Vårföräldrar 2019

Status
Stängd för vidare inlägg.
Apropå bröst: Vad är det med alla små storlekar på amnings-BH? Var och köpte en nu för att lägga i BB-väskan och E-kupa var det största jag hittade. Jag är en liten D i vanliga fall, på gränsen till C. Gått upp ca 13 kg, men två storlekar på brösten, så drar DD eller E nu och det lär ju bli större...

Känns ju ändå som om det är ganska många tjejer som har ungefär lika stora som mig. Är det för att tjejer fortfarande envisas med att ofta köpa för liten BH och tro att dom har B-kupa (för det hade dom när dom var 20) som det är så ont om storlekar?

De lite finare amnings-BHarna gick dessutom bara upp till D-kupa. Sen var det bara typ t-shirt BH :(

Håller helt med! Jag har 75E i vanliga fall. Har gått upp nån strl redan. Hur ska det då bli när mjölken kommer? Har köpt 2 bygellösa billiga i strl XL att ha på BB, får väl leta vidare sen.
 
Åh, allt känns så jobbigt nu. Var hos bm nu på eftermiddagen och nu har blodtrycket gått upp igen + att det var låg nivå av äggvita i urinen. Så imorgon blir det kontroll på förlossningen. Tror att det är för ställningstagande till eventuell igångsättning. Vi får se. Jag tycker tanken på igångsättning känns jobbig. Skulle hellre vilja att det sätter igång av sig själv. Det är inte vad jag räknat med.

Dessutom så fick svärfar åka akut in i helgen för hjärtflimmer. Det är ingen fara med honom men känner att sambon oroar sig och inte är riktigt närvarande för mig. Dessutom ringer hans mamma hela tiden och ska rådfråga honom och det irriterar mig. Kan hon inte bara låta honom vara när hon vet att vi ska få vårt första barn närsomhelst. Hans bror är ju också snart färdig läkare. Kan hon inte ringa honom för en gångs skull???
 
Jag är heller inte så välutrustad på bröstfronten, så för mig funkar det med mjuka tygvarianter från de vanliga kedjorna. Förra gången hade jag en del mjölkstockning dessutom så jag undviker bygel för säkerhets skull!
 
Hela BH-grejen är hopplös, tycker jag, och jag har så jäkla ont i axlarna redan. Mina bröst har vuxit bisarrt mycket och jag har dessutom oturen att vara rätt liten under bysten, så inga av kedjornas amnings-BH:ar är ens i närheten av att passa, för passar de i kupan är de alldeles för vida. Jag har löst det med att sy in en från HM, men det blir inte optimalt. Utöver den har jag två just urvuxna i 65I och tänker att jag får hantera ambings-BH när jag vet hur mina bröst blir efter förlossningen.
 
Åh, allt känns så jobbigt nu. Var hos bm nu på eftermiddagen och nu har blodtrycket gått upp igen + att det var låg nivå av äggvita i urinen. Så imorgon blir det kontroll på förlossningen. Tror att det är för ställningstagande till eventuell igångsättning. Vi får se. Jag tycker tanken på igångsättning känns jobbig. Skulle hellre vilja att det sätter igång av sig själv. Det är inte vad jag räknat med.

Dessutom så fick svärfar åka akut in i helgen för hjärtflimmer. Det är ingen fara med honom men känner att sambon oroar sig och inte är riktigt närvarande för mig. Dessutom ringer hans mamma hela tiden och ska rådfråga honom och det irriterar mig. Kan hon inte bara låta honom vara när hon vet att vi ska få vårt första barn närsomhelst. Hans bror är ju också snart färdig läkare. Kan hon inte ringa honom för en gångs skull???
Hoppas det går bra på kontrollen imorgon! Tråkigt om det inte blir som du tänkt men hoppas att det blir bra ändå om det blir fråga om igångsättning. Det viktigaste är ju att du och bebis mår bra, tänk att snart har ni den stora belöningen i era armar :)

Trist timing med svärfar. :down:
 
Åh, allt känns så jobbigt nu. Var hos bm nu på eftermiddagen och nu har blodtrycket gått upp igen + att det var låg nivå av äggvita i urinen. Så imorgon blir det kontroll på förlossningen. Tror att det är för ställningstagande till eventuell igångsättning. Vi får se. Jag tycker tanken på igångsättning känns jobbig. Skulle hellre vilja att det sätter igång av sig själv. Det är inte vad jag räknat med.

Dessutom så fick svärfar åka akut in i helgen för hjärtflimmer. Det är ingen fara med honom men känner att sambon oroar sig och inte är riktigt närvarande för mig. Dessutom ringer hans mamma hela tiden och ska rådfråga honom och det irriterar mig. Kan hon inte bara låta honom vara när hon vet att vi ska få vårt första barn närsomhelst. Hans bror är ju också snart färdig läkare. Kan hon inte ringa honom för en gångs skull???

Hoppas det blir bra ändå, även om det inte blir som ni tänkt er! :heart
 
Åh, allt känns så jobbigt nu. Var hos bm nu på eftermiddagen och nu har blodtrycket gått upp igen + att det var låg nivå av äggvita i urinen. Så imorgon blir det kontroll på förlossningen. Tror att det är för ställningstagande till eventuell igångsättning. Vi får se. Jag tycker tanken på igångsättning känns jobbig. Skulle hellre vilja att det sätter igång av sig själv. Det är inte vad jag räknat med.

Dessutom så fick svärfar åka akut in i helgen för hjärtflimmer. Det är ingen fara med honom men känner att sambon oroar sig och inte är riktigt närvarande för mig. Dessutom ringer hans mamma hela tiden och ska rådfråga honom och det irriterar mig. Kan hon inte bara låta honom vara när hon vet att vi ska få vårt första barn närsomhelst. Hans bror är ju också snart färdig läkare. Kan hon inte ringa honom för en gångs skull???
Hoppas det går bra idag, oavsett om det blir igångsättning eller inte :heart
 
Svarar alla.
Hemkommen från förlossningen nu. Fick göra ctg som såg bra ut. Ingen äggvita i urinen idag, vilket jag hade igår. Blodtrycket låg på 125/95 precis som igår. Planeringen nu är fortsatta kontroller av blodtryck och urinprov på mvc typ 2 ggr per vecka. Ska dit imorgon igen. Ny kontroll på förlossningen om undertrycket går över 100.
 
Bara över en natt verkar någon fog (eller något?) totalt gett upp. Har så ont i högerhöften och kan inte få till någon ställning på jobbet som känns okej. Vad gör man? Det är jobbigt när jag sitter och jobbigt när jag står :cautious: En kollega undrade i morse om jag ramlat eller något, eftersom jag haltade så "Nej, jag är bara gravid :meh:". Just nu känns det sådär lagom kul att jobba i 2,5 månader till, jag vill liksom mest bara lägga mig ned på golvet och grina :down:

Ska i alla fall till BM imorgon så jag hoppas hon har någon koll på vad som kan hjälpa. Men är det någon som provat foglossningsbälten eller något annat som ni tyckt hjälpt?
 
BM idag och allt såg bra ut. Bebis ligger fortsatt med huvudet helt rörligt vilket känns, går runt med den angenäma (...) känslan av att magsäcken trycks halvvägs upp i halsen, som att maten inte åker ner ordentligt ungefär. Blä. Förra barnet låg kvar rörligt ändå fram till snittet... som väntat hade hon inte så mycket att säga om min smärta i snittärren, utan sa lite vagt att blir det jätteilla så får jag söka på förlossningen och så "får de väl tidigarelägga snittet", vilket jag knappast tror blir aktuellt med mindre än allvarlig risk för min hälsa.

Bara över en natt verkar någon fog (eller något?) totalt gett upp. Har så ont i högerhöften och kan inte få till någon ställning på jobbet som känns okej. Vad gör man? Det är jobbigt när jag sitter och jobbigt när jag står :cautious: En kollega undrade i morse om jag ramlat eller något, eftersom jag haltade så "Nej, jag är bara gravid :meh:". Just nu känns det sådär lagom kul att jobba i 2,5 månader till, jag vill liksom mest bara lägga mig ned på golvet och grina :down:

Ska i alla fall till BM imorgon så jag hoppas hon har någon koll på vad som kan hjälpa. Men är det någon som provat foglossningsbälten eller något annat som ni tyckt hjälpt?

Trist :down: nä för mig har ju inget hjälpt tyvärr. Bälte tycker jag är värdelöst, obehagligt och triggar massa sammandragningar. Tror inte de är tänkta att ha när man sitter heller utan när man går framförallt för att "hålla ihop" bäckenet liksom. Fortsätter det vara lika jobbigt kanske du får be om åtminstone delvis sjukskrivning?
 
Bara över en natt verkar någon fog (eller något?) totalt gett upp. Har så ont i högerhöften och kan inte få till någon ställning på jobbet som känns okej. Vad gör man? Det är jobbigt när jag sitter och jobbigt när jag står :cautious: En kollega undrade i morse om jag ramlat eller något, eftersom jag haltade så "Nej, jag är bara gravid :meh:". Just nu känns det sådär lagom kul att jobba i 2,5 månader till, jag vill liksom mest bara lägga mig ned på golvet och grina :down:

Ska i alla fall till BM imorgon så jag hoppas hon har någon koll på vad som kan hjälpa. Men är det någon som provat foglossningsbälten eller något annat som ni tyckt hjälpt?

Åh fy... Jag hade ett tag under föra graviditeten ont i symfysen framtill i bäckenet när jag gick. Jag provade foglossningsbälte men det förvärrade smärtan typ tiofaldigt O_o för andra verkar det ju göra underverk dock.

Jag har dock haft lite problem med SI-leder under korta stunder under denna graviditet - har känts som att nån sticker en kniv i skinkan ungefär och ibland har jag typ inte kunnat röra mig men hittills har det alltid gått över snabbt. Som mest höll det i sig två dygn men ofta är det bara några minuter/timmar och sedan har det gått över helt så det BEHÖVER inte vara såhär illa resten av tiden.
 
Bara över en natt verkar någon fog (eller något?) totalt gett upp. Har så ont i högerhöften och kan inte få till någon ställning på jobbet som känns okej. Vad gör man? Det är jobbigt när jag sitter och jobbigt när jag står :cautious: En kollega undrade i morse om jag ramlat eller något, eftersom jag haltade så "Nej, jag är bara gravid :meh:". Just nu känns det sådär lagom kul att jobba i 2,5 månader till, jag vill liksom mest bara lägga mig ned på golvet och grina :down:

Ska i alla fall till BM imorgon så jag hoppas hon har någon koll på vad som kan hjälpa. Men är det någon som provat foglossningsbälten eller något annat som ni tyckt hjälpt?

Jag har bälte och blir hjälpt av det, dock tar det ju långt ifrån bort smärtan helt.. tycker ffa att det är bra i förebyggande syfte, har haft ont i perioder och om jag då slutar använda bältet när jag är bättre så kommer smärtan tillbaka nästan direkt, är jag noggrann och har det ofta så tycker jag att jag kan skjuta på smärtan lite..
Men som Ja88 skriver, bältet ska endast användas stående, det ska knäppas upp så fort du sätter dig ned! Viktigt att man sätter på det korrekt med, kan göra all skillnad. Och att man vågar dra på det ordentligt, det ska sitta hårt för att hjälpa överhuvudtaget! Be en fysioterapeut om hjälp! :)Dessutom hjälper bältena främst för smärta i SI-lederna, men låter ju som det är där du har ont. Jättesvårt att stabilisera symfysen (främre fogen) med bälte.
Hoppas du hittar en lösning! Och glöm inte undvika situationer som kan trigga problemen, tex lyft, hänga på ett ben i stående, sitta med korslagda ben osv.
 
Jag upplevde att foglossningsbälte hjälpte då jag skulle stå och gå, framför allt gå. Men det tryckte på magen, jag var tvungen att ta av det varje gång jag skulle sätta mig ner så till slut pallade jag inte hålla på...
 
Åh, allt känns så jobbigt nu. Var hos bm nu på eftermiddagen och nu har blodtrycket gått upp igen + att det var låg nivå av äggvita i urinen. Så imorgon blir det kontroll på förlossningen. Tror att det är för ställningstagande till eventuell igångsättning. Vi får se. Jag tycker tanken på igångsättning känns jobbig. Skulle hellre vilja att det sätter igång av sig själv. Det är inte vad jag räknat med.

Dessutom så fick svärfar åka akut in i helgen för hjärtflimmer. Det är ingen fara med honom men känner att sambon oroar sig och inte är riktigt närvarande för mig. Dessutom ringer hans mamma hela tiden och ska rådfråga honom och det irriterar mig. Kan hon inte bara låta honom vara när hon vet att vi ska få vårt första barn närsomhelst. Hans bror är ju också snart färdig läkare. Kan hon inte ringa honom för en gångs skull???

Håller tummarna att allt går bra för er.

Sitter lite i samma sits, fast det är min pappa som är dålig. Han har bara några månader kvar i livet.
Jag har helt tappat glädjen i att vara gravid och att vi ska ha vårt första barn och allt som kommer med det.
 
Håller tummarna att allt går bra för er.

Sitter lite i samma sits, fast det är min pappa som är dålig. Han har bara några månader kvar i livet.
Jag har helt tappat glädjen i att vara gravid och att vi ska ha vårt första barn och allt som kommer med det.

Min svärfar är ju inte direkt döende. Det finns liksom behandling som hjälper, för min del är det mest sambons fokus och oro som påverkar mig. Jag tänker på dig och den tuffa situation som du är i. ❤️
 
Tack för era erfarenheter @Ja88 @Elin_B @Undeniable och @Flixon ! :bow: SI-leden stämmer nog in bra på vad det är som gör ont egentligen. Just nu ligger jag i soffan med en värmekudde som lindrar rätt bra, och det låter ju som att det i alla fall kan vara värt att prova ett stödbälte här framöver. Hoppas verkligen att det är något övergående som @Elin_B skriver :nailbiting:
 
Jag har ocksa provat med stödbälte men tyckte inte att det hjälpte sa mkt, var mest obekvämt. Nu är inte mina fogar sa farliga även om jag har bättre och sämre dagar. Jag har dragit ner pa tempot rejält och rör mig nästan inget, kroppen säger ifran med förvärkar/sammandragningar snabbare än fogarna protersterar.

Annars tror jag har kommit in i ngn "förbereda här hemma" fas. Vi har ju egentligen inget att fixa för bebisen men jag vill städa och rensa. Har börjat med skap och lador i köket, vi har stort kök sa det tar lite tid, tar bara ngr lador i taget. Fönstren skulle ocksa behöva tvättas men har inte riktigt bestämmt om jag ska ge mig pa det eller om min man far göra det. Vi har manga och stora (golv-tak) fönster sa det är rätt jobbigt även som ogravid.

Häromdagen funderade jag pa om bebis hade vänt sig, det var ett väldigt bökande i magen under ngr dagar men nu känns det som vanligt igen. Inga sparkar uppat utan istort sätt allt pa höger sida ungefär i navelhöjd sa den ligger nog kvar med rumpan ner.
 
V 39 nu, 2 veckor kvar. Har haft rejäla förvärkar på kvällarna i 2 dagar nu, idag även dagtid. Kände mig lite förhoppningsfull tills jag pratade med en annan förälder på förskolan imorse som berättade att hon haft värkar med 7 min mellanrum i en hel vecka..! O_o då kändes det inte lika kul längre :p
 
Jag är inte säker på om bebis vänt sig eller inte, alternativt vänder sig återkommande. Det bökas runt rätt mycket men ser också ofta fötter som sticker ut i navelhöjd. Vill dock minnas att sonen tryckte ut fötterna där på nåt vis även efter att han fixerat sig. Typ sparkade bakåt med hälarna? Bebis har iaf börjat med den otrevliga vanan att försöka forcera min livmodertapp genom att ta spjärn mot revbenen och pressa sig raklång mot den :wtf: Vet inte om det är huvudet eller fötterna som trycker på men obehagligt är det iaf.:wtf:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag har väntat och väntat på att någon ska starta en tråd men det verkar som att jag får fixa det själv :D. Ingen annan som ska ha barn...
12 13 14
Svar
273
· Visningar
19 950
Gravid - 1år Hej! Vi har ju inga barn, men många funderingar. Lite spinoff på FL-tråden, hur har ni gjort och hur är det vanligast att göra med...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
3 655
Senast: Badger
·
Gravid - 1år Jag var tvungen att starta en höst tråd :D Plussade förra veckan så det är fortfarande väldigt tidigt. Om det går vägen blir det vårt...
19 20 21
Svar
412
· Visningar
43 527
Övr. Grenar Hej jag köpte 2019 en travare. 155cm hög på 16 år. såhär när jag ser tillbaka på det, så stod Trollet alltid inne i ladugården när jag...
2
Svar
31
· Visningar
3 095
Senast: nullo-modo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2023 -den andra
  • Valp 2024
  • Lösa hundar

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp