Problemet när folk läser mellan raderna (Neurotypi vs. Autism)

[Tuvstarr]

När nån säger att det är bara naturliga ingredienser brukar jag fråga om det är flugsvamp i.

Flugsvamp, cannabis och saft av björnloka, antagligen.

 

[Rosett]

Nej det gjorde hon inte.
Hon slingrade sig för att få dig att acceptera produkterna.

Hmm ... tänkte inte på det ... det var ju jag som läste mellan raderna då!

 

[skiesabove]

Flugsvamp, cannabis och saft av björnloka, antagligen.

Då blir det åka av

 

[skiesabove]

Men det var inte det som hon ville.
Hon ville att ts skulle acceptera produkterna utan att ifrågasätta innehållet.
Och antagligen helst inte läsa på förpackningen.

Eller för att vara tydlig.
Hon försökte antagligen luras.

Det går ju också att tydligt be om att få läsa på förpackningen.

Ännu värre än att försöka dölja att man inte vet

 

[Rosett]

Hur ska någon lära sig läsa mellan raderna om all personlig kommunikation är svart/vit tänker du?

Den ekvationen går inte ihop.

I skolan och gymnasiet får man ju lära sig tolka konstnärliga texter (=lösa mellan raderna) på olika sätt.

 

[Rosett]

Att vid mellanmänsklig kontakt kommunicera med enbart ord är omöjligt, om man är människa. Det är AI som då efterfrågas, men även AI kan vilseleda.

Barn lär sig ord sent i förhållande till allt tolkande mellan raderna som bebisar bygger sin kommunikation på. Hur bokstavligt man än talar kommer kroppsspråk och röstläge ha avgörande betydelse för hur budskapet tolkas.

Människor är inte robotar och kan aldrig bli robotar.

Nu uppfattar jag att du tolkat/läst mellan raderna på trådstarten.
För mig är inte tolkande av kroppsspråk, röstläge och ansiktsmimik att läsa mellan raderna.
Det jag menar med att läsa mellan raderna är när man säger/skriver en sak som inte kan missförstås och den andre personen svarar som om man sade/skrev nåt helt annat.

 

[Sedna]

Nu uppfattar jag att du tolkat/läst mellan raderna på trådstarten.
För mig är inte tolkande av kroppsspråk, röstläge och ansiktsmimik att läsa mellan raderna.
Det jag menar med att läsa mellan raderna är när man säger/skriver en sak som inte kan missförstås och den andre personen svarar som om man sade/skrev nåt helt annat.

Jag svarade inte på trådstarten, jag svarade utifrån hur diskussionen vidareutvecklade sig och då utifrån utgångspunkten att kommunicera bara med ord. Kommunicera med bara ord, rent bokstavligt alltså.

 

[MiniLi]

Nu uppfattar jag att du tolkat/läst mellan raderna på trådstarten.
För mig är inte tolkande av kroppsspråk, röstläge och ansiktsmimik att läsa mellan raderna.
Det jag menar med att läsa mellan raderna är när man säger/skriver en sak som inte kan missförstås och den andre personen svarar som om man sade/skrev nåt helt annat.

Läsa mellan raderna betyder ju att man tolkar något utifrån bland annat kontext. Kroppsspråk mm är ju en del i kontexten. Alltså att det finns ytterligare information utöver orden som gör att tolkningen blir annorlunda. Det är ju snarare när någon inte läser mellan raderna som missförstånd brukar uppstå.

 

[Rosett]

Läsa mellan raderna betyder ju att man tolkar något utifrån bland annat kontext. Kroppsspråk mm är ju en del i kontexten. Alltså att det finns ytterligare information utöver orden som gör att tolkningen blir annorlunda. Det är ju snarare när någon inte läser mellan raderna som missförstånd brukar uppstå.

Fast när man läser en text finns inget kroppspråk eller annat att tolka. Finns många exempel här på forumet då nån skrivit en sak och sen nån annan läst mellan raderna och tolkat det helt annorlunda än vad som faktiskt skrevs.
Tror du ser det från ett NT-perspektiv. För mig som har autism blir det ofta missförstånd just när folk läser mellan raderna.
Antagligen för att folk med autism ofta har svårt att läsa av det som inte sägs.

