Just det här med vinkännare och dyra respektive billiga viner fick mig att tänka på en champagneprovning jag var på. Personen som höll i den(en sommelier med lång erfarenhet) berättade visserligen om några fantastiska sorter för hissnande summor han genom yrket fått chansen att prova men var nästan lika lyrisk över hur bra en viss crémant för under hundralappen var. Han tipsade även om att en bra cava kunde stå sig väl mot en champagne och att många sorter av det senare slaget var överprissatta.
Jag har samma erfarenhet. Har gått en del kurser och går hyfsat ofta på provningar, och det brukar alltid finnas bra bredd i både typ och prisklass om den som arrangerar har koll. På kurserna har det varit systemutbudet som gällt, och jag önskar så att jag kunde få en lista på fler viner i motsvarande klass. Uppenbarligen går det bra att hitta bra viner under 100:- och riktigt minnesvärda för under 200:- om man bara vet vad man ska beställa.
Roligaste sättet att hitta nytt är att gå till favoritrestaurangerna och bara köpa vinpaket (gärna på halvglas). På t.ex. Koka har vi blivit sittande i timmar med superspännande viner i prisklass 150-300 (vilket får klassas som rätt billigt när det gäller småpartier som man måste köpa via privatimport). Sen sliter man sitt hår för att de bara går att köpa i hela lådor, och hoppas att bekantskapskretsen uppskattar brettiga rödviner som redan när man öppnar flaskan luktar lite får
(Det låter mer pretto än det är, jag är löjligt fascinerad av smaker så "roligt" går långt före "fint".)
Från systemet håller vi oss i prisklass 90-200 till vardags, och ytterst sällan över 400:- (den magiska prisgränsen kan härledas till min favoritchampagne
). Jag gillar variation, så det blir allt möjligt utom söta högvolymviner, Amarone eller karakteristiska Cabernet Sauvignon (svindyr Bordeaux är fullkomligt bortkastat på mig överlag).
Till vardags blir det inte sällan nån trevlig och lättdrucken Chenin Blanc eller Pinotage från Sydafrika. Får man tag på en torr Zinfandel (svårt i sockerfloden) är det inte alls dumt heller
. Min variant på sött balkongvin är Gewürstraminer från Alsace (ungdomsminnen...).
Dagar med lite högre ambitionsnivå älskar jag lagom mogen Barolo (eller Nebbiolo överlag) och Champagne/Cremant, men även bra Riesling (gärna från Ungern), Pinot Noir (villhöver testa mer av den bra från nya världen, men plånboken protesterar). Från en traditionell vinlista är Bourgogne alltid ett säkert kort för mina smaklökar. Bjuder vi på middag serveras dock oftast cider åtminstone i någon tappning
