ihop med en person som slarvar med sin ekonomi. En person med låg lön som gör sitt bästa hade jag definitivt kunnat leva med och hjälpa till ekonomiskt under pensionen om jag hade möjlighet.

Det finns de som vill fortsätta vara autonoma människor istället för att vara en del av en kletig symbios när ingen är hel utan den andre. Det har ingenting med bitterhet eller murar att göra, utan att man är självständig.

 

[animalasia]

Jag hade inte kunnat leva med en person på de premisserna. Då hade jag hellre varit singel. När jag är i en relation vill jag vara det till 100% och vara ett team till 100%. Det är så jag fungerar. Sånt här som du skriver känns som två personerna som går runt och är bittra och har murar uppbyggda mot varandra.

Jag hade alltså inte kunnat vara ihop med en person som slarvar med sin ekonomi. En person med låg lön som gör sitt bästa hade jag definitivt kunnat leva med och hjälpa till ekonomiskt under pensionen om jag hade möjlighet.

Jag tänker precis som du. Det är ett Vi. Hur vill VI ha det i framtiden. Under åren så har vi stöttat varandra på alla sätt om någon har utbildat sig eller varit sjukskriven. Kunde behålla min två hästar när jag var sjukskriven en längre tid för min man hjälpte till ekonomiskt. Diskuterar ekonomi med både min man och mina barn.

 

[Lingon]

Det finns de som vill fortsätta vara autonoma människor istället för att vara en del av en kletig symbios när ingen är hel utan den andre. Det har ingenting med bitterhet eller murar att göra, utan att man är självständig.

Jag tror helt enkelt inte på såna förhållanden. Jag är också självständig men skulle aldrig kunna vara ihop med en person jag inte respekterar och jag hade inte respekterat en person som missköter sin ekonomi så grovt att jag hade känt att jag behövde ta avstånd för att skydda mig själv.

Jag kan inte förstå hur folk kan vara ihop med någon de känner att de måste skydda sig mot. Ekonomiskt eller på annat sätt.

 

[Lingon]

Jag tänker precis som du. Det är ett Vi. Hur vill VI ha det i framtiden. Under åren så har vi stöttat varandra på alla sätt om någon har utbildat sig eller varit sjukskriven. Kunde behålla min två hästar när jag var sjukskriven en längre tid för min man hjälpte till ekonomiskt. Diskuterar ekonomi med både min man och mina barn.

Precis så. I min värld stöttar man varandra och är ett team. När jag var arbetslös försörjde min man oss och när han sen pluggade så bidrog jag mer ekonomiskt. Det går i perioder men vi hjälps åt och jobbar för vår gemensamma framtid.

 

[JohannaB]

Vi har också skild ekonomi och olika tänk vad gäller sparande.
Min sambo har inga lån och aldrig problem med att spara till det han behöver men sparkonto och pensionsspar vill han (till skillnad från mig) inte ha.
Vi har varit ihop hur länge som helst och har hus tillsammans, och när vi skaffade hus gjorde vi också ett gemensamt konto för hus- och driftskostnader (liksom ni gör). För att lugna mina nerver (och han har också insett att det kan vara smidigt att ha) sätter vi in mer pengar än vad driften normalt kostar varje månad på huskontot. Det gör dels att vi har pengar för takbytet som vi bestämde oss för att göra, men det blir också ett sparkonto för framtiden.
Placeringen av pengar är urusel, ingen ränta alls på dem, men det finns ett gemensamt sparkonto för att vårat gemensamma liv ska funka smidigt och för att mina nerver ska vara lugna

 

[Inte_Ung]

Det finns de som vill fortsätta vara autonoma människor istället för att vara en del av en kletig symbios när ingen är hel utan den andre. Det har ingenting med bitterhet eller murar att göra, utan att man är självständig.

Visst, som vi, jag och min sambo.
Men.
Samtidigt så måste man då också stå på egna ben.
Det duger inte att snylta på en partner.
Och om man riskerar att förvandlas till en Bankomat så är det lämpligt att försöka att förebygga det

 

[Milosari]

Jag tror helt enkelt inte på såna förhållanden. Jag är också självständig men skulle aldrig kunna vara ihop med en person jag inte respekterar och jag hade inte respekterat en person som missköter sin ekonomi så grovt att jag hade känt att jag behövde ta avstånd för att skydda mig själv.

Jag kan inte förstå hur folk kan vara ihop med någon de känner att de måste skydda sig mot. Ekonomiskt eller på annat sätt.

Ah, så eftersom du inte vill ha det så "tror du inte på det". Det är FEL även för andra, du tänker att de måste."skydda sig". Kanske dags att lyfta blicken lite och se att det finns fler sätt att leva på än ditt. TS och hennes sambo verkar ju t o m vilja ha ett liknande liv, även om sambon inte verkar vilja vara fullt så extrem.

Jag är lite extrem åt andra hållet, jag får klaustrofobi av tanken på ett symbiotiskt förhållande och vill inte ens vara sambo och helst inte monogam. Jag har aldrig någonsin behövt skydda mig mot en annan människa, ekonomiskt eller på annat vis. Men även om jag vet att många som har vävt ihop sitt liv med en annans är djupt olyckliga (jättesvårt att bli fri) så är jag ändå medveten om att det är så vissa trivs bäst.

Man får liksom lov att tycka olika, det finns verkligen inget rätt och fel så länge alla (inblandade!) är nöjda. Att vilja vara lite självständig kan omöjligt vara särskilt kontroversiellt.

 

[Lingon]

Ah, så eftersom du inte vill ha det så "tror du inte på det". Det är FEL även för andra, du tänker att de måste."skydda sig". Kanske dags att lyfta blicken lite och se att det finns fler sätt att leva på än ditt. TS och hennes sambo verkar ju t o m vilja ha ett liknande liv, även om sambon inte verkar vilja vara fullt så extrem.

Jag är lite extrem åt andra hållet, jag får klaustrofobi av tanken på ett symbiotiskt förhållande och vill inte ens vara sambo och helst inte monogam. Jag har aldrig någonsin behövt skydda mig mot en annan människa, ekonomiskt eller på annat vis. Men även om jag vet att många som har vävt ihop sitt liv med en annans är djupt olyckliga (jättesvårt att bli fri) så är jag ändå medveten om att det är så vissa trivs bäst.

Man får liksom lov att tycka olika, det finns verkligen inget rätt och fel så länge alla (inblandade!) är nöjda. Att vilja vara lite självständig kan omöjligt vara särskilt kontroversiellt.

Jag tycker att det är fel om man känner att man måste skydda sig (sin ekonomi) mot sin livspartner. En livspartner ska man inte behöva skydda sig mot.

 

[monster1]

Jag tycker att det är fel om man känner att man måste skydda sig (sin ekonomi) mot sin livspartner. En livspartner ska man inte behöva skydda sig mot.

Nu hugger jag bara ditt inlägg för du är sista att kommentera på just det här spåret. Det finns ju fler på samma tema.

Men just nu så gör ju båda sin del av ekonomin. Det är ju bara en farhåga/oro hos TS att sambon i framtiden ska få dålig ekonomi om sisådär 30 år.

Om det är en oro som gäller nu tex att de behöver en buffert för boende eller vill spara till en gemensam resa då tycker jag man kan ta upp det. Men annars tycker jag inte att man har med det att göra.

 

[Marje]

Ah, så eftersom du inte vill ha det så "tror du inte på det". Det är FEL även för andra, du tänker att de måste."skydda sig". Kanske dags att lyfta blicken lite och se att det finns fler sätt att leva på än ditt. TS och hennes sambo verkar ju t o m vilja ha ett liknande liv, även om sambon inte verkar vilja vara fullt så extrem.

Jag är lite extrem åt andra hållet, jag får klaustrofobi av tanken på ett symbiotiskt förhållande och vill inte ens vara sambo och helst inte monogam. Jag har aldrig någonsin behövt skydda mig mot en annan människa, ekonomiskt eller på annat vis. Men även om jag vet att många som har vävt ihop sitt liv med en annans är djupt olyckliga (jättesvårt att bli fri) så är jag ändå medveten om att det är så vissa trivs bäst.

Man får liksom lov att tycka olika, det finns verkligen inget rätt och fel så länge alla (inblandade!) är nöjda. Att vilja vara lite självständig kan omöjligt vara särskilt kontroversiellt.

Jag är en sådan som gått all in i mitt förhållande och det finns bara ett rörigt VI. Jag kan fock förstå att man vill ha mer autonomi och som skriver och ser inte att det är fel. Det jag har svårt för att det ibland lyfts fram som att det är det självklara och har man separata ekonomier så finns inga problem. Sanningen är ju dock att är man i en relation där man valt att leva ihop så kommer den andres ekonomi och val påverka en själv. Hur mycket beror på graden av gemenskap i relationen (boende, resor, barn osv.) Och det är då det enligt mig blir helt ofattbart att säga att det räcker att se om sin egen ekonomi eftersom ens egen ekonomi genom det gemensamma är så hårt knuten till en annan persons.

I TS fall så kommer sambons ekonomiska val nu påverka möjligheterna i framtiden. Det kommer påverka deras boendeval i framtiden om de ska bo tillsammans, det kommer påverka möjligheterna att resa, äta ute och betala för andra aktiviteter och hobbies, det kommer påverka i princip allt i deras gemensamma liv. Självklart berör det TS om TS vill fortsätta ha ett gemensamt liv eftersom sambons ekonomiska förmåga kommer sätta ramarna för vad som är möjligt att göra gemensamt om inte TS går in och betalar.

Så även om TS ser om sin egen ekonomi så kommer deras gemensamma liv förmodligen bli fruktansvärt snålt om inget förändras. Vill TS bo så billigt eller bli särbo? Kan TS tänka sig att resa eller utföra dyrare hobbies med en annan person och sen komma hem till sin sambo/särbo?

 

[Palermo]

Varför då?
Din ekonomi påverkar ju din sambo.

Vi har visserligen helt separata ekonomier men med full insyn och samförstånd.
Jag skulle aldrig kunna leva i en relation utan full öppenhet, samsyn och samförstånd gällande ekonomin.
Vi rådgör med varandra kring våra ekonomier.

Om min sambo inte trivs med hur jag påverkar hens liv, och vice versa, lutar jag nog åt att vi inte kan vara ihop. Sen är det väl mest en smaksak hur viktigt just pengar är för en.