Problem med svärmor..

[Energi]

Min sambos pappa gick bort för ungefär 7 månader sen. Svärmor blev alltså ensam kvar. Hon har KOL, röker som en borstbindare, äter knappt någonting och är dessutom alkoholist. Hon har knappt några pengar, de hade mycket skulder på huset och hon har bara sjukpension.

I alla fall.. Sen svärfar dog har min sambo och jag fått ställa upp med allt. Vi skjutsar runt på henne, köper cigaretter, bjuder på mat, klipper gräsmattan och bär ved. Vi bor ungefär en kvart från henne, sambons syster (och hennes arbetslösa sambo..) bor några minuters promenad bort. Men svärmor ringer alltid till min sambo för att få hjälp.

Min sambo och jag ska ha barn om en månad, men vi har aldrig tid för att faktiskt glädjas åt det, för svärmor stör hela tiden. Igår åkte vi till förlossningen, när svärmor ringer till sambon, full som tusan.
"Vart fan är ni någonstans?"
"På väg in till förlossningen"
"Jaha, för ni är ju inte hemma. Jag har försökt ringt hem till er men ingen svarar"
Och sen världens utlägg om hur dåligt hon mår.

Nyss ringde sambon från jobbet och sa att svärmor ringt honom. Hon vill ha skjuts in till stan för att handla och gå på bolaget. Det är ju så jobbigt för henne att handla, hon kan inte andas och blablabla..

Vi hjälpte henne att fixa färdtjänst för att vi skulle slippa det här ständiga skjutsandet. Dessutom vet svärmor att vi inte heller har det så gott ställt ekonomiskt, men aldrig att vi fått bensinpengar.

När jag tar upp de här problemen med andra får jag känslan av att det inte är riktigt okej att känna så som jag gör. Svärmor är ju sjuk, hon har blivit änka och det är så synd om henne.
Men mitt och sambons liv då? Vi har aldrig en ledig stund med varandra längre för svärmor ringer och vill ha hjälp hela tiden.
Hon ringer till oss på fyllan och gråter för att hon är så ensam.

Hur säger man ifrån? Får man säga ifrån?
Jag vill bara kunna koncentera mig på vår kommande bebis!

 

[ameo]

JA; man får säga ifrån!
Hon spelar på ert dåliga samvete, att det är synd om henne. Men ni har all rätt i världen att få leva ert eget liv!

 

[lil-sis]

Självklart får ni säga ifrån!!

 

[OutOfService]

KlarIt ni får säga ifrån!

Ja det är jobbigt för henne och synd om henne som förlorat sin livskamrat, men hon är trots allt en vuxen människa och måste ta hand om sig själv plus att din sambo har ju förlorat sin pappa, så det är synd om honom också om man ska va sån.

Visst kan man hjälpa varandra, men det finns en gräns även när det gäller familjen. Och ni har ju erst att ta hand om och förbereda för bebis!

Vad säger din sambos syskon? Har ni pratar med hen?

 

[Energi]

Men hur säger man ifrån på ett bra sätt? Jag vill inte att vi ska bli osams, och sambon är rädd att hon ska dricka ännu mer ifall vi säger ifrån.

Sambon och jag har pratat om att det skulle vara bra om hon fick hjälp av hemtjänst. Vart vänder man sig då?

 

[Energi]

KlarIt ni får säga ifrån!

Ja det är jobbigt för henne och synd om henne som förlorat sin livskamrat, men hon är trots allt en vuxen människa och måste ta hand om sig själv plus att din sambo har ju förlorat sin pappa, så det är synd om honom också om man ska va sån.

Visst kan man hjälpa varandra, men det finns en gräns även när det gäller familjen. Och ni har ju erst att ta hand om och förbereda för bebis!

Vad säger din sambos syskon? Har ni pratar med hen?

Sambons syster tycker att de inte ska behöva ställa upp. De har två barn så de "har inte tid".

 

[OutOfService]

För hemtjänst så är det en biståndshandläggare från kommunen som ska kontaktas.

Ni säger precis som det är! Di har ju världens bästa ursäkt med graviditeten. Bästa vore nog att prata med henne i nyktert tillstånd om det är möjligt.

 

[Maqurell]

@Energi;
Nu ska jag vara lite ond för en gångs skull, det är skillnad att hjälpa svärmor och sköta markservice åt en alkoholist.

Jag har även jag en svärmor med alkoholproblem och har dragit upp gränsen, är hon nykter så får hon all hjälp i världen, är hon onykter så är det ett nej. Så handla mat, naturligtvis, går på bolagt, skulle inte tro det. Ge en kram när hon är nykter och ledsen, naturligtvis, ödsla timtal av mitt liv på att höra fylledravel, skulle inte tro det.

Det låter här som att jag är världens hemskaste människa men jag släpper inte allt jag har för händer för att någon har alkoholproblem. Gör det mig ond så får det så bli.

 

[Texaz]

Läs på om medberoende!!! Genom att ni ställer upp hjälper ni henne att slippa ta tag i sitt liv, dvs fortsätta dricka! Ni gör henne alltså ingen tjänst alls utan underlättar bara hennes missbruk...

Sätt gränser och se till att NI mår bra.

 

[OutOfService]

Sambons syster tycker att de inte ska behöva ställa upp. De har två barn så de "har inte tid".

Men systern måste väl förstå att ni inte heller hinner jämt? Ni måste ju kunna hjälpas åt. Svärmor ringer ju antagligen er för att hon vet att ni ställer upp.

 

[Energi]

@Energi;
Nu ska jag vara lite ond för en gångs skull, det är skillnad att hjälpa svärmor och sköta markservice åt en alkoholist.

Jag har även jag en svärmor med alkoholproblem och har dragit upp gränsen, är hon nykter så får hon all hjälp i världen, är hon onykter så är det ett nej. Så handla mat, naturligtvis, går på bolagt, skulle inte tro det. Ge en kram när hon är nykter och ledsen, naturligtvis, ödsla timtal av mitt liv på att höra fylledravel, skulle inte tro det.

Det låter här som att jag är världens hemskaste människa men jag släpper inte allt jag har för händer för att någon har alkoholproblem. Gör det mig ond så får det så bli.

Det här tror jag är jätteviktigt att vi slutar med, jag och sambon. Att vi slutar skjutsa henne till bolaget, och att vi säger ifrån direkt när vi märker att hon har druckit.
Men det är så svårt!

 

[Texaz]

Ja det är jättesvårt, och hon kommer antagligen att bli arg (missbrukarpersonligheten blir det!)

Har ju själv haft nära kontakt med missbrukare (varav sonen dog pga missbruk) och vet att det är svårt, men det är det enda rätta att göra!

 

[tanten]

Det här tror jag är jätteviktigt att vi slutar med, jag och sambon. Att vi slutar skjutsa henne till bolaget, och att vi säger ifrån direkt när vi märker att hon har druckit.
Men det är så svårt!

Vad är det som är svårt?
Bena upp det.

Är det att hon blir arg - det blir hon väl ändå med jämna mellanrum. Är det för at ni får dåligt samvete - det är ert bekymmer.

Som sagt - läs på om medberiende och sätt gränser.

Man måste absolut ingenting som barn. Ban har inga skyldigheter. Föräldrar har skyldigheter. Och vill de ha hjälp, värme och kärlek från sina barna ska de göra sig förtjänta av det. Varje morgon.

 

[Maqurell]

Det här tror jag är jätteviktigt att vi slutar med, jag och sambon. Att vi slutar skjutsa henne till bolaget, och att vi säger ifrån direkt när vi märker att hon har druckit.
Men det är så svårt!

Jag vet, det är skitsvårt! I synnerhet när offerkoftan sitter som ett smäck!
Jag var övertydlig, pekade på tomtgränsen och sa:" Här innanför bestämmer jag vem som kommer in och i vilket skick de ska vara i. Jag bestämmer vad jag vill utsätta mina barn för och det beslutet tar ingen ifrån mig."

Det blev ett jäkla liv i luckan ett litet tag men det är ingen som kör med mig nu.

Det faktum att det är en liten på gång (grattis förresten!) gör det här ännu viktigare. Du som mamma gör ett val om du vill lära dina barn att normalisera missbruk. Jag förklarade läget som det var för mina barn. Farmor är alkoholist och har druckit idag. Då är hon inte välkommen hit för att jag tycker inte att barn skall se onyktra vuxna människor sitt och lipa mitt på blanka dagen.

Om jag har dåligt samvete ibland? Ja, det har jag. Men jag var tvungen att dra upp riktlinjer för min och min familjs mentala överlevnad. Sen tror jag att man tjänar på att vara ärlig mot barn och säga som det är. Vi har pratat mycket med barnen om beroende och hur det påverkar människor. Vill att de ska försöka kunna skilja på människa och handlingar.

 

[Energi]

Vad är det som är svårt?
Bena upp det.

Är det att hon blir arg - det blir hon väl ändå med jämna mellanrum. Är det för at ni får dåligt samvete - det är ert bekymmer.

Som sagt - läs på om medberiende och sätt gränser.

Man måste absolut ingenting som barn. Ban har inga skyldigheter. Föräldrar har skyldigheter. Och vill de ha hjälp, värme och kärlek från sina barna ska de göra sig förtjänta av det. Varje morgon.

Ja, vad är det egentligen som är svårt?
Jag tror att det dels är rädslan för osämja, och dels att drickandet ska bli värre.

Något som jag också tycker är svårt är att sambon inte vill/vågar säga ifrån. Jag vet inte om det är rätt av mig, som "bara" är svärdotter, att sätta ner foten och säga ifrån.

Åh ni är så kloka allihopa!

 

[Texaz]

Om hon dricker mer så är det enbart hennes val! Det är inte ert ansvar att se till att hon inte dricker. Om ni inte skjutsar blir det väl dessutom svårare att komma åt att handla?

 

[Maqurell]

Ja, vad är det egentligen som är svårt?
Jag tror att det dels är rädslan för osämja, och dels att drickandet ska bli värre.

Något som jag också tycker är svårt är att sambon inte vill/vågar säga ifrån. Jag vet inte om det är rätt av mig, som "bara" är svärdotter, att sätta ner foten och säga ifrån.

Åh ni är så kloka allihopa!

Stopp och belägg! Vadå "bara" svärdotter? Detta påverkar ditt, sambons och ert gemensamma liv. Är det rätt att sätta ner foten när man blir illa behandlad? Ja, det är det.
Svärmor klampar in i ditt liv och där har du rätt att säga ifrån.

 

[Petruska]

Men hur säger man ifrån på ett bra sätt? Jag vill inte att vi ska bli osams, och sambon är rädd att hon ska dricka ännu mer ifall vi säger ifrån.

Det där är medberoende. Det måste man lära sig att inte utveckla. Och om man har utvecklat det, måste man lära sig att sluta odla det. Man måste klara av att göra skillnad mellan sig själv och andra personer, det är just vad medberoendet bidrar till att man misslyckas med - eller om man inte redan kan göra den skillnaden, ökar risken att man blir medberoende.

Kommunen har visst ansvar för henne, din sambo eller hon själv kan vända sig till biståndshandläggaren.

Det kommer inte att hjälpa att säga ifrån en gång på ett "bra sätt". Ni, särskilt din sambo, måste utveckla ett helt nytt förhållningssätt. Det är inte så svårt, bara att sätta igång.

 

[Kilauea]

Men är det värt att hålla på som ni gör? Om hon blir sur, vad gör det? Ja, din sambo kommer få dålig kontakt med sin mamma, men det låter ju inte som kontakten de har är den bästa ändå, som mamman är.

Ni måste verkligen få lov att fokusera på er själva, särskilt när ni ska ha barn.

 

[Petruska]

Ni måste verkligen få lov att fokusera på er själva, särskilt när ni ska ha barn.

Helt ärligt. Jag tycker inte att det där är vad det handlar om överhuvudtaget.

Problemet här är att TS sambo (och ev TS själv) inte klarar av att se att svärmors problem är just svärmors problem, inte sambons. Sambon gör sig istället till en del av problemets lösning - genom att helt ta över svärmors problembeskrivning, istället för att lita till sitt eget oberoende omdöme. För han har just nu inget sådant omdöme, han är medberoende. Det är destruktivt för samtliga inblandade. Eftersom svärmor är alkoholist, är det ingen mening med att vädja till hennes förnuft. Det enda är att använda sitt eget förnuft, och helt enkelt bryta sitt eget medberoende. Det gäller högst troligt främst TS sambo.

Om de använder barnet och att "förbereda sig för bebis" som argument mot svärmor, antyder det ju snarast att TS och sambo just nu bara ska ta en liten paus i hjälpen. Sen när de har etablerat sin familj och blivit vana vid att vara föräldrar, lär de ju så sett gott och väl ha tid att vara medbereonde med svärmor som förut, men det betyder ju inte att det är en särskilt bra idé att vara det. Plus som sagt att förnuftsargument sällan biter särskilt bra på alkoholister, särskilt inte när de är fulla eller abstinenta (dvs större delen av tiden).