Sommartid?

[EmmaBovary]

Exakt så känner jag med!
Har alltid varit sån och känt mig så frågande när alla ojar sig över mörkret på vintern.
Det är ett ypperligt tillfälle att tända små lampor och ljus

Håller med om lampor och ljus, det känns liksom omhuldande. Inser att jag nog framförallt är känslig för kontrasten med skarpt kallt ljus i början av våren, blir i regel väldigt depressiv (på nivå självmordstankar många gånger) och jag har svårt att se något positivt med våren alls.

 

[MissFideli]

Exakt så känner jag med!
Har alltid varit sån och känt mig så frågande när alla ojar sig över mörkret på vintern.
Det är ett ypperligt tillfälle att tända små lampor och ljus

Eller hur! När man sitter ute på kvällen och kan ha lyktor och ljus och annat. Och inne med. Jag tycker det är supermysigt! Därför vill jag ha normaltid, tycker man kan göra mer mysigt av mörka kvällar än mörka mornar.

 

[Lillgrådis]

Känner mig inte så underlig för att jag föredrar normaltid, men kanske lite av ett unikum som avskyr ljusa kvällar! Mår så mycket bättre under höst och vinter.

Om man bortser ifrån när jag ridit etc, vilket var ett tag sedan, så väntar jag liksom med att gå ut och gå/jogga tills det mörkat för det är femtielva gånger mysigare. Jag antar att det inte är någon som känner igen sig i det? Jag tycker också om att det är mörkt på morgonen, mycket mjukare start på dagen!

Edit. Såg att personen över mig @Linn-Nora verkade resonera liknande!

Jag älskar absolut ljusa kvällar på den del av året när temperaturen gör att man vill vara ute längre, och jag räknar girigt och längtande in varje minut mer dagsljus efter vintersolståndet. MEN jag konstaterade också efter säsongens sista pannlampsrunda löpning häromdagen, att det är ändå något alldeles speciellt med den säsongen.

Det blir något så skönt meditativt att vara ute i den där lilla lilla världen som bara är ljuskäglan och vägen framför en, och det stora svarta mörkret runt om. I bästa fall månljus och stjärnklart. Så jag är nog en sådan som uppskattar både mörka och ljusa kvällar, och variationen.

 

[sjoberga]

Jag älskar absolut ljusa kvällar på den del av året när temperaturen gör att man vill vara ute längre, och jag räknar girigt och längtande in varje minut mer dagsljus efter vintersolståndet. MEN jag konstaterade också efter säsongens sista pannlampsrunda löpning häromdagen, att det är ändå något alldeles speciellt med den säsongen.

Det blir något så skönt meditativt att vara ute i den där lilla lilla världen som bara är ljuskäglan och vägen framför en, och det stora svarta mörkret runt om. I bästa fall månljus och stjärnklart. Så jag är nog en sådan som uppskattar både mörka och ljusa kvällar, och variationen.

Jag uppskattar det mest utan ljuskägla. Att vandra i kompakt mörker är en lisa för själen.

 

[Wille]

Usch vad den här tråden blev jobbig. Jag hatar mörkret. Det finns inget bra med det alls. Och jag går inte ut och går när det är mörkt, varken med eller utan pannlampa. Det är obehagligt. Mörker är något jag bara genomlider för att jag måste.

 

[EmmaBovary]

Usch vad den här tråden blev jobbig. Jag hatar mörkret. Det finns inget bra med det alls. Och jag går inte ut och går när det är mörkt, varken med eller utan pannlampa. Det är obehagligt. Mörker är något jag bara genomlider för att jag måste.

Jag känner detsamma för ljuset. Och det är ju vad det är, det finns folk som har svårt att existera under både sommartid och normaltid.

 

[parellikusken]

Jag känner detsamma för ljuset. Och det är ju vad det är, det finns folk som har svårt att existera under både sommartid och normaltid.

Fått för mig att du är en gammal gothare?
Isf förklarar det väl kärleken till mörkret.

 

[EmmaBovary]

Fått för mig att du är en gammal gothare?
Isf förklarar det väl kärleken till mörkret.

Haha, helt rätt! Men såhär i vuxen ålder har jag insett att det ligger mer bakom känsligheten för vårljuset än att jag är svart och svår. Sedan så känns det väl förvisso väldigt autentiskt för mitt goth-jag att jag numera är ljus och värmekänslig på grund av min MS-diagnos (på nivån att jag kan spy och behöva käpp för att gå en varm sommardag. ).

 

[julgrisen]

Jag gillar tidsomställningen men har förstått att det inte är så många som håller med mig. Tycker om när kvällarna blir ljusare men tycker lika mycket om när de blir mörkare på hösten. Båda grejerna har liksom sin charm. Jag älskar ljusa sommarnätter men när den första riktigt mörka morgonen kommer på hösten blir jag alltid lite lycklig.

 

[Kirre]

En till som uppskattar mörkret här. Nästan lite jobbigt att det blir mörkt först framemot 20.30 imorgon. Efter 18-19 vill jag vara inne och kunna tända lampor och mysa. Är några enstaka ggr per sommar som jag uppskattar och utnyttjar att det är ljust senare. Att behöva somna vid 21-22 och det är fullt dagsljus är inte min grej. Lika med att vakna vid 6-7 med solen in genom fönstret.

