Träffat äldre man

Visst är det så, men jag är kanske lite krass och tycker att när man är vuxen ska man kunna ta lite avstånd ifrån sina egna känslor också. Särskilt när det handlar om någon man tycker om även om det bara råkar vara fem veckor gammalt.
Just det där med barn är ju en jättefråga för många dessutom och inte någonting som man bara "meh", särskilt inte om det skulle hända och ett barn faktiskt blir inblandat. Vad skulle den här snubben göra då, till exempel?

Håller med/förstår 👍
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Jag upplever dock oftast att dom söker en plastpappa. Vilket inte är så lockande...
Iof, så har det varit yngre eller jämngamla tjejer med barn. De äldre som söker yngre killar är det nog mer så kanske.
Det där är ytterligare ett misstag män gör som jag har träffat på. Jag gjorde väldigt klart för honom att så inte var fallet. Det var rent ut sagt skrattretande. Som om jag inte var intresserad av honom som partner utan på 1800-tals vis sökte en familjefar och försörjare :rofl: Jag trodde nog allt att den fördomen hade ramlat ner i minnenas arkiv. (Nej det blev inget mer med den killen. Män som tycker så synd om sig själva att de lägger fram sådant gnäll behöver jag inte i mitt liv.)
 
Kul för barnet att pappa är 70 vid studenten. Också stor risk att barnet som relativt ung (typ 20-30) måste ta hand om en sjuk förälder, det är inte jättekul som så ung när man ska starta sitt eget liv och har fullt upp med det.

Eller ännu värre - att bli faderslös i ganska ung ålder. Min pappa "gjorde bort sig" och blev pappa på nytt vid 58 års ålder :crazy:
Han dog förra året, 67 år gammal i en hjärtinfarkt och hans son som nu är 9 år får alltså växa upp utan sin pappa. Klart även yngre personer kan dö men sannolikheten är ju högre ju äldre man blir.
 
Det där är ytterligare ett misstag män gör som jag har träffat på. Jag gjorde väldigt klart för honom att så inte var fallet. Det var rent ut sagt skrattretande. Som om jag inte var intresserad av honom som partner utan på 1800-tals vis sökte en familjefar och försörjare :rofl: Jag trodde nog allt att den fördomen hade ramlat ner i minnenas arkiv. (Nej det blev inget mer med den killen. Män som tycker så synd om sig själva att de lägger fram sådant gnäll behöver jag inte i mitt liv.)

Vad jag menar är att när jag frågar vad det är för relation dom söker så vill dom träffa en livspartner och sambo. Dvs, nån som flyttar in hos henne och hennes barn. De vill inte ha en varannan vecka relation . Vilket jag inte heller tycker är särskilt optimalt. Men inte vill jag flytta in tillsammans med hennes barn och ta hand om dem heller. Blir vi sambo blir jag ju automatiskt en plastpappa vare sig jag vill det eller ej.
 
Vad jag menar är att när jag frågar vad det är för relation dom söker så vill dom träffa en livspartner och sambo. Dvs, nån som flyttar in hos henne och hennes barn. De vill inte ha en varannan vecka relation . Vilket jag inte heller tycker är särskilt optimalt. Men inte vill jag flytta in tillsammans med hennes barn och ta hand om dem heller. Blir vi sambo blir jag ju automatiskt en plastpappa vare sig jag vill det eller ej.
Jag tror det är väldigt svårt att leva tillsammans med en förälder utan att bli tvungen till att bli delaktig även i ungarnas liv, jag skulle inte heller kunna tänka mig bli sambo med någon som har hemmaboende barn för jag vill helt enkelt inte ta ansvaret det medför.
 
Jag har sagt till honom att jag inte kommer ge upp ett barn. Att bollen ligger hos honom om han vill fortsätta eller ej. Vi har inte pratat sen vi sågs igår då båda Behöver tid att tänka. För mig är de orimligt att gå in i en relation med ett nej till barn då jag drömt om detta sen 5 år tillbaka. Jag kommer inte kontakta honom utan det är helt upp till honom nu..

