Jag började på ett nytt jobb för 2 år sedan. Jag fick då en bra löneökning från mitt tidigare jobb då det var (och är) brist på min yrkeskategori. Enligt lönestatistik så ligger jag högt, särskilt i relation till min ålder och hur många år jag arbetat. Jag är däremot väldigt bra på mitt arbete och har sedan starten varit mycket uppskattad hos samtliga av mina chefer och kunder.
I vintras fick min chef en stroke. Jag arbetar på ett litet kontor och vår chef var spindeln i nätet, så självklart uppstod ett kaos. Vi hade dessutom en ny chef som gick på upplärning (och skulle så göra i 1,5 år) men han fick snabbt väldigt mycket ansvar. I detta klev jag fram och skötte samtliga av mina projekt på helt egen hand, något som egentligen inte ligger i mina arbetsuppgifter. Jag fick otroligt mycket bra feedback från både gamla chefen, chefen på upplärning och kunderna som tyckte att projekten skötts bättre än någonsin tidigare.
Jag gick därför med på att "gå upp ett steg i heirarkin" inom företaget för att ha mer ansvar över mina egna projekt. Jag har för detta gått kurser inom företaget under våren.
Vid löneförhandlingarna, som blev uppskjutna till slutet på maj, så tryckte jag såklart på allt detta. Visade upp både resultat och kurser. Min chef menar att jag redan ligger så högt lönemässigt (högst på kontoret trots att jag inte har haft mest ansvar eller erfarenhet) att han inte kan ge mig mer löneförhöjning än standard-procenten. Jag argumenterade väl och länge för hur jag anser att individuell lönesättning bör se hur och varför jag anser att företaget rent principiellt i detta läge borde "belöna" mitt arbete, min nya titel, mina resultat och mitt engagemang. Alla andra år förstår jag men detta år har jag gjort mer än något annat år. Han sa att han förstod min ståndpunkt.
När nya lönen kom var den ökad med 700 kr, dvs standardprocenten.
Hur hade ni tänkt? Finns det något jag kan tänka på till nästa löneförhöjning? Men inte kan jag gå på gamla meriter då?
I vintras fick min chef en stroke. Jag arbetar på ett litet kontor och vår chef var spindeln i nätet, så självklart uppstod ett kaos. Vi hade dessutom en ny chef som gick på upplärning (och skulle så göra i 1,5 år) men han fick snabbt väldigt mycket ansvar. I detta klev jag fram och skötte samtliga av mina projekt på helt egen hand, något som egentligen inte ligger i mina arbetsuppgifter. Jag fick otroligt mycket bra feedback från både gamla chefen, chefen på upplärning och kunderna som tyckte att projekten skötts bättre än någonsin tidigare.
Jag gick därför med på att "gå upp ett steg i heirarkin" inom företaget för att ha mer ansvar över mina egna projekt. Jag har för detta gått kurser inom företaget under våren.
Vid löneförhandlingarna, som blev uppskjutna till slutet på maj, så tryckte jag såklart på allt detta. Visade upp både resultat och kurser. Min chef menar att jag redan ligger så högt lönemässigt (högst på kontoret trots att jag inte har haft mest ansvar eller erfarenhet) att han inte kan ge mig mer löneförhöjning än standard-procenten. Jag argumenterade väl och länge för hur jag anser att individuell lönesättning bör se hur och varför jag anser att företaget rent principiellt i detta läge borde "belöna" mitt arbete, min nya titel, mina resultat och mitt engagemang. Alla andra år förstår jag men detta år har jag gjort mer än något annat år. Han sa att han förstod min ståndpunkt.
När nya lönen kom var den ökad med 700 kr, dvs standardprocenten.
Hur hade ni tänkt? Finns det något jag kan tänka på till nästa löneförhöjning? Men inte kan jag gå på gamla meriter då?