Är det hälsosamt att fasta? (utbruten från Gillar du eller ogillar du att laga mat och baka? Varför?)

[Mabuse]

Det kan ju helt och hållet bero på hur vi båda uppfattar språk. Jag uppfattade det som att du tänker att det är ovanligt att äta tre mål mat och ett mellanmål. Dvs att av 100 personer så kanske högst 20 personer oftast skulle äta tre mål mat och ett mellanmål.

Själv tror jag ju att en helt överväldigande majoritet av alla i Sverige äter tre mål mat och ett mellanmål. Det verkar nära standard i Sverige/Europa (utom att kanske fransmännen är kända för att hoppa frukost). Med mat menar jag vad som helst från yoghurt till en massiv vällagad måltid. Och typ äpple inkluderat som mellis.

Därför tror jag absolut inte alls det är ovanligt att äta så.

Däremot tror jag att det absolut kan vara vanligt att personer antingen regelmässigt eller ibland hoppar en av måltiderna. Jag äter tex alltid tre mål mat och mellanmål skulle jag säga, trots att det kan hända att jag självklart av någon orsak inte gör det någon enstaka gång.

Så att det är supervanligt att någon går iväg på lunchen, så är det absolut, det händer säkert någon gång i veckan att en av 15 går iväg på lunchen. Men eftersom övriga 14 sitter och äter sin lunch och pratar om sin middag eller frukost utan att någon reagerar chockat så kan att äta frukost, lunch och middag knappast räknas som ovanligt, utan snarare som vanligt.

(jag har dock reagerat på att folk äter lite udda på buke )

Såklart är det inte ovanligt att i princip äta tre mål mat om dagen och så nåt mellan måltiderna ibland.

Jag menar att det är ovanligt att sju dagar i veckan äta frukost, lunch och middag och så två mellanmål, allt på regelbundna tider. Framförallt mellanmål både mellan frukost och lunch och mellan lunch och middag.

Min bild är att de flesta slarvar mer än så. Man hoppar över nån måltid, eller så blir lunchen sen eller middagen bara en macka, och inte har man med sig eller hinner äta mellanmål varje dag heller. Summa summarum så blir inte måltiderna sådär regelbundna i slutändan.

 

[Kiwifrukt]

Trist att de beter sig så märkligt, men det är nog ändå välmenande omsorg bakom. Ibland får man försöka påminna sig själv om det

Fast inte varje dag, samma personer, i två och ett halvt års tid? Jag inser att om jag är den enda som äter yoghurt så frågar man första gången, det kan jag inte bli arg för. Men inte varje dag i två och ett halvt år? Och slutar inte ens när de får en direkt uppmaning att lägga av?

 

[MiniLi]

Fast inte varje dag, samma personer, i två och ett halvt års tid? Jag inser att om jag är den enda som äter yoghurt så frågar man första gången, det kan jag inte bli arg för. Men inte varje dag i två och ett halvt år? Och slutar inte ens när de får en direkt uppmaning att lägga av?

Ja alltså beteendet är ju märkligt men jag har svårt att de att det skulle kunna vara annat än omtanke bakom.

 

[Lazy Lady]

Ja, jag förstår inte hur det kan vara så roligt att kommentera det, men varje dag från min första dag tills pandemin började är det minst en person som kommenterat det. Varje dag. Eftersom jag har trauman kopplat till skolmatsalen och hela lunchrummet är som en stor flashback till skolmatsalen, blir jag inte mer välvilligt inställd direkt. Exakt en kollega sa ifrån en gång och menade på att det blir väl inte bättre för att ni tjatar, hon kommer inte börja äta varm mat för det, låt henne vara. Ingen lyssnade. (Men jag är väldigt tacksam mot den personen för att han faktiskt försökte!) Detta är ytterligare en anledning till varför jag aldrig vill gå tillbaka till kontoret efter pandemin.

Folk har väl för fasen med att göra om du äter köttbullar eller kvarg eller knäckemacka till lunch?! Ibland undrar man hur vissa tänker.. Förstår att du inte vill tillbaks, kan du inte ta lunch vid din arbetsplats? Jag hade hellre suttit själv och ätit det jag ville än suttit med människor som är gränslösa.

Jag HATAR att äta lagad mat sent.. Tyvärr är majoriteten vi umgås med kvällsätare och äter gärna lagad mat vid 21 och ibland senare. Min man äter gärna lagad mumsig och ”rik” mat på kvällen, i regel äter han något extra själv eftersom jag i stort sett aldrig äter något efter 18.
Jag kan vara som @BernT och glömma av att äta, framförallt om jag är ensam hemma eller iväg på något och inte behöver tänka på att barnen ska ha mat.
Just nu äter jag enligt 5:2 diet/periodisk fasta och har inga som helst problem med att leva som vanligt under fastedagarna. Tränar som vanlig, tar hand om allt annat med jobb och gård som vanligt.

 

[Kiwifrukt]

Ja alltså beteendet är ju märkligt men jag har svårt att de att det skulle kunna vara annat än omtanke bakom.

Så kan det absolut vara, men jag mår mycket bättre när jag nu jobbar hemma och slipper deras kommentarer.

 

[Mabuse]

Ja, jag förstår inte hur det kan vara så roligt att kommentera det, men varje dag från min första dag tills pandemin började är det minst en person som kommenterat det. Varje dag. Eftersom jag har trauman kopplat till skolmatsalen och hela lunchrummet är som en stor flashback till skolmatsalen, blir jag inte mer välvilligt inställd direkt. Exakt en kollega sa ifrån en gång och menade på att det blir väl inte bättre för att ni tjatar, hon kommer inte börja äta varm mat för det, låt henne vara. Ingen lyssnade. (Men jag är väldigt tacksam mot den personen för att han faktiskt försökte!) Detta är ytterligare en anledning till varför jag aldrig vill gå tillbaka till kontoret efter pandemin.

Låter jättekonstigt. Varför är de så maniskt intresserade av vad andra äter? Jag har en kollega som i princip enbart lever på pasta. Till lunch äter hon alltid exakt samma tillbehör till pastan, det har varit samma i tjugo år. Hon äter i princip bara pasta hemma också. Det är ju lite udda, kan jag tycka, men det funkar ju för henne, så det är ju inget jag skulle tycka hon borde ändra om hon trivs att äta så.

 

[Kiwifrukt]

Folk har väl för fasen med att göra om du äter köttbullar eller kvarg eller knäckemacka till lunch?! Ibland undrar man hur vissa tänker.. Förstår att du inte vill tillbaks, kan du inte ta lunch vid din arbetsplats? Jag hade hellre suttit själv och ätit det jag ville än suttit med människor som är gränslösa.

Jag HATAR att äta lagad mat sent.. Tyvärr är majoriteten vi umgås med kvällsätare och äter gärna lagad mat vid 21 och ibland senare. Min man äter gärna lagad mumsig och ”rik” mat på kvällen, i regel äter han något extra själv eftersom jag i stort sett aldrig äter något efter 18.
Jag kan vara som @BernT och glömma av att äta, framförallt om jag är ensam hemma eller iväg på något och inte behöver tänka på att barnen ska ha mat.
Just nu äter jag enligt 5:2 diet/periodisk fasta och har inga som helst problem med att leva som vanligt under fastedagarna. Tränar som vanlig, tar hand om allt annat med jobb och gård som vanligt.

Jag hoppas ju lite att jag inte ska behöva vara i lunchrummet mer, ens efter pandemin. Nu när jag jobbar hemma så finns ju inte problemet. Men måste jag sitta där en hel dag kommer jag inte gå ner i lunchrummet mer. För de kommer börja igen det första jag visar mig där nere.

 

[Tassa]

Men...är inte det mat menar du? Mat är för mig i såna här sammanhang allt man tillför som innehåller energi (och i bästa fall näring) som inte är dryck. Ofta särskiljer jag typ godis och snacks, men då framgår det i sammanhanget i så fall. Även om jag äter äppelpaj med vaniljsås till lunch/istället för traditionell lunchmat varje dag i en vecka så ser jag det fortfarande som att jag ätit lunch, även den veckan.

Men om det är vanligt att se det som du så förstår jag plötsligt hur så många kan tycka att det funkar bra att "hoppa över lunch/middag/inte äta på ett par dagar", samtidigt som jag tycker att det inte alls funkar

Jo så är det ju. Och det var lite det som jag tänkte på, att folk kanske menar olika saker med att "hoppa över maten". Det funkar inte för mig heller att inte äta något alls

 

[Kiwifrukt]

Låter jättekonstigt. Varför är de så maniskt intresserade av vad andra äter? Jag har en kollega som i princip enbart lever på pasta. Till lunch äter hon alltid exakt samma tillbehör till pastan, det har varit samma i tjugo år. Hon äter i princip bara pasta hemma också. Det är ju lite udda, kan jag tycka, men det funkar ju för henne, så det är ju inget jag skulle tycka hon borde ändra om hon trivs att äta så.

Exakt! Jag bryr mig ju noll om vad de äter. Även om de skulle sitta och äta något jag tycker är vråläckligt skulle jag ju inte sitta och kommentera "fy fan, äter du ISTERBAND, det som är så jävla äckligt, hur kan du äta det?!". Det känns liksom lite som avsaknad av hyfs att kommentera det.

 

[MiniLi]

Så kan det absolut vara, men jag mår mycket bättre när jag nu jobbar hemma och slipper deras kommentarer.

Ja det förstår jag! Särskilt om det finns en lite laddad anledning

 

[Thaliaste]

Samtidigt hade nog de maträtterna varit "okej" även för de här förståsigpåarna. Det är att jag äter typ yoghurt/kvarg/dylikt eller hemska tanke, kanske till och med en macka, som de har så svårt för. En dam (som inte ens jobbar med mig, hon attackerade mig från ingenstans, hade aldrig sagt hej till människan ens) deklarerade högljutt att hon hade minsann rutit upp ordentligt med sina barn om de haft mina matvanor. Förlåt då, men nu är du inte min mamma och jag är över 30 så du bestämmer inte över mig, typ.

Det är synnerligen ohyfsat att bete sig sådär och trist att folk ska tjata på dig. Som din braiga kollega sa, det lär ju knappast hjälpa.

Utifrån det du skriver skulle jag dock tro att det nog inte handlar om att de vill "attackera" dig eller att de har en gemensam lista över vad som är godkänt att äta till lunch och inte. Om det är så många som reagerar så skulle jag snarare tro att det handlar om en dåligt uttryckt omtanke, utifrån hur de tolkar din inställning till mat i relation till din kropp. De har såklart inte med det att göra och har ingen rätt att uttrycka sig som de gör, men enligt min erfarenhet är det ytterst sällan en hel arbetsplats går in med avsikt för att kritisera en enskild kollegas mat av ren illvilja, utan oftast ligger något annat bakom. Vilket dock inte är en ursäkt för att uttrycka sig dumt.

 

[BernT]

Det är synnerligen ohyfsat att bete sig sådär och trist att folk ska tjata på dig. Som din braiga kollega sa, det lär ju knappast hjälpa.

Utifrån det du skriver skulle jag dock tro att det nog inte handlar om att de vill "attackera" dig eller att de har en gemensam lista över vad som är godkänt att äta till lunch och inte. Om det är så många som reagerar så skulle jag snarare tro att det handlar om en dåligt uttryckt omtanke, utifrån hur de tolkar din inställning till mat i relation till din kropp. De har såklart inte med det att göra och har ingen rätt att uttrycka sig som de gör, men enligt min erfarenhet är det ytterst sällan en hel arbetsplats går in med avsikt för att kritisera en enskild kollegas mat av ren illvilja, utan oftast ligger något annat bakom. Vilket dock inte är en ursäkt för att uttrycka sig dumt.

Ibland vill ju folk bara dryga sig också. Har haft kollega som gärna påpekade vad andra åt till lunch och hur mycket. För själv åt hen bara typ ett mellis till lunch.

Jag själv må hoppa över lunch många gånger men skulle aldrig gå in i lunchrummet och ba ”herregud vad mycket du äter själv äter jag inget jag är så himla mkt bättre” utan jag tar själv aldrig upp att jag skippat lunch, frågar någon säger jag alltid att jag äter sen.

 

[Thaliaste]

Ibland vill ju folk bara dryga sig också. Har haft kollega som gärna påpekade vad andra åt till lunch och hur mycket. För själv åt hen bara typ ett mellis till lunch.

Jag själv må hoppa över lunch många gånger men skulle aldrig gå in i lunchrummet och ba ”herregud vad mycket du äter själv äter jag inget jag är så himla mkt bättre” utan jag tar själv aldrig upp att jag skippat lunch, frågar någon säger jag alltid att jag äter sen.

Ja, folk som älskar att oombett uttrycka sina åsikter om andra finns det tyvärr gott om. Här tolkade jag @Kiwifrukt som att det var specifikt h*n som blev utsatt för kollegornas upprepade kommentarer, inte att det fanns någon på arbetsplatsen som sprider åsikter vitt och brett runt sig.

Tillägg: jag är VÄLDIGT försiktigt rent allmänt med att kommentera andras mat, om de själva inte tar upp något. Har svårt att det skulle komma något gott ur att kommentera, även om jag skulle tänka saker i mitt eget huvud (som att hoppas att någon som bara äter pasta kompletterar med mer ur näringskartan vid övriga mål).

Undantag om någon skulle få för sig att ta med surströmming...

 

[Angel]

Funktionsvarierad, Jag tycker det är väldigt otrevligt att säga funktionsnedsättning.

Då föreslår jag att du tar det med de som skriver definitionerna för diagnoskoderna

 

[Eurydome]

Jag vet, men tror de flesta föredrar - hinder i det valet.

Det tror jag inte alls faktiskt .

 

[Mabuse]

Fast inte varje dag, samma personer, i två och ett halvt års tid? Jag inser att om jag är den enda som äter yoghurt så frågar man första gången, det kan jag inte bli arg för. Men inte varje dag i två och ett halvt år? Och slutar inte ens när de får en direkt uppmaning att lägga av?

Det låter ju mer som att de har problem. Jag åt kallgröt till lunch en period, och efter de första dagarna var det ingen som frågade. Så udda är det väl inte med keso/kvarg/yoghurt till lunch?

 

[Mabuse]

Ja, folk som älskar att oombett uttrycka sina åsikter om andra finns det tyvärr gott om. Här tolkade jag @Kiwifrukt som att det var specifikt h*n som blev utsatt för kollegornas upprepade kommentarer, inte att det fanns någon på arbetsplatsen som sprider åsikter vitt och brett runt sig.

Tillägg: jag är VÄLDIGT försiktigt rent allmänt med att kommentera andras mat, om de själva inte tar upp något. Har svårt att det skulle komma något gott ur att kommentera, även om jag skulle tänka saker i mitt eget huvud (som att hoppas att någon som bara äter pasta kompletterar med mer ur näringskartan vid övriga mål).

Undantag om någon skulle få för sig att ta med surströmming...

Den enda rimliga kommentaren till någon annans mat är väl ”Det där ser gott ut!” och kanske fråga efter receptet eller vart de köpt lunchen om den är färdig, alternativt möjligen ”Det där ser spännande ut, vad är det?”.

 

[Lobelia]

Jag tror också det.


Eller så är mat bara inte så himla viktigt för en. Jag har en väldigt avslappnad relation till mat. Jag äter när jag vill och vad jag vill. Jag orkar bara inte äta lika mycket som ”ni andra” för jag blir proppmätt och skulle må dåligt om jag tvingade i mig frukost, lunch, middag och 3 mellanmål.

Fast då har du inte alls en avslappnad relation till mat, det är väl lika neurotiskt att inte kunna äta regelbundet som att behöva det. Bara annorlunda. Sen är det inte så många som äter 3 mellanmål, många skippar dem helt eller äter ett eller två

 

[Lobelia]

Det är ju inte onormalt heller, vi är bara olika. Du kan ju inte tvärsäkert säga att det är fel på mig och jag är ätstörd blabla. Tycker någon som iaf påstår sig va psykolog inte borde diagnosticera någon man aldrig träffat.

Förstår inte varför det är så känsligt att vissa inte har mat som sin största prio i livet. Jag tycker människor som blir griniga när de inte ätit på en timme är supermärkliga men jag blir inte så upprörd över det som ni i tråden blir över oss som inte har såna matissues.

Fast du verkar ju tycka det är att vara ätstört att äta mal på "normalt" vis och att det är det som är orsaken till mångas övervikt.

 

[BernT]

Fast då har du inte alls en avslappnad relation till mat, det är väl lika neurotiskt att inte kunna äta regelbundet som att behöva det. Bara annorlunda. Sen är det inte så många som äter 3 mellanmål, många skippar dem helt eller äter ett eller två

Jag vet att jag har en helt normal matsyn. Inga förbud och äter när jag vill vad jag vill. Jag kan äta regelbundet, om jag vill. Jag kan också äta icke regelbundet, om jag vill.