Grattis @Lakritsnapp och @vemsomhelst123
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
I väntan på att bebis ska vakna och vilja amma kan jag skriva min förlossningsberättelse
Det började med att jag fick förvärkar som gjorde ont redan på lördag men det kändes att det bara var förvärkar och de kom med långa mellanrum. Detsamma var det under dagen på söndag. Natt mellan söndag och måndag kände jag egentligen för att sova hemma (vi övernattade sen ett par dagar tillbaka hos mina föräldrar för att enkelt kunna åka till förlossningen utan att behöva tänka på barnvakt till dottern). Min man tyckte det var dumt att chansa ifall det kör igång under natten så vi sov hos mina föräldrar ändå. Under natten hade jag vad jag trodde var förvärkar som kom ca var 15 min. De kändes så att jag hade svårt att sova men fick ändå ihop några timmars sömn. På morgonen åt jag frukost utan problem och sen gick vi på en promenad på ca 2 km... Då fick jag rejält ont men tog mig tillbaka halvt hängandes på barnvagnen som dottern satt i och maken skjöv på.
Väl tillbaka började det diskuteras lunch och vi skulle äta fryspizza. Jag sa direkt att jag var osäker på om jag skulle kunna få i mig något. Strax efter kl 13:30 var maten klar och jag hann ta några tuggor innan jag fick slänga ifrån mig pizzan för att hantera en värk. Direkt efter värken vände det sig i magen och det lilla jag fått i mig kom upp. Fick på nytt en värk och tänkte att nu måste jag nog klocka värkarna. 5 min mellan första och andra värken som klockades sen kom nästa redan efter 1,5 min. Maken beordrade mig att ringa fl och när jag fick en ny värk under samtalet sa bm direkt att de ville ha in mig och känner jag under färden in att det trycker på så får jag ringa efter ambulans.
Jag fick några riktigt jobbiga värkar i bilen och sa till maken att hålla sig i omkörningsfilen på motorvägen (nej, vi höll inte laglig hastighet ). När vi parkerat utanför fl hinner jag få ytterligare två tre värkar innan vi kommer upp till fl-rummet. Ca kl 14.15 var vi på rummet. Jag fick direkt lustgas och hjälp med att hantera värkarna av världens bästa bm som använde sig av metoderna ur boken "Föda utan rädsla". Helt underbart då jag kände att paniken inte var långt undan. Blev undersökt och var öppen 7 cm jag blev både lättad och chockad.
När krystvärkarna började komma undersöktes jag igen och jag var då fullt öppen men hinnan var kvar så vattnet hade inte gått. När bm sa att det troligtvis skulle gå fort när vattnet gick bad jag henne att ta vattnet. Och då gick det fort. Huvudet kom ut på tredje krystvärken och kroppen på fjärde. Han kom ut 15.31. Jag kände att jag sprack lite när huvudet passerade men det gjorde inte ont. Pga min spruträdsla slapp jag oxytycin-sprutan och fick andas lustgas när bm la bedövningen i underlivet för att sy Grad 1-bristning och ett par stygn blev det men halleluja vilken skillnad mot min första fl då jag blev klippt.
Jag var glad att vi var hos mina föräldrar och inte hemma. De bor på halva resan in till fl. Så istället för att ha 40 min resväg plus avlämning av dottern kunde vi sticka direkt och hade bara 20 min resväg
Jag fick verkligen den drömförlossning som jag önskat mig och jag kände mig oerhört pigg direkt efter och knöt an till sonen direkt
I väntan på att bebis ska vakna och vilja amma kan jag skriva min förlossningsberättelse
Det började med att jag fick förvärkar som gjorde ont redan på lördag men det kändes att det bara var förvärkar och de kom med långa mellanrum. Detsamma var det under dagen på söndag. Natt mellan söndag och måndag kände jag egentligen för att sova hemma (vi övernattade sen ett par dagar tillbaka hos mina föräldrar för att enkelt kunna åka till förlossningen utan att behöva tänka på barnvakt till dottern). Min man tyckte det var dumt att chansa ifall det kör igång under natten så vi sov hos mina föräldrar ändå. Under natten hade jag vad jag trodde var förvärkar som kom ca var 15 min. De kändes så att jag hade svårt att sova men fick ändå ihop några timmars sömn. På morgonen åt jag frukost utan problem och sen gick vi på en promenad på ca 2 km... Då fick jag rejält ont men tog mig tillbaka halvt hängandes på barnvagnen som dottern satt i och maken skjöv på.
Väl tillbaka började det diskuteras lunch och vi skulle äta fryspizza. Jag sa direkt att jag var osäker på om jag skulle kunna få i mig något. Strax efter kl 13:30 var maten klar och jag hann ta några tuggor innan jag fick slänga ifrån mig pizzan för att hantera en värk. Direkt efter värken vände det sig i magen och det lilla jag fått i mig kom upp. Fick på nytt en värk och tänkte att nu måste jag nog klocka värkarna. 5 min mellan första och andra värken som klockades sen kom nästa redan efter 1,5 min. Maken beordrade mig att ringa fl och när jag fick en ny värk under samtalet sa bm direkt att de ville ha in mig och känner jag under färden in att det trycker på så får jag ringa efter ambulans.
Jag fick några riktigt jobbiga värkar i bilen och sa till maken att hålla sig i omkörningsfilen på motorvägen (nej, vi höll inte laglig hastighet ). När vi parkerat utanför fl hinner jag få ytterligare två tre värkar innan vi kommer upp till fl-rummet. Ca kl 14.15 var vi på rummet. Jag fick direkt lustgas och hjälp med att hantera värkarna av världens bästa bm som använde sig av metoderna ur boken "Föda utan rädsla". Helt underbart då jag kände att paniken inte var långt undan. Blev undersökt och var öppen 7 cm jag blev både lättad och chockad.
När krystvärkarna började komma undersöktes jag igen och jag var då fullt öppen men hinnan var kvar så vattnet hade inte gått. När bm sa att det troligtvis skulle gå fort när vattnet gick bad jag henne att ta vattnet. Och då gick det fort. Huvudet kom ut på tredje krystvärken och kroppen på fjärde. Han kom ut 15.31. Jag kände att jag sprack lite när huvudet passerade men det gjorde inte ont. Pga min spruträdsla slapp jag oxytycin-sprutan och fick andas lustgas när bm la bedövningen i underlivet för att sy Grad 1-bristning och ett par stygn blev det men halleluja vilken skillnad mot min första fl då jag blev klippt.
Jag var glad att vi var hos mina föräldrar och inte hemma. De bor på halva resan in till fl. Så istället för att ha 40 min resväg plus avlämning av dottern kunde vi sticka direkt och hade bara 20 min resväg
Jag fick verkligen den drömförlossning som jag önskat mig och jag kände mig oerhört pigg direkt efter och knöt an till sonen direkt
Då är ju våra barn relativt jämnåriga, kul att kunna följas åt Storasyster här är som sagt väldigt gullig mot sin lillasyster men jag är beredd på att det kan slå över, har förstått att det är en vanlig reaktion. Vår äldsta reagerar lite som er och blir mammig när hon är trött och hungrig och ser att jag ammar bebisen, annars brukar det vara lugnt. Som tur är så är hon väldigt pappig för tillfället
Nu har vår tjej kommit i 3700g, 51 cm (såg att jag aldrig ändrade datum, blev framflyttad en v så BF 20/7), sattes igång i fredags vid lunch men fick avsluta med snitt i söndags morse då kroppen inte var med på noterna och öppningsskedet stannade av vid 6 cm och alla försök att driva på blev värkstormar som stressade barnet och med minskat dropp svarade inte kroppen alls upp. Lite besviket men kände mig hela tiden mkt trygg och lugn med vården och vad som hände, så på det hela en bra upplevelse som inte skrämde alls och vi mår fint allihop. Jag älskar redan att inte vara gravid längre och kom snabbt upp och igång och har helt hanterbar smärta så hoppas på att få komma hem imorgon
Idag kom vår pojk på bf+2 precis som storasyster (båda är även måndagsbarn). Vi hann vara inne på förlossningen i ca 1h och 15 min innan han var ute. 3750 gram och 51 cm lång, född kl 15.31
I jämförelse med första förlossningen mår jag superbra och är otroligt nöjd med förlossningen
Idag vände sig bebis om tre gånger på raken från mage till rygg, så verkar som att hon har fått kläm på det där nu! Hon blir sex veckor imorgon, kan inte minnas att sonen var så tidig (men han var å andra sidan rätt sen med allt det fysiska).
Idag är BF +3 och jag börjar misströsta att det ens kommer en bebis. Inte minsta lilla förvärk eller något . Förstår inte hur man ska stå ut 1.5 vecka till.
Idag är BF +3 och jag börjar misströsta att det ens kommer en bebis. Inte minsta lilla förvärk eller något . Förstår inte hur man ska stå ut 1.5 vecka till.
Idag är BF +3 och jag börjar misströsta att det ens kommer en bebis. Inte minsta lilla förvärk eller något . Förstår inte hur man ska stå ut 1.5 vecka till.
När utför sin bm hinnsvepning? Måste man passerat bf?
Väntan är vidrig så all medkänsla till dig. Var ärlig mot BM och försök pusha för hinnsvepning osv så kanske du kan få lite hjälp på traven.