Avboka vårt bröllop (behöver pandemivägledning)

Jag förstår absolut att du är besviken, det hade jag också varit i din sits! En stor fest, god mat, fira kärleken till den man älskar och få dela det med goda vänner och familj. Klart det är skittrist att det kommer en jäkla pandemi och ställer in alltihop. Jag fattar också att det inte känns så kul att skjuta på det, jag ville inte heller ha små barn på vårt bröllop tex så vi ville också gifta oss först.

Om det var jag, hade jag nog dragit till rådhuset i maj när ni tänkt gifta er, och sen hållit alla tummar och tår för att det går att ha en härlig fest i juli, när det går att vara utomhus och åtminstone riskgrupper hunnit vaccineras. Men jag fattar verkligen att det inte är vad ni tänkt er.
 
Efter 12 år ihop skulle jag och min sambo gifta oss i våras. Vi hade dock redan från början tänkt resa iväg en vecka och gifta oss då, bara vi två, för att sedan ha diverse firande med släkt och vänner under sommaren.

Det sket sig ju totalt, in i det sista tänkte vi åka ändå men UD sade sitt. Efter SJUKT mycket deppande i några veckor gifte vi oss ändå, utomhus, på hemmaplan, den planerade dagen. Det var mycket mer känslosamt och vackert än jag hade vågat hoppas. Jag hade min brudklänning och blev sminkad och så, vi hade en fotograf så det kändes lite mer legitimt att klä upp sig 😊

Firandena gick ju dock sådär, och det är tråkigt men också skönt för jag förstår dig - pandemin tar för mycket glädje och energi från mig för att ens tänka tanken på att planera en fest.
Det jag dock kan säga är att jag så många gånger tänkt och sagt att jag är så glad att vi slog till ändå. Jag känner igen mig så mycket i dig i hur du skriver och jag hade gått under av att vänta, skjuta upp, hoppas, längta. Missförstå mig rätt nu, men jag är så lycklig att ”ha det gjort”.
Ni kan ju inte backa tiden, men jag tror verkligen, om ni båda är med på det, att det kan vara skönt att komma vidare nu och faktiskt ha en liten vigsel ändå. Då är en del klar och ni kan längta till festen sen, och framförallt inte längre känna att framtiden hamnar på paus.

Lycka till och sätt lyckan framförallt nu, såhär ska du inte behöva må ❤️
 
Tack för alla era fina ord :heart Det känns lite lugnare idag, jag tänkte att vi skulle prata om det igår kväll men det dök upp andra positiva nyheter så det blev champagne och middag. Allt jag tänkte på då var hur lyckligt lottad jag är, och hur detta inte borde vara någon big deal. Men det är nog som jag skrev tidigare, när man levt ett helt liv med en viss norm och en viss förväntan på hur det här ska och bör vara så tycker jag att det är hemskt svårt. Det är lite som PMS, man vet att känslorna är irrationella men det spelar ingen roll, de tar över ändå.
 
Jag använder den här tråden till lite ventilering och den som är intresserad kan fortsätta läsa.

Så vi bestämde oss tillslut för att ställa in och gifta oss bara han och jag. Min ömma moder vurmade för att vi ska sluta slå knut på oss nu och göra precis vad vi själva vill, det är tillräckligt påfrestande tider så det är inte läge att försöka göra alla andra nöjda. Själv började jag vänja mig vid tanken på ett elopement igen, bara han och jag. Det kommer bli helt perfekt. Ingen gränsdragning i familjen eller vänkretsen om vem som är bjuden och inte, det är mitt i en pandemi så nu blir det han och jag. Punkt. PUNKT. Så visade det sig igår att vår venue inte kan tillhandahålla vittnen, som jag kanske lite naivt hade antagit. Jag frågade om det inte gick att köpa till som tjänst, men det gick inte. Så nu måste vi alltså, ändå, välja ut två personer som kan delta 😅 Och man kan tycka att det inte borde spela någon större roll, men dels så blir det ju faktiskt viktigt för oss vilket minne vi skapar den här dagen, och dels så kan det ju bli lite känsligt när man ska välja vilka två personer som tydligen anses stå oss närmst. Hann prata lite i all hast i morse och sambon yttrade "Undrar om det blir känsligt för..." och jag avbröt med "NEJ! Den som har en åsikt kan dra nåt gammalt över sig! Vi har försökt ha en stor fest så att alla kan vara med, vi har försökt ha en liten fest så att de närmsta kan vara med, vi har försökt att inte bjuda in någon alls och göra det här själva men nu får vi tydligen inte det utan måste välja minst två men inte fler/för många för det är mitt i en satans jävla pandemi så den som har en endaste åsikt om våra val nu har hemskt osmakligt omdöme!" Sen stormade jag ut till jobb. Jaja, 8 veckor kvar... the never ending stooooooooory :D

En del av mig känner mig mest glad över att vi kommer gifta oss hur som helst och sen kunna knyta ihop den här säcken. En annan del av mig känner att det är inte över fören det är över 😑 Precis vad som helst kan ju faktiskt hända på 8 veckor.
 
Men åh @Voeux, vilket skit. Nä, just nu är folks ömma tår det sista ni ska tänka på. Lotta? :D Och så ange det som skäl till varför just dessa två blev utvalda. Ingen kommer ändå våga säga nåt till er om att de blev besvikna.

Haha, inte en helt dum idé. Vi ska dock vara borta hela helgen så vi tänker att de som följer med hänger med fre-sön, så det underlättar ju om det är två personer som är relativt självgående i sin egen relation och tycker om att umgås. Ett par, eller två som även är vänner med varandra. Vi får se! Med tanke på alla omständigheter så hoppas/tror jag att folk har överseende med att det får bli den lösning som det blir.
 
Haha, inte en helt dum idé. Vi ska dock vara borta hela helgen så vi tänker att de som följer med hänger med fre-sön, så det underlättar ju om det är två personer som är relativt självgående i sin egen relation och tycker om att umgås. Ett par, eller två som även är vänner med varandra. Vi får se! Med tanke på alla omständigheter så hoppas/tror jag att folk har överseende med att det får bli den lösning som det blir.
Be 2 på buke vara med.... Gärna okända så slipper ni fundera och folk här är ju trevliga :idea:
 
Haha, inte en helt dum idé. Vi ska dock vara borta hela helgen så vi tänker att de som följer med hänger med fre-sön, så det underlättar ju om det är två personer som är relativt självgående i sin egen relation och tycker om att umgås. Ett par, eller två som även är vänner med varandra. Vi får se! Med tanke på alla omständigheter så hoppas/tror jag att folk har överseende med att det får bli den lösning som det blir.
Ragga upp två bukevittnen annars ;)
 
Haha, inte en helt dum idé. Vi ska dock vara borta hela helgen så vi tänker att de som följer med hänger med fre-sön, så det underlättar ju om det är två personer som är relativt självgående i sin egen relation och tycker om att umgås. Ett par, eller två som även är vänner med varandra. Vi får se! Med tanke på alla omständigheter så hoppas/tror jag att folk har överseende med att det får bli den lösning som det blir.
Tycker lottning låter rimligt, då kan ju liksom ingen känna sig bortvald eller prioriterad. Tänker att ni kan lotta dem i färdiga par om det är viktigt att de funkar ihop. Annars skulle jag kunna tänka mig att kanske ha två typ okända som vittnen.. men det kanske också är svårt att få till såhär i pandemitider.
 
Tror nog vi kan leta rätt på en dusch, några kläder som inte är ridbyxor och kamma värsta halmen och höt ur håret :angel:
Haha, rysligt OT nu men det påminner mig om när jag jobbade i stall som 20-åring. En av de andra tjejerna hade flyttat ner från lång norrut, och haft begränsat med packutrymme på tåget. I valet mellan att packa ner ett par vanliga byxor eller ett par extra ridbyxor så, ja, ni fattar. När vi skulle ut på lokal fick hon låna ihop kläder:p
 
Be 2 på buke vara med.... Gärna okända så slipper ni fundera och folk här är ju trevliga :idea:

Ragga upp två bukevittnen annars ;)

Mer seriöst, tänker vittnena kan bara vara med under ceremonin om det är två okända bukepersoner som bor i närheten. Så får ni er helg till er!

Jag hade lätt kunnat tänka mig det upplägget, helt utan känslomässigt upplägg. Bevittna vigseln - stick därifrån. Ni har er helg helt för er själva.

Var ska ni husera? Norra, mellersta eller södra Sverige?
 

Liknande trådar

Hundhälsa En lång historia. Malinois hane på nu snart 2år som förra året i oktober fick svårt att gå på hårda underlag. Testade vila en vecka...
Svar
10
· Visningar
1 417
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Kan ni fatta? Jag har hunnit fylla 30. Det är helt galet så fort tiden går. Något annat som också är galet är att jag fortfarande inte...
2 3
Svar
49
· Visningar
11 777
Senast: Saeta
·
Kropp & Själ För tre veckor sen blev jag påkörd (för er som sett förra tråden, föraren är fortfarande inte hittad :() Initialt, redan på akuten...
12 13 14
Svar
272
· Visningar
27 973
Senast: GotAsecret
·
Kropp & Själ Vill börja med att säga att den som vet eller har en aning vem jag är får gärna behålla det för sig själv.:) Ska försöka skriva så...
2
Svar
31
· Visningar
4 769

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp