Gemensam eller delad ekonomi eller något i mitten i en relation?

[durachiny]

Jag brukar betala för det mesta så slipper man bråka om det.

 

[tanten]

Vi har helt gemensam, alla pengar in är hela familjens pengar.

Så hade vi det i mitt äktenskap.

Vilket till slut fick konsekvensen att jag inte hade några pengar. Dvs alla "mina" pengar var även hans att ha synpunkter på.
Eftersom han är en "ekonomisk" person så följdes till slut minsta lilla inköp av en halvliter mineralvatten av en diskussion om rimligheten av inköpet.

Never again.

 

[MiniLi]

Så hade vi det i mitt äktenskap.

Vilket till slut fick konsekvensen att jag inte hade några pengar. Dvs alla "mina" pengar var även hans att ha synpunkter på.
Eftersom han är en "ekonomisk" person så följdes till slut minsta lilla inköp av en halvliter mineralvatten av en diskussion om rimligheten av inköpet.

Never again.

Jag har också haft gemensam ekonomi i en dålig relation. Det funkade jättedåligt, men det berodde ju på att relationen var kass och att vi inte passade ihop.
Jag vill inte vara i en sådan relation oavsett ekonomisk organisation.

Nu har jag samma upplägg i en bra relation med någon jag passar ihop med. Totalt okomplicerat.

 

[FengurLaugar]

Jag har också haft gemensam ekonomi i en dålig relation. Det funkade jättedåligt, men det berodde ju på att relationen var kass och att vi inte passade ihop.
Jag vill inte vara i en sådan relation oavsett ekonomisk organisation.

Nu har jag samma upplägg i en bra relation med någon jag passar ihop med. Totalt okomplicerat.

+ @tanten

Jag tror också det beror väldigt mycket på personen man är tillsammans med. Med någon annan kanske jag inte valt att ha det som jag och maken har det.

 

[MiniLi]

+ @tanten

Jag tror också det beror väldigt mycket på personen man är tillsammans med. Med någon annan kanske jag inte valt att ha det som jag och maken har det.

För mig ingår det nog i mitt val av partner. De anledningar som jag kan se som gör att gemensamt inte funkar är också saker som jag inte vill ha i min partner.
Jag har svårt att se hur vi skulle ha en välmående relation om vi inte kan komma överens om vår ekonomi.

Nu tänker jag alltså helt bort situationer där man av mer ideologiska skäl inte vill ha gemensamt. Det är ju en annan sak.

 

[pollex]

För mig ingår det nog i mitt val av partner. De anledningar som jag kan se som gör att gemensamt inte funkar är också saker som jag inte vill ha i min partner.
Jag har svårt att se hur vi skulle ha en välmående relation om vi inte kan komma överens om vår ekonomi.

Nu tänker jag alltså helt bort situationer där man av mer ideologiska skäl inte vill ha gemensamt. Det är ju en annan sak.

Vår grundanledning till att inte ha gemensam ekonomi är ideologisk. Däremot har jag svårt att se att det skulle bli bra även utan den inställningen. Vi är båda ekonomiskt medvetna, har en samsyn om det grundläggande ekonomiska tänket... men den praktiska tillämpningen skiljer sig åt. Jag tycker det är rimligt att lägga 400 på en vardagsrygga, sambon tycker 2000. Han vill köpa grejer till sina hobbys, jag undviker prylar allt jag kan. Osv...

 

[starcraft]

Jag vill aldrig ha helt gemensam ekonomi. Idag delar vi 50/50 på alla utgifter, har ett gemensamt sparkonto och ett gemensamt konto för matinköp. Men jag vill ha ”egna” pengar som jag kan spara om jag vill eller köpa något onödigt dyrt om jag vill utan att någon annan har åsikter om det och jag vill också ha tryggheten att styra över min ekonomi och inte helt plötsligt vara utan pengar för att min sambo köpt något dyrt på våra sista pengar.

 

[MiniLi]

Vår grundanledning till att inte ha gemensam ekonomi är ideologisk. Däremot har jag svårt att se att det skulle bli bra även utan den inställningen. Vi är båda ekonomiskt medvetna, har en samsyn om det grundläggande ekonomiska tänket... men den praktiska tillämpningen skiljer sig åt. Jag tycker det är rimligt att lägga 400 på en vardagsrygga, sambon tycker 2000. Han vill köpa grejer till sina hobbys, jag undviker prylar allt jag kan. Osv...

För mig är det där okomplicerat. Jag lägger mig inte i min partners inköp och han lägger sig inte i mina. Vi tar båda ansvar för att ekonomin rullar på, dvs vi köper inte saker vi inte har råd med. Handlar det om väldigt stora inköp så pratar vi med varandra eftersom vår ekonomi kanske inte rymmer flera jättestora inköp samma månad. Hittills har det aldrig hänt dock.

 

[kevina]

För mig ingår det nog i mitt val av partner. De anledningar som jag kan se som gör att gemensamt inte funkar är också saker som jag inte vill ha i min partner.
Jag har svårt att se hur vi skulle ha en välmående relation om vi inte kan komma överens om vår ekonomi.

Nu tänker jag alltså helt bort situationer där man av mer ideologiska skäl inte vill ha gemensamt. Det är ju en annan sak.

Jag tänker att om jag tex har häst och partner ingen motstvarande dyr utgift vill jag inte att hen ska behöva betala för det.

 

[Lovisaleonora]

Skulle jag starta projektet igen med delat liv, skulle jag nog anse att delad ekonomi är lämpligt. Möjligen gemensamt i vissa avseenden (matkonto t ex) men med tanke på alla andra livsomständigheter som det er ut nu: delad.

Tidigare har jag haft delad där jag haft kontrollen, och semidelad (delat räknikngskonto för gemensamma kostnader

 

[Tonto]

Vi delar på de gemensamma räkningarna, sen så sköter vi våra pengar som vi själva vill.

 

[Mabuse]

Separata ekonomier, skulle aldrig vilja ha något annat! Gemensamma kostnader och gemensamt sparande betalar vi procentuellt efter inkomst.

Samma här, förutom att vi inte har något gemensamt sparande. Skulle känna mig ofri med ett gemensamt konto, där jag skulle behöva känna mig ansvarig inför maken varje gång jag handlar nåt. Mina pengar, min privatsak vart jag lägger dem. Samma för maken, skönt att han har ett eget konto så inte jag behöver bekymra mig om huruvida det verkligen är nödvändigt med alla specialprylar han köper till sin hobby.

 

[Egonson_]

Vi är gifta och har delad ekonomi med helt separata konton (även separata sparanden) har det bra uppdelat vem som står för vad i hushållet, och det är aldrig nåt tjafs om ekonomi eller vem betalar vad, vilket är väldigt skönt.

 

[MCP]

En släkting till exet hade mycket åsikter om hur saker och ting SKA vara i ett förhållande, där hen bl.a. tyckte att man ska ha helt gemensam ekonomi, typ en plånbok (bildligt, inte bokstavligt). Hen kunde inte förstå någon annan typ av arrangemang.

Jag tycker att det viktiga är att det fungerar och att båda är nöjda, inte hur man gör det, och att det är ingen annans sak att bry sig om i såna fall.

Jag har haft delad, semi-delad och gemensam ekonomi. Ibland har det ena fungerat bättre än det andra, och tvärtom. Har mest berott på person och förhållande.
Med exet fungerade gemensam ekonomi bäst. Nu har jag och nuvarande delad med gemensamt utgiftskonto, fungerar bra och vi är båda nöjda.

 

[MiniLi]

Jag tänker att om jag tex har häst och partner ingen motstvarande dyr utgift vill jag inte att hen ska behöva betala för det.

Ja jag förstår att man kan vilja ha det så. Jag tänker dock annorlunda för egen del och känner inte att dyra intressen spelar roll i frågan.

 

[Malibu_Stacy]

Vi har ett gemensamt kreditkort som vi betalar all vår mat
/restaurang/gemensam aktivitet som bio med. När fakturan kommer delar vi 50/50 på kostnaden. Kostnad för boende och allt som hör till delar vi också 50/50 genom att en för över pengar till den andra.
Vad gäller inkomst skiljer det sig med några enstaka tusenlappar så vi har inte känt något behov av att dela kostnaderna procentuellt,
I övrigt har vi helt separata ekonomier med egna konton och sparande. Bil, husdjur, hobby/fritidsintresse/shopping betalar vi var för sig och lägger oss inte i. När vi köpte bostad gick vi in med olika stora kontantinsatser med det är reglerat i avtal och kommer att delas upp på samma sätt vid en evtl försäljning.
Fungerar perfekt!

 

[sthu]

Vi har delad ekonomi. Vi har pratat om att öppna ett gemensamt konto för räkningar och hyra, men har inte kommit dit än.
Vi lånar pengar av varandra rätt flitigt utan att egentligen betala tillbaka. Senast idag bekostade sambon medicin till min häst och bensin till djursjukhuset, trots att det är mina djur. Det jämnar ut sig genom att jag betalar månadens bensinräkning på kreditkortet, trots att han har kört mest. Så i slutändan blir det kanske jämnt ändå.

Vi tjänar ungefär lika mycket. Nu tar hans vikariat slut så min inkomst kommer vara högre än hans tills han får ett nytt jobb.

Jag vill ha mina egna pengar. Det är mina pengar som jag jobbat ihop liksom, även om jag gärna betalar för sambon när det behövs.

 

[FeatherCloud]

Semigemensam ekonomi här.
Bådas lön, barnbidrag etc kommer in på samma konto, sen dras pengar för alla räkningar, mat, pengar sätts undan på sparkonton etc (vi har konton för huset, bilen, nöjesinköp mm).

Det som blir över fördelas lika till mig och sambon som "fickpengar". De pengarna går sen till personliga inköp, kläder, prylar, mobilräkning, hobby, sparande etc.

Tycker det är ett bra upplägg. Tidigare har vi betalat in procentuellt utifrån inkomst men nu får vi lika stort utrymme oavsett inkomst.

 

[Korven]

Jag var kassör i vårt äktenskap dvs alla pengar som kom in såg jag till att det räckte till hyra , mat, resor och ett par resor utomlands också. Han fick fickpengar , det var nödvändigt att ha det så. Annars hade vi inte haft råd till nånting. Han var ekonomisk idiot när han hade pengar. Det höll ju några år men sen tog det stopp.

 

[JeayL]

Vi har varsitt konto och delar på de gemensamma utgifterna, han betalar och sen berättar han hur mycket jag ska swisha över, han står för bil och huslånet (hans hus sen tidigare) jag betalar tankningen ibland.

Mat och sånt betalar den som far och handlar eller har kortet närmast, jämnar nog ut sig i längden.

Han har betydligt högre inkomst och är manisk på att spara, jag har..... lärt mig spara lite grann