Vegetarisk skolmat (utbruten från Störiga saker vi stör oss på, del 45)

[skogaliten]

Jag blandar inte bort korten. NNR-23 handlar inte bara om kostrekommendationer, de anger behov av energi och näringsämnen och det är vad man gått på i rapporten.

"De beräknade värdena för livsmedelproduktion applicerades tillsammans med värden för mängd av kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer och mineraler för respektive livsmedel, data från Livsmedelsdatabasen. Resultat gällande näring från svensk produktion sammanställdes och analyserades i förhållande till näringsbehov, hämtad från de nordiska näringsrekommendationerna (NNR, 2023)."

Det är alltså just de livsmedel som produceras i Sverige som man räknat med! Det handlar om ett scenario där vi inte kan importera mat alls.

Om du läst på om metoden borde du veta att man bara har räknat med produkter som en människa kan tillgodogöra sig näringen av, så din jämförelse med ensilage faller är oärlig precis av den anledning du anklagar rapportförfattarna för. De statistikkällor som använts finns angiven i bilagorna. Mer exakt än så brukar det inte vara i rapporter.

NNR-23 är alltså inte omstritt enligt dig?

Vad grundar du det på?

Att Livsmedelsverket valde att svälja eländet med hull och hår?

Det går inte att utläsa i rapporten vilket "uppdrag" som fanns runt den, det är en tendensiös litteraturstudie.

Om man läser källförteckningen, så har man INTE använt Jordbruksverkets statistikdatabas alls för att få fram produktionssiffror på jordbruksprodukter.
Det enda man använt Jordbruksverkets statistikdatabas till, är att få fram siffror runt jordbrukets energianvändning.

Jag har hittat få, eller inga källor, som hanterar vilka sorters jordbruksprodukter som går att producera i Sverige.

Massor med bakomliggande källor som i sig är rena politiska dokument, i synnerhet de svenska källorna.

Den har alla de typiska karakterisistika, som kommer ur att man gör en litteraturstudie.

En perfekt form av rapport, när syftet är att driva en förutbestämd tes.

 

[Dentaku]

NNR-23 är alltså inte omstritt enligt dig?

Vad spelar det för roll om kostråden i NNR-23 är omstridda när dessa inte är relevanta för rapporten? Eller menar du att de näringsbehov som återfinns där också är omstridda? Det är den hänvisning till NNR-23 som görs, inget annat.

Det går inte att utläsa i rapporten vilket "uppdrag" som fanns runt den, det är en tendensiös litteraturstudie.

Det är en rapport från två myndigheter som tillkommit eftersom ämnet det tillhör deras uppdrag - en översikt av livsmedelsförsörjningen i Sverige med fokus på en krissituation.

Om man läser källförteckningen, så har man INTE använt Jordbruksverkets statistikdatabas alls för att få fram produktionssiffror på jordbruksprodukter.
Det enda man använt Jordbruksverkets statistikdatabas till, är att få fram siffror runt jordbrukets energianvändning.

Du får scrolla lite längre och titta på vilka nyckeltal som använts.

Jag har hittat få, eller inga källor, som hanterar vilka sorters jordbruksprodukter som går att producera i Sverige.

Du hittar exakt vilka jordbruksprodukter man tagit med i beräkningen i rapporten. Den är baserad på det som producerades i Sverige under en femårsperiod.

 

[Dentaku]

Sidorna 25-28 är kanske de mest relevanta i "Livsmedelsförsörjningen i siffror" från Livsmedelsverket och Jordbruksverket sett till den sidodiskussion som uppstått.
Där kan man se hur uträkningarna skett, vilka jordbruksprodukter som finns med och att t ex foderprodukter räknats bort eftersom bara just livsmedel tagits med i beräkningen av livsmedelsförsörjning.

 

[Rumpnissen]

NNR-23 är alltså inte omstritt enligt dig?

Vad grundar du det på?

Att Livsmedelsverket valde att svälja eländet med hull och hår?

Det går inte att utläsa i rapporten vilket "uppdrag" som fanns runt den, det är en tendensiös litteraturstudie.

Om man läser källförteckningen, så har man INTE använt Jordbruksverkets statistikdatabas alls för att få fram produktionssiffror på jordbruksprodukter.
Det enda man använt Jordbruksverkets statistikdatabas till, är att få fram siffror runt jordbrukets energianvändning.

Jag har hittat få, eller inga källor, som hanterar vilka sorters jordbruksprodukter som går att producera i Sverige.

Massor med bakomliggande källor som i sig är rena politiska dokument, i synnerhet de svenska källorna.

Den har alla de typiska karakterisistika, som kommer ur att man gör en litteraturstudie.

En perfekt form av rapport, när syftet är att driva en förutbestämd tes.

Men du, är det möjligen så att du retar upp dig för att du missuppfattat rapportens syfte?

Syftet var: "att inventera, sammanställa och utveckla indikatorer och ta fram nyckeltal för hur den svenska och europeiska livsmedelsförsörjningen ser ut i normalfallet. Detta som ett av flera underlag till inriktning av de beredskapshöjande åtgärder som vidtas inom sektorn samt som referensvärde vid prognoser och utvärderingar. Arbetet syftar även till att göra information om den svenska livsmedelsförsörjningen tillgänglig för en bredare publik och är därför i största möjliga mån baserat på öppet källmaterial."

Det står tom uttryckligen: "Det är samtidigt viktigt att understryka att rapporten inte försöker ge en bild av hur stark den svenska livsmedelsberedskapen är, landets försörjningsförmåga i kris och krig eller myndigheternas planering."

Så du kan nog sätta dig ner och lugna ner dig lite.

Sen är det skrattretande att du påstår att "massor med bakomliggande källor är rena politiska dokument" när du själv hänvisar till ATL och tycker det är en bättre källa än svenska myndigheter. Exakt hur många tycker du är "massor" och vilka är det enligt dig? De tillfällen när intresseorganisationer är källa? Det var ju inte särskilt många.

 

[MacGyver 2.0]

Råvarorna till skolmaten ligger på ca 11 kr/portion i genomsnitt. Inte jättemycket man

Det räcker ju inte ens till produktionskostnaderna av råvarorna, jag som har rötterna i myllan vet vad saker verkligen kostar att ta fram men det är klart, köper man från låglöneland istället för lokalt och enda drycken är vatten då kanske ekvationen går ihop, men jag tvivlar.

 

[Mia_R]

Det räcker ju inte ens till produktionskostnaderna av råvarorna, jag som har rötterna i myllan vet vad saker verkligen kostar att ta fram men det är klart, köper man från låglöneland istället för lokalt och enda drycken är vatten då kanske ekvationen går ihop, men jag tvivlar.

Ett problem brukar ju vara att det ska upphandlas till lägsta kostnad och då får man sällan gehör för närproducerat, giftfritt och djurskydd.

 

[Badger]

Vi fick blodpudding, leverbiff och spenat för ordna det när jag gick i skolan.
Men barn av idag vill inte äta det för att de tycker att det är äckligt.

Problemet med skolmat och mat till barn i dag är att matvanorna har gått helt snett.
Barnen är liksom uppfödda på chicken nuggets och pommes frites och ratar näringsriktig mat.
Så skolmaten anpassas för att föräldrarna skall vara nöjda.

Såg ett par artiklar gällande en bok om amerikanska barns matvanor. Tydligen åt de praktiskt taget vad som helst och gärna experimentellt bara i sekelskiftet 1800-1900 så det är något i vad vi gör som påverkar också.

 

[Rumpnissen]

Ett problem brukar ju vara att det ska upphandlas till lägsta kostnad och då får man sällan gehör för närproducerat, giftfritt och djurskydd.

Fast det är inte upphandlingens fel sig. Det går alldeles utmärkt att utvärdera på andra kriterier än pris, men det är ovanligt.
Just närhetsprincipen är svår dock, eftersom alla i hela EU ska kunna delta på lika villkor. Men det går ofta att komma runt det om man är lite kreativ.

Men du har så klart rätt i sak, det är oftast lägsta pris som avgör.

 

[MacGyver 2.0]

Ett problem brukar ju vara att det ska upphandlas till lägsta kostnad och då får man sällan gehör för närproducerat, giftfritt och djurskydd.

Exakt, då får man vad man betalar för och inte ett dugg mera och man har ingen aning om nåt annat än priset på varan. Skandal in absurdum, bra livsmedel måste få kosta annars kostar det samhället och individen lite längre fram i form av sjukvård istället.

 

[Badger]

Fast det är många barn som inte tycker om det. Det är ett problem om elever inte äter skolmaten för då orkar de inte med skoldagen. Då är ju frågan vad som är viktigast: att de orkar lära sig eller att de inte serveras kött?

Jag tycker att det alltid borde finnas två rätter på lunchen: en med kött/fisk och en vegetarisk. Sen får de väl göra den vegetariska så god att många väljer den.

En sak skolor ofta inte tänker på är att barn generellt sett ogillar grytor/röror där de inte kan se vad de innehåller. Barn vill ofta ha maten tydlig och de olika delarna var för sig och inte ihoprörda i en gryta. Men nä, de gör gryta efter vegetarisk gryta på löpande band.

En vegetarisk gryta med tofu som serverades i skolan skulle min tonåring inte ta en tugga av. Tacos på vegetarisk färs hade ätits. Eftersom man kan se de olika beståndsdelarna. Tofugrytan hade smakats om vi hade tillagat den hemma men förväntningarna och förtroendet för skolans mat är mycket låg baserat på erfarenhet. Förtroendet för min mat är hög och därför äts mer hemma. Jag tror att det är så förtjust många barn. Skolan jobbar i uppförsbacke pga att maten ofta anses som mindre god. Därför måste skolan tänka efter lite mer och inte vara så ideologiska när de serverar mat till barnen. Det viktiga är att barnen äter så att de orkar med eftermiddagens lektioner.

Tänker att om man inte pratade så mycket om vegetariskt i skolan och främst serverade icke köttsubstituträtter så kanske det skulle fungera bättre.
Grönsakssoppa, pannkakor, potatisplättar (som jag hatade, men folk gillar) pasta och tomatsås, tacos utan vegetarisk eller kött-färs, blomkålscurry osv är ju utan quorn, veggokorv, ouph, tofu osv (dessa ersätter ju ändå vanligen inte köttets näringsinnehåll utan bara smak och konsistens). Bönor blir ju jättebra om man mosar dem till hoummusliknande röra. Falafel älskas ju av många och morotsbiffar och liknande är ju superlätta att veta vad som är i. Lasagne borde rimligen ingen märka om det är kött i eller inte om man inte skriver ut ngt veggo.

 

[Hermelin]

Exakt, då får man vad man betalar för och inte ett dugg mera och man har ingen aning om nåt annat än priset på varan. Skandal in absurdum, bra livsmedel måste få kosta annars kostar det samhället och individen lite längre fram i form av sjukvård istället.

Jo, så vill man ju ha det. Samtidigt så är det ganska många som inte vill betala mer i kommunalskatt.

 

[Badger]

Jag tror att vi är rätt långt ifrån varandra angående upplevelsen av vad små barn uppskattar att äta. De säkraste korten är frierade/panerade saker, absolut inte röror.

Men friterade/panerade saker är ju inte jättenyttiga direkt. (btw kan man säkert fritera och panera massa skumma saker som inte relaterar till kött). Om barnen helst äter det måste de ju först ha fått mycket av det? Eller. Dvs om föräldrarna aldrig serverat friteratpaneratpinnarbullar så kan de ju inte föredra det? Eller tänker jag fel?

 

[Jeps]

På mitt jobb lagas maten från grunden. Allt nötkött är från gården. Här serveras minst två rätter varje lunch varav ett vegetariskt alternativ. Så långt det går serveras lokalproducerade grönsaker också.
Ofta är det egentillagade vegetariska alternativ t.ex. grönsaksbiffar istället för köttsubstitut.
Stor andel av eleverna äter i matsalen varje dag.
Fredagens lunch
(Ber om ursäkt för gigantisk bild )

 

[parellikusken]

Jo, så vill man ju ha det. Samtidigt så är det ganska många som inte vill betala mer i kommunalskatt.

Snart får väl dessutom kommunerna böter om de höjer kommunalskatten.

 

[grodan21]

Livsmedelsverket har kommit med nya rekommendationer, rätt kött max en gång per vecka för barn. Vet inte om detta varit uppe i tråden tidigare
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/b...u5ihkSD7AdnDy4SOKg_aem_j2t9xHFHS4d29l4_eQ8j9g

 

[giovanna]

Fast det är många barn som inte tycker om det. Det är ett problem om elever inte äter skolmaten för då orkar de inte med skoldagen. Då är ju frågan vad som är viktigast: att de orkar lära sig eller att de inte serveras kött?

Jag tycker att det alltid borde finnas två rätter på lunchen: en med kött/fisk och en vegetarisk. Sen får de väl göra den vegetariska så god att många väljer den.

En sak skolor ofta inte tänker på är att barn generellt sett ogillar grytor/röror där de inte kan se vad de innehåller. Barn vill ofta ha maten tydlig och de olika delarna var för sig och inte ihoprörda i en gryta. Men nä, de gör gryta efter vegetarisk gryta på löpande band.

En vegetarisk gryta med tofu som serverades i skolan skulle min tonåring inte ta en tugga av. Tacos på vegetarisk färs hade ätits. Eftersom man kan se de olika beståndsdelarna. Tofugrytan hade smakats om vi hade tillagat den hemma men förväntningarna och förtroendet för skolans mat är mycket låg baserat på erfarenhet. Förtroendet för min mat är hög och därför äts mer hemma. Jag tror att det är så förtjust många barn. Skolan jobbar i uppförsbacke pga att maten ofta anses som mindre god. Därför måste skolan tänka efter lite mer och inte vara så ideologiska när de serverar mat till barnen. Det viktiga är att barnen äter så att de orkar med eftermiddagens lektioner.

Just detta att inte blanda ihop allt i grytor tror jag är lösningen för att få eleverna att äta vegetariskt. Min familj äter vegetariskt plus fisk men ingen av barnen äter grytor där allt är blandat i en slabbig röra.

Även sallader där alla grönsaker är blandade ratas, hade de skiljt på grönsakerna så att man kan plocka det man gillar hade alla barn jag känner ätit mer grönsaker.

 

[Lingon]

Tänker att om man inte pratade så mycket om vegetariskt i skolan och främst serverade icke köttsubstituträtter så kanske det skulle fungera bättre.
Grönsakssoppa, pannkakor, potatisplättar (som jag hatade, men folk gillar) pasta och tomatsås, tacos utan vegetarisk eller kött-färs, blomkålscurry osv är ju utan quorn, veggokorv, ouph, tofu osv (dessa ersätter ju ändå vanligen inte köttets näringsinnehåll utan bara smak och konsistens). Bönor blir ju jättebra om man mosar dem till hoummusliknande röra. Falafel älskas ju av många och morotsbiffar och liknande är ju superlätta att veta vad som är i. Lasagne borde rimligen ingen märka om det är kött i eller inte om man inte skriver ut ngt veggo.

Absolut går det att göra god vegetarisk mat men jag vet inte vilka barn man känner om man tror att bönröror liknande hummus går hem hos barn generellt. Bönors smuliga och torra konsistens är nåt många ogillar. Blomkålscurry tror jag att många barn också skulle vara skeptiska till. Det skulle jag också vara då jag vill ha nåt protein i maten och inte vill äta så mycket som är så gasbildande som blomkål och bönor.

Ost istället för kött är däremot gott och mättande! Jag lagar ibland halloumistroganoff istället för korvstroganoff (gillar inte falukorv). Eller steker upp halloumi och har det till pasta med nån pastasås.

Tacos med vegetarisk färs hade nog gått hem hos många barn. Jag har provat det med quornfärs och det funkade utmärkt!

 

[giovanna]

Jag brukar se till att hon har en matlåda med frukt och grönt för att kompensera.

Får hon äta den i matsalen? Jag har just nu en dust med skolan om att min dotter ska få ta med matlåda eftersom hon inte äter skolmaten men de säger blankt nej till att hon får äta den i matsalen utan hävdar att hon i så fall får äta på rasten.
Något som jag tycker är helt absurt

 

[monster1]

Tänker att om man inte pratade så mycket om vegetariskt i skolan och främst serverade icke köttsubstituträtter så kanske det skulle fungera bättre.
Grönsakssoppa, pannkakor, potatisplättar (som jag hatade, men folk gillar) pasta och tomatsås, tacos utan vegetarisk eller kött-färs, blomkålscurry osv är ju utan quorn, veggokorv, ouph, tofu osv (dessa ersätter ju ändå vanligen inte köttets näringsinnehåll utan bara smak och konsistens). Bönor blir ju jättebra om man mosar dem till hoummusliknande röra. Falafel älskas ju av många och morotsbiffar och liknande är ju superlätta att veta vad som är i. Lasagne borde rimligen ingen märka om det är kött i eller inte om man inte skriver ut ngt veggo.

Oumph, tofu, quorn och sojaprodukter har ofta ett väldigt bra innehåll av protein och järn som man behöver i vegetarisk mat.
Just som direkt ersättning för kött tex sojakorv eller quornbullar är det oftast bara mina icke vegetariska vänner som använder när jag blir bjuden på mat. Men bitar, "färs" och annat är praktiskt. Tofu är ju en produkt i sig själv och inte en ersättning för kött. I asiatisk mat så kombineras den ofta med kött i maträtter.

 

[bettysmatte]

Men friterade/panerade saker är ju inte jättenyttiga direkt. (btw kan man säkert fritera och panera massa skumma saker som inte relaterar till kött). Om barnen helst äter det måste de ju först ha fått mycket av det? Eller. Dvs om föräldrarna aldrig serverat friteratpaneratpinnarbullar så kan de ju inte föredra det? Eller tänker jag fel?

Det är väl förmodligen många familjer som äter t.ex. fiskpinnar, falafel och pommes frites? Inget jättekonstigt med det, tänker jag.