Sv: 40årig hästbonde behöver date tips.
Att kvinnor inte vill någon som är menlös och utan egna åsikter är väl ganska självklart. Tyvärr är det nog som ni skriver att en del människor blandar ihop snällhet och menlöshet.
För mig är menlöshet att inte våga ta egna initiativ och ta tag i problem eller att stå upp för sin egen övertygelse. Med den definitionen av menlöshet så är även menlösa kvinnor oattraktiva, jag tycker en kvinna som tar tag i problem och löser dem är väldigt attraktiv.
Jag tycker även snällhet i ordets rätta bemärkelse är attraktivt. Jag anser mig vara snäll och med det menar jag att om jag kan göra något som förbättrar livet för någon av mina nära och kära för en kort stund eller för hela livet så gör jag det utan att tveka. Det finns gränser, jag gör naturligtvis en avvägning av hur mycket jag "offrar" i förhållande till hur mycket personen jag hjälper förbättrar sitt liv, men jag tror att jag är beredd att offra mer än många andra för en viss mängd "lycka" hos mina vänner. För det mesta så "offrar" jag inget, tvärtom så blir oftast mitt liv också bättre av att jag hjälper någon annan, men ibland så får man ju avstå något t.ex. tid som man hade tänkt att använda till något annat. Men jag tror och hoppas att de skulle göra samma sak för mig utan att tveka och då får jag ju tillbaka det som jag "offrade", så egentligen offrar jag nog ingenting genom att vara snäll. Det låter flummigt, jag vet, men jag hoppas ni förstår ungefär vad jag menar.
Något som jag har problem med är att jag har svårt att veta hur mycket initiativ jag ska ta när jag träffar någon som jag skulle vilja lära känna. Om jag är för "på" så kanske jag skrämmer bort någon som är lite tveksam och om jag är för avvaktande så känner sig inte personen uppskattad och drar sig ur på grund av det. Tyvärr brukar jag nog vara lite för avvaktande vilket kan ses som menlöshet.
Precis, det funkar inte. Inre mognad och som står på egna ben och går själv, ja tack.
Att kvinnor inte vill någon som är menlös och utan egna åsikter är väl ganska självklart. Tyvärr är det nog som ni skriver att en del människor blandar ihop snällhet och menlöshet.
För mig är menlöshet att inte våga ta egna initiativ och ta tag i problem eller att stå upp för sin egen övertygelse. Med den definitionen av menlöshet så är även menlösa kvinnor oattraktiva, jag tycker en kvinna som tar tag i problem och löser dem är väldigt attraktiv.
Jag tycker även snällhet i ordets rätta bemärkelse är attraktivt. Jag anser mig vara snäll och med det menar jag att om jag kan göra något som förbättrar livet för någon av mina nära och kära för en kort stund eller för hela livet så gör jag det utan att tveka. Det finns gränser, jag gör naturligtvis en avvägning av hur mycket jag "offrar" i förhållande till hur mycket personen jag hjälper förbättrar sitt liv, men jag tror att jag är beredd att offra mer än många andra för en viss mängd "lycka" hos mina vänner. För det mesta så "offrar" jag inget, tvärtom så blir oftast mitt liv också bättre av att jag hjälper någon annan, men ibland så får man ju avstå något t.ex. tid som man hade tänkt att använda till något annat. Men jag tror och hoppas att de skulle göra samma sak för mig utan att tveka och då får jag ju tillbaka det som jag "offrade", så egentligen offrar jag nog ingenting genom att vara snäll. Det låter flummigt, jag vet, men jag hoppas ni förstår ungefär vad jag menar.
Något som jag har problem med är att jag har svårt att veta hur mycket initiativ jag ska ta när jag träffar någon som jag skulle vilja lära känna. Om jag är för "på" så kanske jag skrämmer bort någon som är lite tveksam och om jag är för avvaktande så känner sig inte personen uppskattad och drar sig ur på grund av det. Tyvärr brukar jag nog vara lite för avvaktande vilket kan ses som menlöshet.
Senast ändrad: