Vegetarisk skolmat (utbruten från Störiga saker vi stör oss på, del 45)

  • Mat
  • Trådstartare Trådstartare Lingon
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 418
  • Visningar Visningar 10 201

Bukefalos 30 år!

Som en som åt väldigt lite skolmat pga av att jag inte tyckte som den så tycker jag det är ett märkligt argument. Som att just vegetariskt skulle vara mindre gott än annan mat för barn.
Mina minnen av skolmaten är torra köttfärsbiffar, svampig korv som simmade runt i vatten med fett ovan på, alla möjliga sorteras läskig köttfärs, grytor, soppor, allt innehållande kött. Barn har alltid ogillat och undvikit skolmat, dels tror jag att det har med storkoks och varmhållning att göra, dels för att det är en stökig ätmiljö och dels för att det inte är särskilt coolt att gilla skolmaten.

Extremt få människor får i sig för lite protein men väldigt många får i sig för lite kostfibrer och vitaminer från grönsaker så det är något som kostenheterna jobbar mycket med. Det är trots allt något man också ska lära sig. Fisk är en sådan sak som fler barn skulle behöva äta för att få i sig omega3 och 6 men det är det inte heller så många som gillar ska man då undvika fisk i skolan?

Sen finns det både grönsaksbord och mackor att äta om man verkligen inte vill ha skolmaten.

Min bonusdotters favoriträtt var förövrigt skolans bönbolgnese, då åt hon mestadels bara kött hemma.
Det är inte heller mitt argument.
 
Just panerad fisk är en rätt som många barn tycker om och äter. På en tidigare skola (grubdskola) min dotter gick på hade de det varannan vecka just för att eleverna åt så bra av det.

Fisk och kyckling förekommer rätt ofta i skolmatsalar numera. När de inte har enbart vegetariskt så skulle jag säga att kyckling och fisk hör till vanligheterna.
Här är kycklingen till stor del ersatt med höns. Och det är ingen höjdare enligt min dotter, även om det är smart att använda kött som annars inte går till humankonsumtion.
 
Jag skulle vilja säga att en stor del av problemet är att det inte är personalens fel (på kommunala skolor). Dom lagar inte maten. Det kommer som hel- eller halvfabrikat från kommunens storkök. Det värms eller slutförs i skolans kök, med väldigt liten möjlighet för personalen att påverka slutproduktens kvalitét.

Det är en omöjlighet att klara av den mängden portioner, på den budgeten, och få riktigt god mat som resultat.

Däremot så skulle dom kunna låt bli i att förstöras salladen med diverse dressingar, exempelvis rivna morötter med citron 🤢.
Tänker att skolor borde dela upp grönsakerna! Dressingen är ju väldigt lätt att ha vid sidan av.
 
Tänker att skolor borde dela upp grönsakerna! Dressingen är ju väldigt lätt att ha vid sidan av.

Ja, en så enkelt grej för dem att göra skulle göra att fler elever åt grönsaker!

Går man på lunchrestaurang så är dressingen oftast vid sidan av eftersom alla inte vill ha dressing.
 
Det är inte heller mitt argument.
Annat än att vi kan se att 90% av befolkningen väljer annat än helt vegetarisk kost, vilket antyder att vid fritt val så väljer en hög andel människor inklusive barn ofta andra rätter än enbart vegetariska. (Vilket inte alls utesluter att göra vegetariska rätter, men jag tycker det är fel att politiskt styra utbudet med andra högre prioriterade mål än att barnen ska få möjlighet att orka sina skoldagar - dvs man bör vara mycket försiktig med att begränsa personalen som ska stå för maten.)
 
Såg att en av Sveriges största hamburgerkedjor skulle byta till danskt kött förste juni :down:

Vet du vad de byter från? Jag antar att du menar McDonalds och de byter från polskt och italienskt kött till danskt.

Varför föredrar du det polska och italienska framför det danska? Italien är väl inte känt för låg användning av antibiotika? Förklara gärna!

Tillägg: Välj Max om det är viktigt för er att köttet är svenskt. De är den enda hamburgerkedjan som garanterar att allt nötkött, kyckling och bacon är svenskt. De får gånger jag äter hamburgare på snabbmatsrestaurang så väljer jag Max just för att jag uppskattar att de har svenskt kött.
 
men jag tycker det är fel att politiskt styra utbudet med andra högre prioriterade mål än att barnen ska få möjlighet att orka sina skoldagar
Och jag tycker nog att den som bjuder på maten, i det här fallet skattekollektivet, är den som får bestämma menyn.

Det är ingen restaurang där man beställer vad man vill ha och betalar själv.
 
Råvarorna till skolmaten ligger på ca 11 kr/portion i genomsnitt. Inte jättemycket man får för de pengarna, tänker jag. Egentligen tycker jag att skolmaten vi får där jag jobbar är jättebra, speciellt med tanke på budgeten och hur man förmodligen får trolla rätt mycket med knäna för att inte spräcka den!
 
Råvarorna till skolmaten ligger på ca 11 kr/portion i genomsnitt. Inte jättemycket man får för de pengarna, tänker jag. Egentligen tycker jag att skolmaten vi får där jag jobbar är jättebra, speciellt med tanke på budgeten och hur man förmodligen får trolla rätt mycket med knäna för att inte spräcka den!
Tyckte de 40-50 kronor per portion svt skrev om lätt mycket, men då måste den kostnaden vara inkl personal. För den summan lägger jag knappt per portion privat.
 
Nä, det är bara Max som har det. En tumregel är att om restaurangen inte nämner köttets ursprung så kan man vara i princip helt säker på att det inte är svenskt.
Mister York hade det också i starten, men påstår numer att det finns brist som gör att de bara kan köpa svenskt i så hög utsträckning som det är möjligt. Vilket är omöjligt att tolka i ”fördelning”. Max blandar ut köttet med potatismjöl (sådär som man ofta gör i frysta hamburgare).

Det är inte lätt att som konsument ha koll.
 
Jag skulle vilja säga att en stor del av problemet är att det inte är personalens fel (på kommunala skolor). Dom lagar inte maten. Det kommer som hel- eller halvfabrikat från kommunens storkök. Det värms eller slutförs i skolans kök, med väldigt liten möjlighet för personalen att påverka slutproduktens kvalitét.

Det är en omöjlighet att klara av den mängden portioner, på den budgeten, och få riktigt god mat som resultat.

Däremot så skulle dom kunna låt bli i att förstöras salladen med diverse dressingar, exempelvis rivna morötter med citron 🤢.
Men då är ju det problemet, inte att maten som inte lagas är vegetarisk? Och det är så klart ett problem som måste lösas.
 
Nja.

Går att äta?

Försök nu inte att blanda bort korten. NNR-23 handlar om vilken kost som enligt den grupp (huvudsakligen brittiska forskare) är lämplig att äta. NNR-23 tar INTE hänsyn till vilken mat som med framgång går att ta fram i Sverige.
Detta är den huvudsakliga kritiken mot NNR-23.

Att man baserat sig på på NNR-23 i rapporten, betyder att ingen hänsyn tas till Svensk långsiktiga produktionsförmåga.

Nu har jag endast snabbt läst rapporten du länkade till, och kopplingen mellan faktiskt mat, och det som står i rapporten är svag.

För att verkligen förstå den där rapporten, så behöver man läsa mer än rapporten i sig, eftersom den mest framstår som lite statistik jonglerande, där man inte får reda på hur grunddata valts ut.
Vilka delmängder av statistik valde man egentligen ut? Vilka matematiska modeller har man använt? Hur har man anpassat NNR-23 till att enbart handla om sådan mat som går att ta fram i Sverige?
Metoderna är endast översiktligt beskrivna i det av dig länkade materialet.

Jag använder alltså Jordbruksverkets statistikdatabas ett antal gånger per år, för att ta fram relevant fakta, och det finns en väldigt stor mängd statistik att hitta rätt bland.

Det betyder också att om man vill driva en tes som man redan bestämt sig för, t.ex. att Svenskt jordbruk är ett särintresse, och/eller att jordbruk borde egentligen endast bedrivas på de mest högavkastande jordarna i Sverige av rejäla industrijordbruk, eftersom vi ändå producerar mer än vi kan äta upp, så har man gjort ett gott arbete när man skapat rapporten.

Dessutom:
Vi äter ju inte kalorier, fett, kolhydrater eller mineraler utan faktiskt mat.
Ett sådant tänkesätt närmar sig de idéer som fanns en bit in på 1960-talet, när man tänkte i termer utav att kunna ersätta mat med ett piller.

Det här är nog också kärnan i problemen med offentlig kost:
Jag har genom åren haft en hel del att göra med kommuners kostchefer, och vissa ser inte MATEN, måltiden, utan de ser huvudsakligen en korrekt sammansättning av kalorier, kolhydrater, fett etc, medan andra kostchefer ser måltiden: smak, konsistens, lukt, utseende, och måltidssituationen samt näringsvärdena som en helhet att försöka få ihop över tid.

De kostchefer som är genuint intresserade av skapa en god matupplevelse inom de tillgängliga resurserna, är också de som har elever och äldre som är mer nöjda med maten. Med spännande och intressanta maträtter, som serveras i en trevlig miljö så äter både elever och äldre ordentligt. Och kostcheferna prisas med med utmärkelser av typen "årets skolkök".

De kostchefer som ser mest ser maten som ett antal näringsvärden, med litet intresse för måltidsupplevlsen, kanske fixar budgeten, men går inte till historien för den mest aptitliga maten, utan klagomålen på trist, "icke god" mat brukar vara betydligt fler.

En fotnot:
Jag skulle med samma metoder som använts i rapporten kunna hävda att det ensilage jag använder till mina djur innehåller en massa kalorier, energi och protein, mineraler o.s.v., problemet är ju bara att en människa kan inte tillgodogöra sig ensilaget direkt, utan att det processas på något s

Ett lämpligt sätt att processa ensilage så att det kan användas som mat till människor, är använda en biogasgenerator i form av en idisslare.

Jag blandar inte bort korten. NNR-23 handlar inte bara om kostrekommendationer, de anger behov av energi och näringsämnen och det är vad man gått på i rapporten.

"De beräknade värdena för livsmedelproduktion applicerades tillsammans med värden för mängd av kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer och mineraler för respektive livsmedel, data från Livsmedelsdatabasen. Resultat gällande näring från svensk produktion sammanställdes och analyserades i förhållande till näringsbehov, hämtad från de nordiska näringsrekommendationerna (NNR, 2023)."

Det är alltså just de livsmedel som produceras i Sverige som man räknat med! Det handlar om ett scenario där vi inte kan importera mat alls.

Om du läst på om metoden borde du veta att man bara har räknat med produkter som en människa kan tillgodogöra sig näringen av, så din jämförelse med ensilage faller är oärlig precis av den anledning du anklagar rapportförfattarna för. De statistikkällor som använts finns angiven i bilagorna. Mer exakt än så brukar det inte vara i rapporter.
 
Problem med maten till både skolor och äldreomsorgen är all förbannad centrailsering som gjorts. Storskaligheten ska vara kostnadseffektivt på bekostnad av näringsinnehållet, varmhållen mat som skickas långt många gånger och med ett stort matsvinn. Jag tror mer på att kommunerna anställer personal, att de sluter avtal med lokala producenter så långt det är möjligt och att mer vilt hamnar på menyerna. Mindre matsvinn, mindre resursslöseri, näringsrikare mat, småföretagarna överlever och både äldre och yngre orkar mer, mindre skolfrånvaro och mindre sjukvård.

Tycker det är skrämmande att läsa att många äldre får leva på micrade enportsionsrätter från frysdiskarna. :(
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 12
  • Kattnamn från sagor?

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp