Potentiellt scenario:
En man står och pantar och ser först inte att det kommer in en kvinna med en kasse pant.
Ursäkta, kan jag gå emellan, du har så mycket pant!
- Inte när du frågar på det sättet.
- Vadå, vad var fel?
- Du kunde frågat på ett annat sätt, och du behöver inte kommentera hur mycket pant jag har.
- Hur skulle jag frågat då?
- Det får du komma på själv.
Jag håller med om att han kunde ha svarat på ett annat sätt, ett rumphugget "nej" tycker jag dock hade varit otrevligare på ett annat sätt. Lite oväntade svar, men jag ser inte heller att det är katastrofalt.
Och jag tror att TS själv är rätt ute när hon misstänker att omnämnandet av pantmängden var en öm tå för mannen, och det som triggade honom till sin del i den skaviga kommunikationen. Samt att jag tror att det om "det får du komma på själv" var för att han blev osäker på hur fortsättningen skulle bli och ville avsluta, vilket inte blev så snyggt men knappast det rövigaste heller.
De flesta hade nog bara tagit det första svaret som ett nej, och inte ställt fler följdfrågor. Nu hade jag inte själv svarat som han gjorde först, men om jag ändå fått följdfrågor om hur den andra personen skulle ställt sin fråga, så vet jag faktiskt inte hur jag skulle svarat. Det beror nog på om jag där och då hade förstått att det är en fråga med avsikt att förstå tolkningen i kommunikationen, eller om det är en fråga om vad personen skulle frågat för att få svaret "ja, det får du".
Kanske ligger en del av våra olika tolkningar i det? Att en del uppfattar mannens svar som "jag låter gärna dig gå före och det finns ett sätt att ställa frågan som gör att jag skulle svara ja, men det tänker jag inte berätta för dig" - och därmed undanhåller han den centrala informationen = härskarteknik.
Medan jag uppfattar hans svar som ett "nej, jag vill panta klart först" (oavsett om han skulle kunnat landa i något annat om inte mängden pant hade påtalats), och han sedan vill stoppa följdfrågor eftersom dörren att släppa förbi TS är stängd.
Frågan om får gå emellan tycker jag i sig inte är oartig att ställa, om den som håller på att panta inte ser en. Men som tips till framtiden skulle jag säga att man hellre bör motivera med skäl som inte ligger hos den andre (t ex att man ska med en buss, att man själv har hamnat i tidsnöd etc). Och att man väntar med frågan ett tag, och inte dyker direkt på efter 5 sekunder, då ökar nog risken för att frågan uppfattas som en uppfordring och inte som en artigt menad fråga.