 

[monster1]

Fast när man läser en text finns inget kroppspråk eller annat att tolka. Finns många exempel här på forumet då nån skrivit en sak och sen nån annan läst mellan raderna och tolkat det helt annorlunda än vad som faktiskt skrevs.
Tror du ser det från ett NT-perspektiv. För mig som har autism blir det ofta missförstånd just när folk läser mellan raderna.
Antagligen för att folk med autism ofta har svårt att läsa av det som inte sägs.

Det finns ju ett tonläge i en text med.

 

[manda]

Jooo men det sättet att vara ärlig på skulle ju också kunna göra någon ledsen.

Någon frågar lite enkelt -vill du hänga med på en höghöjdsbana? och istället för ett litet -nah det är inte riktigt för mig, lite rädd för höjder.

Så "herregud det låter som en total mardröm för mig! Tack för att du tänkte på mig men det där pallar jag inte hur mycket jag en försöker och det vill jag inte göra mot mig själv. (det är ju bara jag jag jag och mig i det, för mycket information.)

Och man bara -men förlåt för att jag frågade då

(man är liksom inte intresserad av att veta hur knäpp man är som gillar höghöjdsbanor/disco/fjällvandring/ostron och exakt hur någons lite finare sensibiliteter reagerar inför höjder utan bara ett enkelt gud så kul! eller nah, vi gör ngt annat, funkar.)

Kolla, du ger exempel på ett till sätt att vara ärlig utan att bortprioritera sina egna behov. Det är bara det jag förespråkar. Och det är ju alltid sjukt svårt att skapa en hypotetisk situation eftersom det alltid är massor av saker som påverkar hur vi uttrycker oss.

Min poäng är att det går att uttrycka sina behov, det måste inte väljas bort för att nå konfliktfrihet.

Läsa mellan raderna betyder ju att man tolkar något utifrån bland annat kontext. Kroppsspråk mm är ju en del i kontexten. Alltså att det finns ytterligare information utöver orden som gör att tolkningen blir annorlunda. Det är ju snarare när någon inte läser mellan raderna som missförstånd brukar uppstå.

Jag tror den främsta utmaningen är att folk läser olika mellan raderna (vilket vi ser massor av exempel på här i tråden).

Dessutom känns det oskönt att säga att en kommunikstionsstil är problematisk (ej läsa mellan rader) medan en inte är det (läsa mellan rader). I och med att trådstarten också knyter de olika stilarna till neurotypisk respektive neurodivergens, så visar det ännu tydligare hur knasigt det kan bli att hävda att normstilen i sig själv är inneboende oproblematisk medan den atypiska stilen är problematisk.

Det finns ett koncept som heter the double empathy problem som visar att kommunikativa sammanbrott är vanliga i grupper som innehåller både NT och ND personer, medan grupper med bara neurodivergenta inte visar fler missförstånd eller mindre empati än grupper med bara neurotypiska. Det visar fint att bekymren inte uppstår på grund av en viss kommunikations- eller perceptionsstil utan på grund av skillnaderna mellan två. Nu gäller den tesen och studierna som lagt fram den, empati och inte kommunikation men jag vill nämna det för att din kommentar lätt skulle kunna föda ableistiska idéer om att normativ kommunikationstolkning är rättare än normbrytande.

 

[MiniLi]

Fast när man läser en text finns inget kroppspråk eller annat att tolka. Finns många exempel här på forumet då nån skrivit en sak och sen nån annan läst mellan raderna och tolkat det helt annorlunda än vad som faktiskt skrevs.
Tror du ser det från ett NT-perspektiv. För mig som har autism blir det ofta missförstånd just när folk läser mellan raderna.
Antagligen för att folk med autism ofta har svårt att läsa av det som inte sägs.

Alla missförstånd eller feltolkningar beror ju inte på att folk läst mellan raderna.

 

[MiniLi]

Kolla, du ger exempel på ett till sätt att vara ärlig utan att bortprioritera sina egna behov. Det är bara det jag förespråkar. Och det är ju alltid sjukt svårt att skapa en hypotetisk situation eftersom det alltid är massor av saker som påverkar hur vi uttrycker oss.

Min poäng är att det går att uttrycka sina behov, det måste inte väljas bort för att nå konfliktfrihet.

Jag tror den främsta utmaningen är att folk läser olika mellan raderna (vilket vi ser massor av exempel på här i tråden).

Dessutom känns det oskönt att säga att en kommunikstionsstil är problematisk (ej läsa mellan rader) medan en inte är det (läsa mellan rader). I och med att trådstarten också knyter de olika stilarna till neurotypisk respektive neurodivergens, så visar det ännu tydligare hur knasigt det kan bli att hävda att normstilen i sig själv är inneboende oproblematisk medan den atypiska stilen är problematisk.

Det finns ett koncept som heter the double empathy problem som visar att kommunikativa sammanbrott är vanliga i grupper som innehåller både NT och ND personer, medan grupper med bara neurodivergenta inte visar fler missförstånd eller mindre empati än grupper med bara neurotypiska. Det visar fint att bekymren inte uppstår på grund av en viss kommunikations- eller perceptionsstil utan på grund av skillnaderna mellan två. Nu gäller den tesen och studierna som lagt fram den, empati och inte kommunikation men jag vill nämna det för att din kommentar lätt skulle kunna föda ableistiska idéer om att normativ kommunikationstolkning är rättare än normbrytande.

Jag tror du har tolkat in annat i min text. Missförstånd sker oavsett om folk läser mellan raderna eller ej, men alla feltolkningar handlar ju inte om att någon läst mellan raderna. Jag menade bara att ts verkar ha en lite skev uppfattning om vad ”mellan raderna” inkluderar och inte.

 

[Dentaku]

Dessutom känns det oskönt att säga att en kommunikstionsstil är problematisk (ej läsa mellan rader) medan en inte är det (läsa mellan rader). I och med att trådstarten också knyter de olika stilarna till neurotypisk respektive neurodivergens, så visar det ännu tydligare hur knasigt det kan bli att hävda att normstilen i sig själv är inneboende oproblematisk medan den atypiska stilen är problematisk.

Själv upplever jag(läser mellan raderna?) att det är det sk neurotypiska sättet att kommunicera som är problematiskt; eftersom det är otydligt och fullt av lögner.

Själv kan jag, som har autism, se fördelar både med att i vissa lägen vara rak och inte förvänta sig att folk ska kunna förstå det outtalade men också att vara smidig nog att INTE vara rak i vissa lägen. Jag är dålig på det senare, men till skillnad från vissa NPF-are jag har nära kontakt med brukar jag åtminstone försöka hålla mun helt i sådana lägen.
Det bästa sättet att kommunicera är nog helt enkelt det som ger ett ömsesidigt utbyte, och alltså kommer det att variera hur det ser ut.

 

[Red_Chili]

Själv upplever jag(läser mellan raderna?) att det är det sk neurotypiska sättet att kommunicera som är problematiskt; eftersom det är otydligt och fullt av lögner.

Själv kan jag, som har autism, se fördelar både med att i vissa lägen vara rak och inte förvänta sig att folk ska kunna förstå det outtalade men också att vara smidig nog att INTE vara rak i vissa lägen. Jag är dålig på det senare, men till skillnad från vissa NPF-are jag har nära kontakt med brukar jag åtminstone försöka hålla mun helt i sådana lägen.
Det bästa sättet att kommunicera är nog helt enkelt det som ger ett ömsesidigt utbyte, och alltså kommer det att variera hur det ser ut.

Jag håller med.

Själv upplever jag dock aldrig att det blir problem av att vara ärlig. Ärlig behöver inte betyda elakt. Men ja, det är ju det där med att anpassa hur man säger saker. Herregud vad jag har fått träna på det. Som när kunder i djuraffären tydligt missköter sina djur. Det är i 99,9% av fallen enbart pga okunskap, och om jag då bemöter dem på fel sätt så kommer de inte heller vara öppna för att lyssna och lära sig hur de ska göra istället. Så jag förklarar vänligt hur jag ser situationen, ger tips om var de kan få mer hjälp (om det behövs tex veterinär, speciell instruktör eller annat) och gör vad jag kan för att uppmuntra dem att förbättra situationen. Kunderna älskar det, och flera av de med hundar som haft problem (extremt långa klor är vanligt tex) blir snabbt stamkunder just för att de uppskattar våra samtal.

Och ja, jag blir tokig på när folk ljuger För om de inte är ärliga, hur ska jag då kunna förhålla mig till det på ett bra sätt? Om jag tror att de är glada åt något så kommer jag behandla dem utifrån det, vilket ju kan bli helt fel. Får jag istället veta att någon inte uppskattar något, ja då går det ju att göra något annat.

 

[Lobelia]

Jooo men det sättet att vara ärlig på skulle ju också kunna göra någon ledsen.

Någon frågar lite enkelt -vill du hänga med på en höghöjdsbana? och istället för ett litet -nah det är inte riktigt för mig, lite rädd för höjder.

Så "herregud det låter som en total mardröm för mig! Tack för att du tänkte på mig men det där pallar jag inte hur mycket jag en försöker och det vill jag inte göra mot mig själv. (det är ju bara jag jag jag och mig i det, för mycket information.)

Och man bara -men förlåt för att jag frågade då

(man är liksom inte intresserad av att veta hur knäpp man är som gillar höghöjdsbanor/disco/fjällvandring/ostron och exakt hur någons lite finare sensibiliteter reagerar inför höjder utan bara ett enkelt gud så kul! eller nah, vi gör ngt annat, funkar.)

Det känns mer som du problematiserar, du får ett nekande svar från båda. Det är värre i mina ögon om någon säger jovisst det låter trevligt men jag har inte tid, kanske någon annan gång, och man tror på det och börjar bjuda med vid andra tillfällen. Och vid 3: e/4: e gången inser man att ja, betydde nej.

 

[Sel]

Jag tycker väldigt ofta att rak och ärlig är en omskrivning för att vara plump och lite elak, för att läsa mellan raderna då.

 

[Lobelia]

När nån säger att det är bara naturliga ingredienser brukar jag fråga om det är flugsvamp i.

Bra svar. Vad är förresten onaturliga ingredienser, ingredienser från Pluto eller Mars?

Väldigt mycket som folk tänker på som onaturligt förekommer i naturen. Ja som flugsvamp.

 

[Lobelia]

Jag tycker väldigt ofta att rak och ärlig är en omskrivning för att vara plump och lite elak, för att läsa mellan raderna då.

Och att linda in saker är att inte våga så för det utan försöka dölja ....

Ta exemplet att man ska ut efter jobb med 3 kollegor och en 4: de man helst slipper frågar om denne kan hänga med.

Rakt svar - Nej vi gillar inte ditt sällskap, men tack för att du frågar
Omskrivning - Tyvärr vi har en bordsbokning/ det ryms inte fler i bilen/vi ska göra xx, det funkar inte med fler. Och inte sällan när rätt person frågar lite senare så är det inga problem att tränga ihop sig mm.


Den mest tråkiga liknande situation var att jag bjöd hem en jag trodde var en potentiell vän, vi käkade och hade kul. Jag vet inte hur det kom sig men hon bjöd hem mig en vecka senare (före mobiltelefonens era) jag traskade glatt ett par km hem till personen, men hon var inte hemma. Lite senare ringde jag och hörde om något gått fel och hon bad om ursäkt och vi bestämde en annan dag. Ingen var hemma denna gången heller. Tänk så mycket enklare om hon varit rak och ärlig här, plump och elak eller inte, det hade jag skitit i. Jag ödslade några timmar på den här personen och undrar än idag hur man kan vara så feg att man bjuder hem någon 2 gånger hellre än att säga nej, det var trevligt men inte min grej eller för den delen, du är dum i huvudet....jag vill inte träffa dig igen.

 

[Red_Chili]

Det känns mer som du problematiserar, du får ett nekande svar från båda. Det är värre i mina ögon om någon säger jovisst det låter trevligt men jag har inte tid, kanske någon annan gång, och man tror på det och börjar bjuda med vid andra tillfällen. Och vid 3: e/4: e gången inser man att ja, betydde nej.

Åh, just det där är det absolut värsta jag vet! Har flera gånger varit med om det. Personer som beter sig som att de är glada åt att umgås, men "inte har tid att ses just då, vi får hitta en annan dag" osv osv. Jag har även hamnat i situationer där jag skällt ut folk för att de hållit på så, när det kommit fram att de faktiskt inte vill och tycker att jag är jobbig när jag frågar en andra eller tredje gång. Säg vad ni menar så slipper ni få frågan igen! Folk alltså...