 

[bettysmatte]

Alltså, egentligen är "lagom" bäst för mig. Jag hade gärna sluppit det extrema åt båda hållen. Det vill säga, om det - hela året - hade blivit ljust vid 6/7-tiden på morgonen och mörkt vid kl 19/20 hade jag gärna haft det så....

 

[Unafraid]

Alltså, egentligen är "lagom" bäst för mig. Jag hade gärna sluppit det extrema åt båda hållen. Det vill säga, om det - hela året - hade blivit ljust vid 6/7-tiden på morgonen och mörkt vid kl 19/20 hade jag gärna haft det så....

Jag kan typ tänka mig en kompromiss! Ställa fram klockan bara 30 minuter och nöja oss med det

 

[Alandia]

Som skiftarbetare har båda tiderna sina sidor. Just idag är det väldigt positivt då jag arbetar natt (en timme mindre ). Lägger mitt schema själv och har alltid påminnelse på hösten om att INTE arbeta natt just då

 

[TeamLundVer]

När man ställer om klockan i oktober är det som att någon slår en stekpanna i huvudet på mig, trots att man får en timme extra sömn. Det är sååååå mörka kvällar.

+1 på den. Jag blir helt knäckt av det.
Utom förra året då men det är för att jag numera jobbar hemifrån pga Corona och därmed har kunnat få lite ljus iaf/ promenerat på lunchen

 

[Flixon]

Alltså, egentligen är "lagom" bäst för mig. Jag hade gärna sluppit det extrema åt båda hållen. Det vill säga, om det - hela året - hade blivit ljust vid 6/7-tiden på morgonen och mörkt vid kl 19/20 hade jag gärna haft det så....

Samma här! Tycker det är jobbigt att åka "hem" till Jämtland om somrarna för det är ljust konstant. Sover som en kratta. Och julen är ju fruktansvärd åt andra hållet, evigt mörker. Är utflyttad till Skåne vilket är en aning snällare mot min dygnsrytm

 

[nightcrawler]

Känner mig inte så underlig för att jag föredrar normaltid, men kanske lite av ett unikum som avskyr ljusa kvällar! Mår så mycket bättre under höst och vinter.

Om man bortser ifrån när jag ridit etc, vilket var ett tag sedan, så väntar jag liksom med att gå ut och gå/jogga tills det mörkat för det är femtielva gånger mysigare. Jag antar att det inte är någon som känner igen sig i det? Jag tycker också om att det är mörkt på morgonen, mycket mjukare start på dagen!

Edit. Såg att personen över mig @Linn-Nora verkade resonera liknande!

Skönt att det inte bara är jag som blir stressad.
Det får gärna vara ljust fram till 19-20 nån gång så man slipper stressa i stallet, men sen när jag åkt därifrån så får det gärna va mörkt

 

[nightcrawler]

En till som uppskattar mörkret här. Nästan lite jobbigt att det blir mörkt först framemot 20.30 imorgon. Efter 18-19 vill jag vara inne och kunna tända lampor och mysa. Är några enstaka ggr per sommar som jag uppskattar och utnyttjar att det är ljust senare. Att behöva somna vid 21-22 och det är fullt dagsljus är inte min grej. Lika med att vakna vid 6-7 med solen in genom fönstret.

Jag vaknar vid 4 när det är ljust. Dom befjädrade asen som jag bor granne med börjar leva om då. Tänk om nån kunde såga ner träden och buskarna och skjuta dom

 

[Lillefrun]

Vill ha sommartid året runt, blir alltid jätte ledsen när det blir vintertid, känns som att dom stjäl en ljus timme varje dag vid vintertid eftersom det är den tiden jag är mest ute.

Gillar att det är ljust ute så mycket, tycker dock inte om att få in ljus hemma så året runt oavsett när på året har jag nerdragna persienner. Så hemma är det samma mörker oavsett tid på året. Men ute vill jag ha ljust på kvällspromenaden med hundarna och som idag när jag nog tänker ta mig en löptur.

Tycker kvällsljus är underbart för man kan göra så mycket mer och att det blir ljust så tidigt också är en bonus. På vår och sommar brukar jag (har stora sömnproblem) gå ut på promenad med hundarna eller springa en runda 4/5 på natten/morgonen. Det gör jag inte om det är mörkt. Det är underbart! Man möter ingen.

Så slutsatsen är att jag vill ha ljus både morgon och kväll.

 

[sjoberga]

Men. Back to basics. Tideräkningens syntetiska oscillerande, påverkar inte mängden ljus. Inte ens pyttelite.

Jag röstar för att räkna på tiden på ett mer stringent enkelt vis, och sedan får var och en ta vara på ljuset bäst den önskar.

Och kanske kan man prata med sin arbetsgivare/andra som styr ens tid om man verkligen lider av detta i förhållande till ljuset.

 

[Wille]

Men. Back to basics. Tideräkningens syntetiska oscillerande, påverkar inte mängden ljus. Inte ens pyttelite.

Jag röstar för att räkna på tiden på ett mer stringent enkelt vis, och sedan får var och en ta vara på ljuset bäst den önskar.

Och kanske kan man prata med sin arbetsgivare/andra som styr ens tid om man verkligen lider av detta i förhållande till ljuset.

För mig funkar inte det. Jag är tidsstyrd, inte ljusstyrd. På vintrarna sitter jag och räknar ner timmarna tills jag kan gå och lägga mig. Det blir många timmar i mörker. Jag har varit sjukskriven och arbetslös länge men klockan styr min dygnsrytm oavsett om jag måste jobba eller inte.