Vad gör vi? Kids edition del 5

Bukefalos 30 år!

Idag har jag varit en riktig skitmamma och mest bara skrikit på mina barn hela dagen. Det hjälpte ju absolut noll i stunden, jag blev själv också bara ännu argare och nu flera timmar senare ligger jag vaken och skäms.
Förstår känslan! Jag har själv lätt för att bli skrikig. För min del bli det så när allt är för mycket. Har svårt att hitta ett annat sätt. Men det kommer nya dagar.
 
Idag har jag varit en riktig skitmamma och mest bara skrikit på mina barn hela dagen. Det hjälpte ju absolut noll i stunden, jag blev själv också bara ännu argare och nu flera timmar senare ligger jag vaken och skäms.
Hoppas du kunde sova bra sen ❤️ Jag känner verkligen igen den ångesten och skammen efter att ha hanterat situationer med barnen mindre bra. För mig var det som värst när barnen var typ 1 och 3, jag hade så små marginaler och stressen visade sig tyvärr gärna som ilska. Om jag minns rätt är dina i liknande ålder och det kan verkligen vara så galet intensivt vissa dagar.
 
Idag gjorde vi en lista på allt som behövde fixas i huset och började bocka av den uppifrån och ner. Jag höll på att byta ut spotlights i badrummet på övervåningen när jag tycker att det är förvånansvärt tyst en trappa ner. Så jag smyger ner och kollar vad de gör. Dottern har bäddat ner sig själv i fåtöljen och sonen står bredvid med ett (släckt) värmeljus i handen.

- Vill du ha ditt kaffe?
- Nej, inte kaffe just nu tack.

Hon vänder sig om och drar upp filten till hakan. Jag smyger tillbaks upp 😅
 
Hoppas du kunde sova bra sen ❤️ Jag känner verkligen igen den ångesten och skammen efter att ha hanterat situationer med barnen mindre bra. För mig var det som värst när barnen var typ 1 och 3, jag hade så små marginaler och stressen visade sig tyvärr gärna som ilska. Om jag minns rätt är dina i liknande ålder och det kan verkligen vara så galet intensivt vissa dagar.
Du minns helt rätt! Och tack, det känns ändå lite bättre att det inte bara är jag som inte alltid lyckas vara den mamma jag vill vara.
 
Idag har jag varit en riktig skitmamma och mest bara skrikit på mina barn hela dagen. Det hjälpte ju absolut noll i stunden, jag blev själv också bara ännu argare och nu flera timmar senare ligger jag vaken och skäms.

Du är i gott sällskap. När jag skulle lägga sonen idag så for han runt i sängen i över en timme. Jag själv var så slut att jag nickade till till och från, och hans klättrande började bli så triggande att jag tillslut greppade tag om hans handled och sa ”lägg dig ner!”. Jag var nog inte helt vaken och kände så tydligt att jag råkade ta hårdare än vad jag avsåg. Han sa ”aj!” och jag släppte men nu har jag inte kunnat släppa det på hela kvällen. Det känns som en sån himla överträdelse och jag känner mig sjukt kass, trots att vi haft en så bra helg i övrigt och jag har haft världens tålamod med honom. Usch sån ångest. Jag försöker tänka att det är det här typen av ångest som gör att man självrannsakar sig och jobbar fram nya strategier inför nästa gång man blir överstimulerad.
 
Lite firande efter natten då sonen för första gången sov I egen säng. Sex timmars spark-i-ansiktet-fri sömn fick denna morsan :up:. Meeeen. Lite jobbigt var det ändå. Någon slags kontroll fick jag släppa på och det kändes ovant. (Extra mysigt när han vid fyra kom och la sig hos oss och sov fyra timmar till mao.)
 
Här hade vi en hemsk morgon. 11aringen vaknade pa daligt humör, allt var fel. Hon hittade ingen tröja, och det var mitt fel. Hon har inte burit ner ngn tvätt till tvättmaskinen pa över en vecka+ att det ligger kläder överallt. Jag anser att hon är stor nog att bära ner sina kläder själv till tvättstugan och lägga in sin rena, ihopvikta tvätt i garderoben. Hon har mkt humör och jag var ocksa väldigt trött sa det blev bara kaos av allt. Yngsta sonen var överallt och passade sa klart pa att retas och irritera alla lite extra. Äldsta dottern aker pa skolresa till Italien den här veckan, yngsta dottern är väldigt fäst vid henne och var ledsen.

Men alla kom iväg iallafall och jag hoppas att 11aringen han med bussen, jag har inte hört ngt annat iallafall. Men hon at ingen frukost och ville inte ta med ngt mellanmal. Hon kommer hem vid 13:40, tror inte hennes humör kommer vara bättre da när hon inte ätit ngt pa hela dagen. Jag tog ner hennes smuttstvätt ända och tvättmaskinen jobbar för fullt.

Vi hade behövt en helg nu efter helgen, det var en väldigt anstängade helg med tidiga mornar. Sa det är inte sa konstigt att alla var trötta.
 
Barnen är här ❤️ Förrförra veckan var jag pmsig och tjurig, men idag har jag inte haft en enda irriterad känsla sedan jag hämtade ungarna. Sonen har gjort läsläxa vid köksbordet medan jag lagat mat, båda barnen älskade pastasåsen jag lagade, och sen ballade det ur med flams och trams eftersom jag råkade bli förvandlad till en fransk person med ganska grov brytning 🙈😁 Läsa bok och kramas och godnatt, och huset är fullt igen ❤️
 
Igår tänkte jag att det är nu en konstnär ska komma och ta ett foto av oss för att skildra diskbänksrealismen i medelklassens familjeliv. Både jag och min man är fortsatt slut, jag från höggravid och han från operation. Vi tampas även med begynnande förkylning. Och på tal om att min son inte är särskilt två. Han kom hem blöt och täckt i grus med sen hämtning från dagis och behövde duschas av men också få upp blodsocker innan maten var klar.

Problemet var att bananen gick av på mitten och inte gick att sätta ihop igen. Katastrofen var ett faktum. Nåja det hela slutade med att jag och sonen satt på golvet i duschen. Jag höggravid och helt tom i blicken. Sonen bredvid mig, ätande banan i duschen. Snyftandet avbrutet av ett litet sorgligt vrål varje gång han bröt av en bit banan. Hunden försökte tränga sig in i duschen för att dricka vatten från golvet 😅

Jag har också fastnat i skamkänslor kring mitt föräldraskap på sista tiden. 2 åringen har fått titta på alldeles för mycket TV. På helgerna har det varit från efter frukost vid 7 tiden till 11 när han får lunch. Men vi har varit så slut och även behövt fixa mycket hemma inför bebis kommer. Försöker vara snäll mot mig själv och tänka att vi just nu överlever och vi gör det utan att bråka eller bli dumma mot varandra. Alltid nått. Det kommer bli bättre
 
Igår tänkte jag att det är nu en konstnär ska komma och ta ett foto av oss för att skildra diskbänksrealismen i medelklassens familjeliv. Både jag och min man är fortsatt slut, jag från höggravid och han från operation. Vi tampas även med begynnande förkylning. Och på tal om att min son inte är särskilt två. Han kom hem blöt och täckt i grus med sen hämtning från dagis och behövde duschas av men också få upp blodsocker innan maten var klar.

Problemet var att bananen gick av på mitten och inte gick att sätta ihop igen. Katastrofen var ett faktum. Nåja det hela slutade med att jag och sonen satt på golvet i duschen. Jag höggravid och helt tom i blicken. Sonen bredvid mig, ätande banan i duschen. Snyftandet avbrutet av ett litet sorgligt vrål varje gång han bröt av en bit banan. Hunden försökte tränga sig in i duschen för att dricka vatten från golvet 😅

Jag har också fastnat i skamkänslor kring mitt föräldraskap på sista tiden. 2 åringen har fått titta på alldeles för mycket TV. På helgerna har det varit från efter frukost vid 7 tiden till 11 när han får lunch. Men vi har varit så slut och även behövt fixa mycket hemma inför bebis kommer. Försöker vara snäll mot mig själv och tänka att vi just nu överlever och vi gör det utan att bråka eller bli dumma mot varandra. Alltid nått. Det kommer bli bättre
BVC här hade hembesök efter att bebisen var född. De var sjukt noga med att poängtera att extra skärmtid till den stora var helt ok!
fördiga köttbullar från paketet är alldeles utmärkt mat om barnet gillar det!

Och var allmänt bara på linjen var snälla mot er själva så blir det bra.
 
Sitter i skolan och försöker få tag i tonåringen som börjar om 20 min och fortfarande ligger hemma och sover 😤
Vad trött jag blir! Han skulle ha åkt med bussen 8.30, väl medveten om att jag åkte till universitetet efter att jag kört dottern till skolan.
 
Igår tänkte jag att det är nu en konstnär ska komma och ta ett foto av oss för att skildra diskbänksrealismen i medelklassens familjeliv. Både jag och min man är fortsatt slut, jag från höggravid och han från operation. Vi tampas även med begynnande förkylning. Och på tal om att min son inte är särskilt två. Han kom hem blöt och täckt i grus med sen hämtning från dagis och behövde duschas av men också få upp blodsocker innan maten var klar.

Problemet var att bananen gick av på mitten och inte gick att sätta ihop igen. Katastrofen var ett faktum. Nåja det hela slutade med att jag och sonen satt på golvet i duschen. Jag höggravid och helt tom i blicken. Sonen bredvid mig, ätande banan i duschen. Snyftandet avbrutet av ett litet sorgligt vrål varje gång han bröt av en bit banan. Hunden försökte tränga sig in i duschen för att dricka vatten från golvet 😅

Jag har också fastnat i skamkänslor kring mitt föräldraskap på sista tiden. 2 åringen har fått titta på alldeles för mycket TV. På helgerna har det varit från efter frukost vid 7 tiden till 11 när han får lunch. Men vi har varit så slut och även behövt fixa mycket hemma inför bebis kommer. Försöker vara snäll mot mig själv och tänka att vi just nu överlever och vi gör det utan att bråka eller bli dumma mot varandra. Alltid nått. Det kommer bli bättre

När jag inte lyckas nå den ribban i föräldraskapet som jag har satt så brukar jag tänka att ingenting skadar ett barn så mycket som en trasig förälder. Ingen har gått i terapi för mikromat eller för mycket skärmtid men bra många har gått i terapi för stingsliga, lättretliga och trasiga föräldrar. Min mamma påminner mig alltid om syrgasmasken på flygplan, den sätter man på sig själv först innan man hjälper en annan.
 
Här är vårt fina bibliotek som jag skrev om. Joggade förbi igår kväll, så mysigt i höstmörkret!

IMG_2413.webp
 
Överväger att hålla in på sonens csn den här månaden för att visa honom resultatet av att strunta i skolan.
Det är inte första gången han helt enkelt bara skiter i att åka dit. Han är inte sjuk eller har någon som helst rimlig anledning till att inte åka till skolan. Han bara utnyttjar tillfället när inte jag eller sambon är hemma :cautious:
 
Tack för era fina ord. Ja ibland är livet bara så. Måste säga att jag är lite nervös för året som kommer. Tycker verkligen det är synd att större barn inte har fler timmar på förskola när man är föräldraledig sen. Det större barnets behov uppfylls ju betydligt bättre på förskolan än hemma hos en trött förälder med ett spädbarn. Vår kära förskola har sagt att de kommer gå utanför ramarna första månaden när jag läker från kejsarsnittet. :heart Det är en stor lättnad. Nästa helg ska fokus ligga på återhämtning och göra roliga saker med lilla barnet.

De stora är enklare då de vill hänga med kompisar. Vi har börjat titta tv serie med dem med frukttallrik några gånger i veckan för att göra något i alla fall.

@Mirre vi hade absolut gett pengaavdrag på månadspeng om våra barn inte sköter sitt jobb, dvs skolkar. Vi har haft lite småproblem med vår tonåring då han kommit sent till lektioner, betett sig illa i klassrummet samt inte skött alla läxor. Vi hade ett mycket långt tufft samtal under sommarlovet om våra förväntningar under kommande termin, vilka konsekvenser det kan bli i hans framtid (vår kommun har notoriskt höga intagspoäng på de bra gymnasieskolorna) i kombination med avdrag från månadspeng om han inte sköter sig. Jag är övertygat om att man gör sina barn en tjänst genom att vänja dem vid krav, konsekvenser och misslyckande under uppväxten. Ser en hel del unga vuxna med psykiska problem på grund av att deras föräldrar varit för snälla och skyddat dem för mycket under uppväxten.
 

Liknande trådar

  • Barnböcker (utbruten från Vad gör vi? Kids edition del 5)
  • Särintressen hos barn
  • Vad gör vi? CCXXX
  • Ryggsäck till första klass

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

  • Lämplig kattras?
  • Kattbilder #10

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp