Höstföräldrar 2020 - del 3

[Kilauea]

Håller helt med dej och i så många relationer så ser man hur mönstret att mamman är primärförälder så tydligt hänger kvar.

Typ min bror och hans tjej där hon springer efter ungen, byter alla blöjor, fixar mat, leker etc eller svägerskan där hennes man åker typ 2 veckor till USA med sin bror för att åka på semester och hon är hemma själv med en 1-åring jag en 3-åring

För att inte tala om jobbet där vi har vissa familjer där det alltid är mamma som är med på besök och möten för pappa tycker ”att det är så jobbigt att ha ett barn med svårigheter”, men det tycker aldrig mamman då?

Jag känner inte igen mig i beskrivningarna riktigt utan känner ändå att vi hjälps åt och drar ett tungt lass båda två. Sen har vi ju vissa saker som oftast sker på mitt initiativ, typ bada och tvätta håret, köpa kläder och presenter, kolla upp förskola, planera föräldradagar. Ja, jag är projektledaren, men sambon å andra sidan lånar böcker, lägger barnen, lagar mesta maten, monterar möbler, åker på utflykter.

Jag skulle säga att vi gör lika mycket men att vi har våra ansvarsområden.

Det sjuka är att sambon får så mycket beröm för att han är hemma så länge med barnen och är så ”duktig”.

Det där har jag tänkt på länge, varför papporna ska få beröm för att de har ungarna.

Vi är definitivt inte jämställda, men vi kör på det som fungerar för oss. Tex så kan/vill jag inte jobba heltid, så jag tar lite mer hemma med disk och tvätt. Dessutom jobbar han ju i Norge, så när han är där får jag fixa. Å andra sidan handlar han nästan allt och tankar bilen mm.

 

[Monkie]

Åh, jag blir så ledsen när jag läser detta
Ta hand om dej. Finns det någon som kan avlasta dej nångång? Jag tänker att du som ensam förälder också behöver avlastning?

Nej, jag har ingen avlastning. Jag känner mig ändå okej, men det blir jobbigt när min man kläcker ur sig taskiga saker.. Då blir jag ledsen.

 

[Kilauea]

Nej, jag har ingen avlastning. Jag känner mig ändå okej, men det blir jobbigt när min man kläcker ur sig taskiga saker.. Då blir jag ledsen.

Såklart du blir, vem skulle inte bli det?
Ös ur dig här i tråden om det hjälper, tycker jag.

 

[Monkie]

Okej lite ösa ur från mig.
Igår hade vi hans föräldrar på besök och de är snälla och förstående. Men när Elsa sov middag kom han in och pratade högt och väckte henne för att alla väntar på mig. Sen upprepades det när jag nattade henne på kvällen. Då var han också otrevlig och arg. Sa att jag förstör hela kvällen.

Jag försökte prata med honom idag med resultatet att han tycker att jag drar skilsmässakortet och att det är jobbigt för honom. Så nu har han åkt hemifrån i affekt. Va fan är det här ens? Känner inte igen honom.

 

[Dorinda]

Okej lite ösa ur från mig.
Igår hade vi hans föräldrar på besök och de är snälla och förstående. Men när Elsa sov middag kom han in och pratade högt och väckte henne för att alla väntar på mig. Sen upprepades det när jag nattade henne på kvällen. Då var han också otrevlig och arg. Sa att jag förstör hela kvällen.

Jag försökte prata med honom idag med resultatet att han tycker att jag drar skilsmässakortet och att det är jobbigt för honom. Så nu har han åkt hemifrån i affekt. Va fan är det här ens? Känner inte igen honom.

Fy vad tråkigt Det är ju inte bara fruktansvärt orättvist mot dig utan även mot barnet!
undrar vad han hade väntat sig när han ville ha barn? Han verkar ju ha noll koll på det och noll förståelse för vad det innebär.

Ska han vara föräldrarledig något? om han inte vaknar upp snart kommer ju förhållandet vara slut

 

[Monkie]

Fy vad tråkigt Det är ju inte bara fruktansvärt orättvist mot dig utan även mot barnet!
undrar vad han hade väntat sig när han ville ha barn? Han verkar ju ha noll koll på det och noll förståelse för vad det innebär.

Ska han vara föräldrarledig något? om han inte vaknar upp snart kommer ju förhållandet vara slut

Han pratar om att han vill vara ledig nästa sommar och funderar på att ta ut föräldrarnaledighet då. Men det är utifrån hans eget perspektiv och inte alls utifrån barnets. Han pratar ofta om "sen", men missar vara med oss i nuet.

Ja, det känns jättetråkigt verkligen. Vi försökte bli gravida i flera år så det var ju knappast någon överraskning.

 

[julgrisen]

Okej lite ösa ur från mig.
Igår hade vi hans föräldrar på besök och de är snälla och förstående. Men när Elsa sov middag kom han in och pratade högt och väckte henne för att alla väntar på mig. Sen upprepades det när jag nattade henne på kvällen. Då var han också otrevlig och arg. Sa att jag förstör hela kvällen.

Jag försökte prata med honom idag med resultatet att han tycker att jag drar skilsmässakortet och att det är jobbigt för honom. Så nu har han åkt hemifrån i affekt. Va fan är det här ens? Känner inte igen honom.

Usch vad jobbigt för dig! Håller med om att han inte alls verkar ha förstått vad det handlar om att få barn, men min uppfattning är att det inte är så ovanligt med män, de känns ofta lite tagna på sängen med hur mycket som förändras av ett barn. Sen kan man ju ändå hantera det olika bra och din man verkar ju göra nästan sämsta möjliga. Det låter ju som att han skulle behöva hjälp, men förstår ju också att det inte är upp till dig att bestämma, det behöver ju komma från honom själv.
Kan du få stöd av hans föräldrar på nåt sätt?

 

[Kilauea]

Okej lite ösa ur från mig.
Igår hade vi hans föräldrar på besök och de är snälla och förstående. Men när Elsa sov middag kom han in och pratade högt och väckte henne för att alla väntar på mig. Sen upprepades det när jag nattade henne på kvällen. Då var han också otrevlig och arg. Sa att jag förstör hela kvällen.

Jag försökte prata med honom idag med resultatet att han tycker att jag drar skilsmässakortet och att det är jobbigt för honom. Så nu har han åkt hemifrån i affekt. Va fan är det här ens? Känner inte igen honom.

Åh vad jag lider med dig. Så orättvis han är mot dig. Vaddå jobbigt för honom? Så han tycker att du har det enkelt?

Med storebror fick jag höra sååå många gånger innan han kom att sambon minsann visste hur det var att ha barn - för han är ju äldst av 5 syskon. Överraskning - att ha eget barn är inte alls samma som att ha syskon. Förstår inte hur många män tycks så naiva, det säger väl sig självt att det är en omställning att få barn.

 

[Eli]

Usch vad jobbigt för dig! Håller med om att han inte alls verkar ha förstått vad det handlar om att få barn, men min uppfattning är att det inte är så ovanligt med män, de känns ofta lite tagna på sängen med hur mycket som förändras av ett barn. Sen kan man ju ändå hantera det olika bra och din man verkar ju göra nästan sämsta möjliga. Det låter ju som att han skulle behöva hjälp, men förstår ju också att det inte är upp till dig att bestämma, det behöver ju komma från honom själv.
Kan du få stöd av hans föräldrar på nåt sätt?

Håller med. Känner flera familjer, min egen inklusive, där mannen brakat ihop pga inte orkar ta ansvar. Det som är så otroligt sorgligt och gör mig förbannad är att de tar ut det på kvinnan. Hon får både ta mycket mer ansvar över barn (och hushåll) samt ta skit från mannen.

Min man har inte heller varit någon ängel den här våren. Han bad om ursäkt för ett tag sedan och förklarade det med att han varit otroligt stressad och nedstämd. Förståeligt efter året vi haft med bebis och renovering. Han fick ju ingen semester förra året då han renoverade hela sommaren, men alltså det är faktiskt inte ok att ta ut det på mig. Vi pratar mycket och han har en del självinsikt så det är så väldigt mycket bättre än det har varit, men ibland önskar jag mig en enklare och mer smidig relation...

Vi har din rygg @Monkie

 

[vemsomhelst123]

Han pratar om att han vill vara ledig nästa sommar och funderar på att ta ut föräldrarnaledighet då. Men det är utifrån hans eget perspektiv och inte alls utifrån barnets. Han pratar ofta om "sen", men missar vara med oss i nuet.

Ja, det känns jättetråkigt verkligen. Vi försökte bli gravida i flera år så det var ju knappast någon överraskning.

@Lickety , har du några råd att ge? För oss har det nog varit tvärtom som @KarinStarfighter beskrev. Men jag fick bara lösa det jag blev ensam, även om det var först när hon var 6 månader. Kan du verkligen inte bara gå en promenad eller något? Det borde tära så mycket på alla även om han faktiskt är en skitstövel som du beskriver det ovan.

 

[KarinStarfighter]

Han pratar om att han vill vara ledig nästa sommar och funderar på att ta ut föräldrarnaledighet då. Men det är utifrån hans eget perspektiv och inte alls utifrån barnets. Han pratar ofta om "sen", men missar vara med oss i nuet.

Ja, det känns jättetråkigt verkligen. Vi försökte bli gravida i flera år så det var

Okej lite ösa ur från mig.
Igår hade vi hans föräldrar på besök och de är snälla och förstående. Men när Elsa sov middag kom han in och pratade högt och väckte henne för att alla väntar på mig. Sen upprepades det när jag nattade henne på kvällen. Då var han också otrevlig och arg. Sa att jag förstör hela kvällen.

Jag försökte prata med honom idag med resultatet att han tycker att jag drar skilsmässakortet och att det är jobbigt för honom. Så nu har han åkt hemifrån i affekt. Va fan är det här ens? Känner inte igen honom.

Det som jag tycker är mest irriterande är att han liksom utöver att inte ta ngt ansvar för sitt barn eller att försöka hjälpa till typ sabbar för dej när du försöker möta er dotters behov?

När vi haft det jobbigt med barnen, typ natta eller söva så har den av oss som är piggast gått ner med barnet i ”tortyrkällaren” (vi torterar såklart inte barn, men skrik hela kvällen är ju som tortyr )

Den andra har under tiden hållt sig undan för att inte störa och fixat i köket eller nåt.

Det som jag tycker verkar bekymmersamt är att du utöver att ta hand om er dotter också fixar med allt annat i hemmet?

Jag ska inte gå på mer, men vill bara skriva till dej att du verkar vara en fantastisk mamma som möter er dotters behov till fullo (trots att hon verkar behöva mycket närhet) och som verkligen gör allt för henne

 

[Kilauea]

Just ikväll känner jag att särbo är mer lockande, om det är till nån tröst @Monkie . Jag har varit vid stugan i två veckor, med ungarna. Dvs själen har stortrivts men så mycket vila rent fysiskt vet jag inte (jo, bortskämd då mormor skött det mesta med mat och disk). Hunden hade vi också med.
Han har under dessa veckor varit hemma. Har storstädat (främst för att hitta ett par saker han slarvat bort) och annars lagt upp dagen precis som han ville - enda tiden att passa var medicin till ena hästen vid 20-22. Han har alltså lagt sig när han ville, gått upp när han ville, ätit när han ville, kunnat slöa när han ville. Jo, han har utfodrat höns och katt samt skött kattlådan med. Djur vi valt att skaffa, tillsammans.
Han har varit ut till oss ett par gånger och då fått fylla på med kläder tex.

Igår kväll ville jag gå själv till stallet, men då skulle han promt med med ungarna (trots läggdags, vilket jag fick ta sen). Jag skulle få dit själv ikväll sa han, han skulle lägga ungarna. När jag ville åka dit tidigare ikväll så var det tvärstopp. Han var tvungen att fixa en sak med datorn ("jobb") och han tyckte synd om sig för han har inte fått uppskattning för att han skött allt hemma så jag kunnat vara vid stugan...

Vad han ville ha för uppskattning kunde han dock inte svara på.
Gissa vem som tog läggningen och inte varit till hästarna än?
Dessutom kom han ut i vardagsrummet och satte igång TVn, där jag satt i lugn och ro för lillasyster hade precis slappnat av (dumma framtänder som ska fram och gör ont).

Han tyckte jag kunde varit till stallet på eftermiddagen när han hade lillasyster i två timmar (dom sov). Att det var +28 och jag hade storebror verkar inte beröra honom.

Så ja, svammel. Ikväll är jag lagom less.

Han har inte ens gjort det han "lovat" idag, att vi skulle flytta virke, ha på skräp på kärran och så skulle han åka och köpa virke till att bygga en liten klätterställning. Han har för guds skull inte ens satt fast ungarnas leksakskök i väggen, som han skulle göra igår kväll!

 

[Eli]

Just ikväll känner jag att särbo är mer lockande, om det är till nån tröst @Monkie . Jag har varit vid stugan i två veckor, med ungarna. Dvs själen har stortrivts men så mycket vila rent fysiskt vet jag inte (jo, bortskämd då mormor skött det mesta med mat och disk). Hunden hade vi också med.
Han har under dessa veckor varit hemma. Har storstädat (främst för att hitta ett par saker han slarvat bort) och annars lagt upp dagen precis som han ville - enda tiden att passa var medicin till ena hästen vid 20-22. Han har alltså lagt sig när han ville, gått upp när han ville, ätit när han ville, kunnat slöa när han ville. Jo, han har utfodrat höns och katt samt skött kattlådan med. Djur vi valt att skaffa, tillsammans.
Han har varit ut till oss ett par gånger och då fått fylla på med kläder tex.

Igår kväll ville jag gå själv till stallet, men då skulle han promt med med ungarna (trots läggdags, vilket jag fick ta sen). Jag skulle få dit själv ikväll sa han, han skulle lägga ungarna. När jag ville åka dit tidigare ikväll så var det tvärstopp. Han var tvungen att fixa en sak med datorn ("jobb") och han tyckte synd om sig för han har inte fått uppskattning för att han skött allt hemma så jag kunnat vara vid stugan...

Vad han ville ha för uppskattning kunde han dock inte svara på.
Gissa vem som tog läggningen och inte varit till hästarna än?
Dessutom kom han ut i vardagsrummet och satte igång TVn, där jag satt i lugn och ro för lillasyster hade precis slappnat av (dumma framtänder som ska fram och gör ont).

Han tyckte jag kunde varit till stallet på eftermiddagen när han hade lillasyster i två timmar (dom sov). Att det var +28 och jag hade storebror verkar inte beröra honom.

Så ja, svammel. Ikväll är jag lagom less.

Men alltså TVÅ VECKOR själv med kids?? Du ska ha ett pris! Vilken himla semester han har haft!

Jag är själv med våra i ett dygn nu och min man hade så dåligt samvete för att han skulle iväg att han gav mig sovmorgon till 11, städade hela huset medan jag sov och köpte en flaska vin åt mig innan han åkte. Rimligt tycker jag.

 

[julgrisen]

Just ikväll känner jag att särbo är mer lockande, om det är till nån tröst @Monkie . Jag har varit vid stugan i två veckor, med ungarna. Dvs själen har stortrivts men så mycket vila rent fysiskt vet jag inte (jo, bortskämd då mormor skött det mesta med mat och disk). Hunden hade vi också med.
Han har under dessa veckor varit hemma. Har storstädat (främst för att hitta ett par saker han slarvat bort) och annars lagt upp dagen precis som han ville - enda tiden att passa var medicin till ena hästen vid 20-22. Han har alltså lagt sig när han ville, gått upp när han ville, ätit när han ville, kunnat slöa när han ville. Jo, han har utfodrat höns och katt samt skött kattlådan med. Djur vi valt att skaffa, tillsammans.
Han har varit ut till oss ett par gånger och då fått fylla på med kläder tex.

Igår kväll ville jag gå själv till stallet, men då skulle han promt med med ungarna (trots läggdags, vilket jag fick ta sen). Jag skulle få dit själv ikväll sa han, han skulle lägga ungarna. När jag ville åka dit tidigare ikväll så var det tvärstopp. Han var tvungen att fixa en sak med datorn ("jobb") och han tyckte synd om sig för han har inte fått uppskattning för att han skött allt hemma så jag kunnat vara vid stugan...

Vad han ville ha för uppskattning kunde han dock inte svara på.
Gissa vem som tog läggningen och inte varit till hästarna än?
Dessutom kom han ut i vardagsrummet och satte igång TVn, där jag satt i lugn och ro för lillasyster hade precis slappnat av (dumma framtänder som ska fram och gör ont).

Han tyckte jag kunde varit till stallet på eftermiddagen när han hade lillasyster i två timmar (dom sov). Att det var +28 och jag hade storebror verkar inte beröra honom.

Så ja, svammel. Ikväll är jag lagom less.

Han har inte ens gjort det han "lovat" idag, att vi skulle flytta virke, ha på skräp på kärran och så skulle han åka och köpa virke till att bygga en liten klätterställning. Han har för guds skull inte ens satt fast ungarnas leksakskök i väggen, som han skulle göra igår kväll!

Herregud, vad är det för fel på dem? Att man har mage att klaga på något alls när man fått två veckor med fria sovtider.

 

[Kilauea]

Men alltså TVÅ VECKOR själv med kids?? Du ska ha ett pris! Vilken himla semester han har haft!

Jag är själv med våra i ett dygn nu och min man hade så dåligt samvete för att han skulle iväg att han gav mig sovmorgon till 11, städade hela huset medan jag sov och köpte en flaska vin åt mig innan han åkte. Rimligt tycker jag.

Jag hade ju mormor till hjälp dagtid i och för sig. Och så spelade vi Yatzy och åt gott när ungarna somnat .

Herregud, vad är det för fel på dem? Att man har mage att klaga på något alls när man fått två veckor med fria sovtider.

Precis. Jag kallar det mer semester att inte behöva bry sig om ungarna (även om jag nu älskar dom och gärna hade med dom, trots att jag vissa kvällar blev gråhårig ).

 

[julgrisen]

Jag hade ju mormor till hjälp dagtid i och för sig. Och så spelade vi Yatzy och åt gott när ungarna somnat .


Precis. Jag kallar det mer semester att inte behöva bry sig om ungarna (även om jag nu älskar dom och gärna hade med dom, trots att jag vissa kvällar blev gråhårig ).

Ja men verkligen!

 

[Monkie]

Usch vad jobbigt för dig! Håller med om att han inte alls verkar ha förstått vad det handlar om att få barn, men min uppfattning är att det inte är så ovanligt med män, de känns ofta lite tagna på sängen med hur mycket som förändras av ett barn. Sen kan man ju ändå hantera det olika bra och din man verkar ju göra nästan sämsta möjliga. Det låter ju som att han skulle behöva hjälp, men förstår ju också att det inte är upp till dig att bestämma, det behöver ju komma från honom själv.
Kan du få stöd av hans föräldrar på nåt sätt?

Det som jag tycker är mest irriterande är att han liksom utöver att inte ta ngt ansvar för sitt barn eller att försöka hjälpa till typ sabbar för dej när du försöker möta er dotters behov?

När vi haft det jobbigt med barnen, typ natta eller söva så har den av oss som är piggast gått ner med barnet i ”tortyrkällaren” (vi torterar såklart inte barn, men skrik hela kvällen är ju som tortyr )

Den andra har under tiden hållt sig undan för att inte störa och fixat i köket eller nåt.

Det som jag tycker verkar bekymmersamt är att du utöver att ta hand om er dotter också fixar med allt annat i hemmet?

Jag ska inte gå på mer, men vill bara skriva till dej att du verkar vara en fantastisk mamma som möter er dotters behov till fullo (trots att hon verkar behöva mycket närhet) och som verkligen gör allt för henne

Håller med. Känner flera familjer, min egen inklusive, där mannen brakat ihop pga inte orkar ta ansvar. Det som är så otroligt sorgligt och gör mig förbannad är att de tar ut det på kvinnan. Hon får både ta mycket mer ansvar över barn (och hushåll) samt ta skit från mannen.

Min man har inte heller varit någon ängel den här våren. Han bad om ursäkt för ett tag sedan och förklarade det med att han varit otroligt stressad och nedstämd. Förståeligt efter året vi haft med bebis och renovering. Han fick ju ingen semester förra året då han renoverade hela sommaren, men alltså det är faktiskt inte ok att ta ut det på mig. Vi pratar mycket och han har en del självinsikt så det är så väldigt mycket bättre än det har varit, men ibland önskar jag mig en enklare och mer smidig relation...

Vi har din rygg @Monkie

Nu vet jag inte riktigt vilka inlägg jag taggade, siktade på alla . Tack för pepp och fina ord . Skönt att pysa ur lite i tråden

 

[Monkie]

Elsa har tagit sina första steg . Hon har skjutit runt på sin Antilopstol så idag ska vi åka och fixa en lära gå vagn. Hon säger också mamma väldigt bra nu . Och sliter ner och drar i allt, tapeterna sitter inte ens säkert .

 

[Monkie]

Just ikväll känner jag att särbo är mer lockande, om det är till nån tröst @Monkie . Jag har varit vid stugan i två veckor, med ungarna. Dvs själen har stortrivts men så mycket vila rent fysiskt vet jag inte (jo, bortskämd då mormor skött det mesta med mat och disk). Hunden hade vi också med.
Han har under dessa veckor varit hemma. Har storstädat (främst för att hitta ett par saker han slarvat bort) och annars lagt upp dagen precis som han ville - enda tiden att passa var medicin till ena hästen vid 20-22. Han har alltså lagt sig när han ville, gått upp när han ville, ätit när han ville, kunnat slöa när han ville. Jo, han har utfodrat höns och katt samt skött kattlådan med. Djur vi valt att skaffa, tillsammans.
Han har varit ut till oss ett par gånger och då fått fylla på med kläder tex.

Igår kväll ville jag gå själv till stallet, men då skulle han promt med med ungarna (trots läggdags, vilket jag fick ta sen). Jag skulle få dit själv ikväll sa han, han skulle lägga ungarna. När jag ville åka dit tidigare ikväll så var det tvärstopp. Han var tvungen att fixa en sak med datorn ("jobb") och han tyckte synd om sig för han har inte fått uppskattning för att han skött allt hemma så jag kunnat vara vid stugan...

Vad han ville ha för uppskattning kunde han dock inte svara på.
Gissa vem som tog läggningen och inte varit till hästarna än?
Dessutom kom han ut i vardagsrummet och satte igång TVn, där jag satt i lugn och ro för lillasyster hade precis slappnat av (dumma framtänder som ska fram och gör ont).

Han tyckte jag kunde varit till stallet på eftermiddagen när han hade lillasyster i två timmar (dom sov). Att det var +28 och jag hade storebror verkar inte beröra honom.

Så ja, svammel. Ikväll är jag lagom less.

Han har inte ens gjort det han "lovat" idag, att vi skulle flytta virke, ha på skräp på kärran och så skulle han åka och köpa virke till att bygga en liten klätterställning. Han har för guds skull inte ens satt fast ungarnas leksakskök i väggen, som han skulle göra igår kväll!

I feel you.

Stackars män som inte får beröm för att de precis klarar att ta hand om sig själva

 

[Martenix]

Elsa har tagit sina första steg . Hon har skjutit runt på sin Antilopstol så idag ska vi åka och fixa en lära gå vagn. Hon säger också mamma väldigt bra nu . Och sliter ner och drar i allt, tapeterna sitter inte ens säkert .

Wow, vad roligt! Hur gammal är hon nu?