Hur kan bollen ligga hos honom?
Menar du att han ska lova dig barn efter fem veckor? Eller menar du att det är möjligt för honom att ta tillbaka sin varning?
Ditt liv, din boll =D
 
Vad jag menar är att när jag frågar vad det är för relation dom söker så vill dom träffa en livspartner och sambo. Dvs, nån som flyttar in hos henne och hennes barn. De vill inte ha en varannan vecka relation . Vilket jag inte heller tycker är särskilt optimalt. Men inte vill jag flytta in tillsammans med hennes barn och ta hand om dem heller. Blir vi sambo blir jag ju automatiskt en plastpappa vare sig jag vill det eller ej.

Du riktar nog blicken lite fel om du söker dig till kvinnor med barn om du inte vill ha med andras barn att göra.
 
Jag har sagt till honom att jag inte kommer ge upp ett barn. Att bollen ligger hos honom om han vill fortsätta eller ej. Vi har inte pratat sen vi sågs igår då båda Behöver tid att tänka. För mig är de orimligt att gå in i en relation med ett nej till barn då jag drömt om detta sen 5 år tillbaka. Jag kommer inte kontakta honom utan det är helt upp till honom nu..
Om det är orimligt för dig att gå in i en relation med en som inte vill ha barn så finns det bara EN sak att göra i detta fall - avsluta. Varför respekterar du inte hans "nej" till barn? Hur i hela världen kan du kräva av honom att han efter 5 veckors dejtande måste veta vad framtiden för mig sig? Tycker du ställer helt orimliga krav! Hu!
 
Om barn är nånting du vet att du vill ha väger 5 veckors romans väldigt lätt tycker jag. Sådär känner man ju alltid när man har träffat någon ny och är förälskad, att det är den personen som gäller no matter what.

Med tiden lägger sig förälskelsen och man märker om man är kompatibla på andra sätt. Jag tycker det är bra att han har varit uppriktig med sina känslor ändå, många är inte det nämligen. Utgå från att han är klar med barn, klart man kan ändra sig men har han såpass stora barn kan jag förstå om han känner sig nöjd och färdig med dom han har. Sen finns det väl dom som ”offrar” sig för sin partner och skaffar en sladdis med nya och det blir jättebra. Min syster gjorde så, hon hade 4(!) barn sedan innan och skaffade ett femte med tio år till den som är näst yngst med sin nya barnlösa partner. Men hon älskar också barn, och småbarn. Så hon var nog inte särskilt svårövertalad.

Jag själv hade inga som helst tankar på barn när jag träffade min kille vid 23 års ålder. 5 år senare kändes det dock mera angeläget. Som tur var ville han också ha barn, men hade han inte velat det vet jag faktiskt inte vad jag hade gjort? Väntat några år på att han skulle ändra sig kanske, men i slutändan hade jag nog ändå lämnat. Hade blivit bitter annars tror jag. Nu är jag dock tveksam till om jag vill ha fler barn men det jag har skulle jag inte byta bort mot allt smör i Småland. Han är och förblir mitt livs stora kärlek.
 
Senast ändrad:
Om det är orimligt för dig att gå in i en relation med en som inte vill ha barn så finns det bara EN sak att göra i detta fall - avsluta. Varför respekterar du inte hans "nej" till barn? Hur i hela världen kan du kräva av honom att han efter 5 veckors dejtande måste veta vad framtiden för mig sig? Tycker du ställer helt orimliga krav! Hu!
Jamen precis! Det känns (förlåt) nästan lite desperat. Är han den ende mannen på jorden, ungefär? Det stora avgörande, barnfrågan, har han redan vänligt men bestämt sagt nej till. Då är det så. Där finns ingen boll någonstans. Dejta honom för den han är och för att ni har det fint tillsammans, eller avsluta och leta efter en mer lämplig man att bilda familj med. Men ge det kommande förhållandet lite mer än 5 veckor innan planeringen inleds, är ett tips.
 
Vad jag menar är att när jag frågar vad det är för relation dom söker så vill dom träffa en livspartner och sambo. Dvs, nån som flyttar in hos henne och hennes barn. De vill inte ha en varannan vecka relation . Vilket jag inte heller tycker är särskilt optimalt. Men inte vill jag flytta in tillsammans med hennes barn och ta hand om dem heller. Blir vi sambo blir jag ju automatiskt en plastpappa vare sig jag vill det eller ej.
Nej man behöver inte ta hand om någon annans barn. Däremot måste man visa barnen respekt. Jag såg mig själv som en extra vuxen som fanns i min sambos barns liv. Inte som någon bonusförälder eller liknande och min sambo hade samma relation och tanke med mina barn. Nu kallar jag dem mina bonusbarn för enkelhetens skull och mina bonusbarnbarn för just det av samma anledning men jag var och är en extra vuxen. Ingen stand in förälder.
Att flytta in är aldrig optimalt, bättre att flytta ihop i nytt.
 
Nej man behöver inte ta hand om någon annans barn. Däremot måste man visa barnen respekt. Jag såg mig själv som en extra vuxen som fanns i min sambos barns liv. Inte som någon bonusförälder eller liknande och min sambo hade samma relation och tanke med mina barn. Nu kallar jag dem mina bonusbarn för enkelhetens skull och mina bonusbarnbarn för just det av samma anledning men jag var och är en extra vuxen. Ingen stand in förälder.
Att flytta in är aldrig optimalt, bättre att flytta ihop i nytt.
Kanske inte , även om jag tror att dom vill att man ska vara delaktig. Men mamman behöver ta hand om sina barn och så måste jag anpassa mig efter henne och hennes barn så dessa kommer alltid först.

Om du flyttar ihop i ny bostad följer ju barnet med på köpet och då kommer jag definitivt bli en plastpappa då jag samtidigt får försörja hennes barn.
 
Senast ändrad:
Kanske inte , även om jag tror att dom vill att man ska vara delaktig. Men mamman behöver ta hand om sina barn och så måste jag anpassa mig efter henne och hennes barn så dessa kommer först.

Om du flyttar ihop nytt följer så kommer ju barnet på köpet och då kommer jag definitivt bli en bonus pappa då jag samtidigt får försörja hennes barn.
Då ska du inte dejta folk med barn. Punkt.
Ts har inte heller något barn så blir far off topic att diskutera ditt dejtande i den här tråden.
 
Kanske inte , även om jag tror att dom vill att man ska vara delaktig. Men mamman behöver ta hand om sina barn och så måste jag anpassa mig efter henne och hennes barn så dessa kommer alltid först.

Om du flyttar ihop i ny bostad följer ju barnet med på köpet och då kommer jag definitivt bli en plastpappa då jag samtidigt får försörja hennes barn.

Men ärligt talat - vad får dig att tro att någon tycker att du ska FÖRSÖRJA någon annans barn?

Jag vet inte en enda singelmamma som sökt efter en ny pappa (hatar ordet plastpappa och tänker inte använda det) till sina barn. De söker en partner
 
Men ärligt talat - vad får dig att tro att någon tycker att du ska FÖRSÖRJA någon annans barn?

Jag vet inte en enda singelmamma som sökt efter en ny pappa (hatar ordet plastpappa och tänker inte använda det) till sina barn. De söker en partner
Jag vill inte highjacka TS-tråd mer. Men det är ett intressant ämne om du vill starta en tråd om det.
 

Liknande trådar

Relationer Jag träffade en granne på ICA idag. Vi ska träffas några stycken med barn och grilla whamburgare på söndag och jag sa till grannen att...
2
Svar
32
· Visningar
3 620
Senast: Pratsch
·
Relationer Lååångt om min krångliga mor-dotter relation. Har i över ett halvår nu haft paus från min mor. Efter ännu ett storbråk så kände jag att...
Svar
13
· Visningar
2 639
Senast: tanten
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
19 060
Senast: jemeni
·
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
20 761
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Bra familjehund? Rasvak😇
  • Valp 2023 -den andra

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp