Vikttråden 2020

[superstar]

9/1 visade vågen 89.5
23/1 visar vägen 85.3

-4.2 kg ner på 14 dagar

Bra jobbat!

 

[SiZo]

Åh! En tråd för mig!

Jag vägde 74 kilo efter nyår, och har gått ner till 71,5 eller nåt sånt nu. Så gissningsvis var det hel del vätska.

Min plan är att träna mkt i vardagen när jag blir frisk (har en seg förkylning). Detta kommer innebära 20 squats varje gång jag går på toa. Och varje rast i skolan ska jag göra squats och överhuvudtaget gå runt och vara aktiv!

Vidare så ska jag försöka gå en promenad med hundarna på en timme innan föreläsningarna, samt en på eftermiddagen. Vi får se hur det går med den biten... På morgonen borde min partner kunna hjälpa till att sparka på mig.

Jag vill gå ner till 57-58 kilo nånstans där. Men gissar att jag kommer få nöja mig med typ 63. Vi får se, så jävla noga är det inte.

Första delmålet är 69 kilo! Hoppas att nå det om 2-3 veckor!

Det är tydligt att jag kommer missa det delmålet så det sjunger om det.
Jag är nu nere på 71,6 igen efter min oförklarliga uppgång till 73+. Hoppas att jag fortsätter neråt denna gång!

Så kanske 69 om ytterligare 3 veckor om jag har en jävla tur.

 

[Ms_Antrop]

Idag vägde jag 77,3, så nu känns det lite bättre efter förra fredagen när jag hade gått upp

Har vart väldigt frustrerad över min ischias, men det verkar definitivt vara på bättringavägen nu! Har gjort mycket rörlighets-, stretch- och rumpträning och det märks resultat! Bara morgnarna som är lite dryga fortfarande, men den här veckan har jag utsläpp av hästar så då går det snabbare att komma igång och stramandet går över snabbare.

Maten har jag skött bra denna vecka tycker jag, känner att jag verkligen börjar få tillbaka motivationen för lchf-kosten och 16:8-fastan, så nu känns det som att jag är på rätt spår! Hoppas på att väga 68 kg igen till sommaren

 

[Lillefrun]

Ja jag borde kanske det. Framförallt med tanke på sprickan i analöppningen som jag har haft i åratal som aldrig läker helt och nu har varit ett öppet sår i typ 4 månader igen...
Läste lite snabbt på fass om det, och det verkar ju vara ett väldigt snällt medel. Helt klart värt att prova!

Jag hade Inolaxol i ca 10 år men blev aldrig helt bra, mycket bättre och jag trodde det var det bästa det kunde bli. Sen efter mycket problem fick jag Movicol istället och har inte varit förstoppad en enda gång på 1 år och jag hade också en spricka som läkte ut då. Har inte några biverkningar av Movicol utan det har bara varit jätte bra. Aldrig haft så bra mage som nu

 

[Tassetass]

Något måste hända för jag är så rädd för att den här viktuppgången aldrig stannar av annars. Har iaf haft en bra dag. La till lite på matschemat för jag insåg att jag hade lagt mig för lågt rent kalorimässigt för att det ska vara hälsosamt.

Är ganska aktiv trots allt, promenerar 2-3 timmar per dag och tränar efter förmåga. Känns dock som jag har en bra plan nu.

Har försökt länge att få kontroll över maten och det är dags nu. Jag har ätit mer än vad jag borde och jag har velat gå ner i vikt men varit rädd att bli tvångsmässig men nu tror jag inte det är någon risk. Känns som läget är under kontroll så dom där 16 kg jag vill gå ner är ganska välkomna.

Är det verkligen lämpligt att du överhuvudtaget funderar på att gå ner i vikt? Att du tror att det inte finns någon risk att du blir tvångsmässig låter riktigt illavarslande.

 

[Vallmo]

Menar du fritt T4 värde? TSH är något helt annat, ett hormon som hypofysen producerar för att signalera till sköldkörteln att producera mer hormoner.

Hoppas att du mår bättre snart!

Ja, precis. Det var det jag menade.
Och tack för omtanken.

 

[Pilot]

Något måste hända för jag är så rädd för att den här viktuppgången aldrig stannar av annars. Har iaf haft en bra dag. La till lite på matschemat för jag insåg att jag hade lagt mig för lågt rent kalorimässigt för att det ska vara hälsosamt.

Är ganska aktiv trots allt, promenerar 2-3 timmar per dag och tränar efter förmåga. Känns dock som jag har en bra plan nu.

Har försökt länge att få kontroll över maten och det är dags nu. Jag har ätit mer än vad jag borde och jag har velat gå ner i vikt men varit rädd att bli tvångsmässig men nu tror jag inte det är någon risk. Känns som läget är under kontroll så dom där 16 kg jag vill gå ner är ganska välkomna.

I all väl mening (och att jag inte blandar ihop användare) är detta bästa tråden för dig, den kan vara triggande?
Visst har du läkarkontakt/ stödsamtal? Vad säger de?
Du har väl kämpat rätt bra för att gå upp i vikt och bli frisk?
Att sätta ett mål på 16 kg låter jättemycket i mina öron då.

 

[SiZo]

Jag hade Inolaxol i ca 10 år men blev aldrig helt bra, mycket bättre och jag trodde det var det bästa det kunde bli. Sen efter mycket problem fick jag Movicol istället och har inte varit förstoppad en enda gång på 1 år och jag hade också en spricka som läkte ut då. Har inte några biverkningar av Movicol utan det har bara varit jätte bra. Aldrig haft så bra mage som nu

Tack för tipset!
Jag tog tag i det och bokade tid hos min vårdcentral faktiskt. Hoppas att det leder till någon lösning.

 

[Lillefrun]

I all väl mening (och att jag inte blandar ihop användare) är detta bästa tråden för dig, den kan vara triggande?
Visst har du läkarkontakt/ stödsamtal? Vad säger de?
Du har väl kämpat rätt bra för att gå upp i vikt och bli frisk?
Att sätta ett mål på 16 kg låter jättemycket i mina öron då.

Jag har inte problem på det viset nu. Jag har gått upp för mycket i vikt, dom första 20 kg var bra för mig men dom resterande kilona är bara extra vikt som jag bär runt på och är obekväm med. Jag har inte blivit triggad utan hoppfull att kanske jag också kan fixa min vikt. Jag gick upp 10 kg på 2 veckor på något vis så delmålet är att få bort dom och sen lite till till min målvikt. Att gå ner 20 kg som max som jag spekulerade i är dumt har jag insett utan jag borde ha 16 kg som mest och som målvikt för det är på den vikten jag når den målvikt som vården satt för gräns för friskvikt för mig. Normalvikt är ju ett ganska brett spann men nu befinner jag mig på övervikt tyvärr och det är inte heller bra. Men tack för omtanken

 

[lil-sis]

Jag är trött. Fysiskt och psykiskt. Och när jag mår så här så vill hela min varelse äta. Gärna mackor. Eller de belvita"kexen" som ligger i skolväskan som nödproviant. Jag vill äta så att magsäcken känns full, för då är min varelse nöjd (en stund). Och den vill inte vara full med salladsblad... Men varje gång jag väljer att göra så, så blir det ju fel. Och det hjälper inte någon längre stund.

I tisdags visade vågen 71.7, det är inte schysst när jag inte har överstigit "min kalorimängd". Det är sådant som gör att jag tappar lusten, hur hela hjärnan vrålar "men det spelar ju ändå ingen roll!!".

Nu ska jag istället duscha tills varmvattnet tar slut (fryser), dricka snordyrt te och kanske göra en liten skål med dip för att göra gurkan sällskap. Och så kolla på en film tills det är dags att hämta barnet. Om det inte har börjat regna kanske jag tom gör det till fots med vagnen.

(Det är alltså den här stundtals hopplösa inre kampen som är mitt problem när det kommer till vikt och ätande.)

 

[SiZo]

Jag har inte problem på det viset nu. Jag har gått upp för mycket i vikt, dom första 20 kg var bra för mig men dom resterande kilona är bara extra vikt som jag bär runt på och är obekväm med. Jag har inte blivit triggad utan hoppfull att kanske jag också kan fixa min vikt. Jag gick upp 10 kg på 2 veckor på något vis så delmålet är att få bort dom och sen lite till till min målvikt. Att gå ner 20 kg som max som jag spekulerade i är dumt har jag insett utan jag borde ha 16 kg som mest och som målvikt för det är på den vikten jag når den målvikt som vården satt för gräns för friskvikt för mig. Normalvikt är ju ett ganska brett spann men nu befinner jag mig på övervikt tyvärr och det är inte heller bra. Men tack för omtanken

Fast om du fick upp så pass så lär ju det mesta vara vätska. Det kan ju omöjligt vara 10 kg fett.

 

[superstar]

Jag är trött. Fysiskt och psykiskt. Och när jag mår så här så vill hela min varelse äta. Gärna mackor. Eller de belvita"kexen" som ligger i skolväskan som nödproviant. Jag vill äta så att magsäcken känns full, för då är min varelse nöjd (en stund). Och den vill inte vara full med salladsblad... Men varje gång jag väljer att göra så, så blir det ju fel. Och det hjälper inte någon längre stund.

I tisdags visade vågen 71.7, det är inte schysst när jag inte har överstigit "min kalorimängd". Det är sådant som gör att jag tappar lusten, hur hela hjärnan vrålar "men det spelar ju ändå ingen roll!!".

Nu ska jag istället duscha tills varmvattnet tar slut (fryser), dricka snordyrt te och kanske göra en liten skål med dip för att göra gurkan sällskap. Och så kolla på en film tills det är dags att hämta barnet. Om det inte har börjat regna kanske jag tom gör det till fots med vagnen.

(Det är alltså den här stundtals hopplösa inre kampen som är mitt problem när det kommer till vikt och ätande.)

Jag känner igen mig i varje ord du skriver. Det är tufft!

 

[Lillefrun]

Fast om du fick upp så pass så lär ju det mesta vara vätska. Det kan ju omöjligt vara 10 kg fett.

Jag vet inte, alla säger att det borde vara vätska och logiken säger ju det men kroppen vill inte släppa ifrån sig dom kilona trots att det gått mer än en månad, jag hade tålamod dom första veckorna men nu har jag tröttnat på det här och att inte kunna ha några av mina kläder. Jag vill kunna ha det jag kunde ha på mig i november och december för det kan inte bara vara vätska när jag växt ur alla kläder. Känner mig väldigt missnöjd med situationen och jag har hamnat i en spiral då jag gått runt och små ätit hela tiden, varje måltid i sig är inte stor men i och med att jag äter så himla tätt hela tiden och tar lite där och lite här så blir det för mycket totalt.

 

[Pilot]

Jag har inte problem på det viset nu. Jag har gått upp för mycket i vikt, dom första 20 kg var bra för mig men dom resterande kilona är bara extra vikt som jag bär runt på och är obekväm med. Jag har inte blivit triggad utan hoppfull att kanske jag också kan fixa min vikt. Jag gick upp 10 kg på 2 veckor på något vis så delmålet är att få bort dom och sen lite till till min målvikt. Att gå ner 20 kg som max som jag spekulerade i är dumt har jag insett utan jag borde ha 16 kg som mest och som målvikt för det är på den vikten jag når den målvikt som vården satt för gräns för friskvikt för mig. Normalvikt är ju ett ganska brett spann men nu befinner jag mig på övervikt tyvärr och det är inte heller bra. Men tack för omtanken

Ok jag förstår.
Men har du fortfarande kontakt med dietist? Det låter ju som det kanske hade varit bra att göra det med dietist. De flesta VC har dietister inkopplade om du inte längre har samma kontakt med vården. Du har ju något av ett special fall tänker jag.

Jag kommer ihåg dig sedan du skrev på äldre ungdom, även om det låter som om du är betydligt friskare idag så finns ju alltid risken för återfall.

 

[Lillefrun]

Ok jag förstår.
Men har du fortfarande kontakt med dietist? Det låter ju som det kanske hade varit bra att göra det med dietist. De flesta VC har dietister inkopplade om du inte längre har samma kontakt med vården. Du har ju något av ett special fall tänker jag.

Jag kommer ihåg dig sedan du skrev på äldre ungdom, även om det låter som om du är betydligt friskare idag så finns ju alltid risken för återfall.

Jag har ingen dietistkontakt just nu, jag får ta kontakt med den jag hade förut om jag vill men grejen är den att jag gått i behandling och lärt mig det jag behöver. Jag har matscheman och mängder osv för vad som är normalt men i och med att jag jobbat mig friskare så vill jag lära mig äta och lyssna på kroppens signaler och inte utifrån ett schema. Jag har i behandlingar fått lära mig att min mättnad är falsk, att jag inte kan lita på den. Det har satt mina hunger och mättnadskänslor helt ur spel och nu när jag är så pass frisk har det lett till att jag inte känner mättnad förrän jag är proppmätt och har hunnit äta mycket mer än vad jag behöver eller att jag går runt och är småhungrig hela tiden.

Så för min del handlar det här med att ta tillbaka min normalvikt om att hitta en balans, att om jag äter det jag borde minus lite så kommer vikten komma tillbaka på en bra nivå och att jag då kan äta på balans. Inga scheman och regler och förbud. Är snäll mot mig själv nu också, har t.ex. känt mig lite yrslig idag och då har jag tagit extra mellanmål fast det egentligen varit utöver det som jag satt som rimlig gräns för viktnedgång. Men min mentala hälsa är lika viktig eller egentligen mycket viktigare än det som vågen visar så jag försöker att inte banka på mig själv när jag går över kalorigränsen utan snarare känna att jag är på rätt väg nu.

Återfall finns det kanske alltid risk för, mina föräldrar gillar inte att jag tränar fast jag har en frisk kropp och får det för vården. Jag har sagt till dom om att jag vägrar leva i "tränings celibat" resten av livet bara för att jag haft problem med det förr, men det var länge sen. Och samma med maten, jag vägrar att alltid bli bedömd utefter hur det varit för då kommer jag aldrig kunna leva som alla andra. Jag litar på mig själv och mina beslut och val. Efter alla år i terapi så känner jag mig själv utan och innan.

 

[Murphy]

Ändrat upplägg pga har fått ordinationen "träning" av läkare.
MYCKET träning blir det, och således mycket mat och en annan viktkurva.

Ironiskt nog idag flytande föda r/t ytterligare ett ingrepp i tänder/käke.
Kan inte stänga munnen, än mindre tugga. Mycket kvarg och kaseinkräm blire...

 

[Lillefrun]

Ändrat upplägg pga har fått ordinationen "träning" av läkare.
MYCKET träning blir det, och således mycket mat och en annan viktkurva.

Ironiskt nog idag flytande föda r/t ytterligare ett ingrepp i tänder/käke.
Kan inte stänga munnen, än mindre tugga. Mycket kvarg och kaseinkräm blire...

på något vilket sätt blir det en annan viktkurva? Stackars dig med munnen. Jag har ju inte hängt med i hela tråden så vad är det som är fel?

 

[dobbis]

Jag blir inte av med sockersuget,värst är det efter maten (huvudmåltid) och nu på nätterna,men 1,7 kg ner i alla fall, jämnfört med en del av er andra är ju det en piss i nilen.

 

[Lillefrun]

Är det verkligen lämpligt att du överhuvudtaget funderar på att gå ner i vikt? Att du tror att det inte finns någon risk att du blir tvångsmässig låter riktigt illavarslande.

Jag förstår oron hos andra men när jag gått upp så mycket att jag blivit överviktig är det en annan sak än förr då det var en "känsla" av att vara tjock som inte var förankrad i verkligheten.

 

[Lillefrun]

Jag blir inte av med sockersuget,värst är det efter maten (huvudmåltid) och nu på nätterna,men 1,7 kg ner i alla fall, jämnfört med en del av er andra är ju det en piss i nilen.

Det är samma här!! Jag har just suttit sen halv tre till halv fem och käkat 4 bars, bröd som jag tog direkt från påsen och åt ståendes, apelsiner och ett halvt paket riskakor. Suck, jag hade ju skött mig så bra hela dagen så varför sätter jag mig och äter mer än vad ett halv dagsintag ska ligga på mitt i natten? Skäms så himla mycket över hur det blivit med maten. Från att äta för lite till att trycka i mig typ 1200 kcal utöver det jag ska och mitt i natten då jag inte borde äta alls och som jag nu i efterhand räknade ut att det blir just 1200. Skulle kunna fortsätta nu med men har lagt mig i sängen och sagt strängt nej. Det är pinsamt att vara den sjuka som gått från ena skalan till den motsatta. Det är därför jag vill vara i tråden. Jag kan inte prata med någon om hur mitt ätande switchat så nu när jag ska ta tag i det är det här ända stället att skriva om det.

Nu ska jag släppa det och ta nya tag. Jag tänker inte låta det påverka dagens mål.

Är det någon mer som jag som kan gå upp och äta mitt i nätterna?