Vinterföräldrar 21/22

[PathOfClovers]

@Human och @Imogen

Jag vågar inte ringa mer nu, är rädd att få typ en Varningsstämpel i min journal.. har ju bara träffat "min" barnmorska en gång, så känner inget mer förtroende för henne direkt. Hon som gjort ultraljuden på kub och rul fick jag förtroende för, men hon har ju redan svarat på mina orosgrejer så får försöka tänka på vad hon sagt och hålla ut bara..samt terrorisera er med frågor om ni står ut! har ju även en syster och bra vänner att prata med. Kanske att det ger mig mer ändå. Helst skulle jag ju vilja gå på ultraljud en gång i veckan för att stilla oron men det går ju inte..

 

[julgrisen]

@Human och @Imogen

Jag vågar inte ringa mer nu, är rädd att få typ en Varningsstämpel i min journal.. har ju bara träffat "min" barnmorska en gång, så känner inget mer förtroende för henne direkt. Hon som gjort ultraljuden på kub och rul fick jag förtroende för, men hon har ju redan svarat på mina orosgrejer så får försöka tänka på vad hon sagt och hålla ut bara..samt terrorisera er med frågor om ni står ut! har ju även en syster och bra vänner att prata med. Kanske att det ger mig mer ändå. Helst skulle jag ju vilja gå på ultraljud en gång i veckan för att stilla oron men det går ju inte..

Som nån som också var extremt orolig under graviditeten och som faktiskt gick på ultraljud en gång i veckan ett litet tag av olika anledningar kan jag säga att det faktiskt inte hjälpte. Jag trodde det skulle göra det men efter tre ultraljud på tre veckor kände jag att det nästan blev värre. Jag fick aldrig tid att bara lugna mig utan oroade mig ständigt över hur det skulle se ut nästa gång. När jag varit på ultraljud var jag lugn i ett dygn typ sen började jag tänka att det ju bara säger något om hur det är just den stunden och började oroa mig igen. Du har ju gått lång tid nu och jag tänker att det är ovanligt att hjärtat slutar slå så sent, snart kommer du känna av bebisen mer och då blir det enklare att slappna av.

 

[PathOfClovers]

Som nån som också var extremt orolig under graviditeten och som faktiskt gick på ultraljud en gång i veckan ett litet tag av olika anledningar kan jag säga att det faktiskt inte hjälpte. Jag trodde det skulle göra det men efter tre ultraljud på tre veckor kände jag att det nästan blev värre. Jag fick aldrig tid att bara lugna mig utan oroade mig ständigt över hur det skulle se ut nästa gång. När jag varit på ultraljud var jag lugn i ett dygn typ sen började jag tänka att det ju bara säger något om hur det är just den stunden och började oroa mig igen. Du har ju gått lång tid nu och jag tänker att det är ovanligt att hjärtat slutar slå så sent, snart kommer du känna av bebisen mer och då blir det enklare att slappna av.

Så har jag inte tänkt på saken, men det har du ju rätt i - det är ju inte alls säkert att jag skulle nöja mig med det heller.. min intellektuella sida tänker ju så, sen räcker det att jag råkar läsa om nån som förlorade sitt barn i magen i v. 24 och sen är det igång. Men jag är såhär i det vanliga livet också, vill alltid försöka förutse eventuella bakslag och katastrofer. Det här har bara lockat fram en ny nivå av det..och det kommer ju som sagt inte bli lättare när bebis är född eller blir större heller. Men tror faktiskt jag kommit till en nivå nu där jag kommer bli tvungen att "ge upp" för att det inte ger nåt att noja mer. Hoppas jag. tack för din vinkel! tror och hoppas också att det känns bättre när det börjar synas och kännas mer.

 

[julgrisen]

Så har jag inte tänkt på saken, men det har du ju rätt i - det är ju inte alls säkert att jag skulle nöja mig med det heller.. min intellektuella sida tänker ju så, sen räcker det att jag råkar läsa om nån som förlorade sitt barn i magen i v. 24 och sen är det igång. Men jag är såhär i det vanliga livet också, vill alltid försöka förutse eventuella bakslag och katastrofer. Det här har bara lockat fram en ny nivå av det..och det kommer ju som sagt inte bli lättare när bebis är född eller blir större heller. Men tror faktiskt jag kommit till en nivå nu där jag kommer bli tvungen att "ge upp" för att det inte ger nåt att noja mer. Hoppas jag. tack för din vinkel! tror och hoppas också att det känns bättre när det börjar synas och kännas mer.

Ja, jag gör likadant, tillslut förbjöd min sambo mig från att vara inne på familjeliv .

 

[Imogen]

Ja, jag gör likadant, tillslut förbjöd min sambo mig från att vara inne på familjeliv .

Att söka rådgivning om graviditet och familj på familjeliv är ju lite som att söka integrationsråd på flashback, inte blir man vettigare iaf

(Är för övrigt alldeles för välbekant i katastroftänkandet i livet i stort. Men av någon anledning jag inte alls begriper har jag inte varit likadan med graviditeterna)

 

[PathOfClovers]

Ja, jag gör likadant, tillslut förbjöd min sambo mig från att vara inne på familjeliv .

Min har försökt otaliga gånger..

 

[Hedinn]

”Jag har inte bara hittat urinblåsan, jag kan numer sparka på revbenen också!”
- Min ofödda unge

Jättekul att han visar upp såna skills redan, verkligen.
Finns nackdelar med att vara kort och gravid, märker jag. Hur i helsike ska han få plats att växa i fyra månader till?!

 

[Kilauea]

Så har jag inte tänkt på saken, men det har du ju rätt i - det är ju inte alls säkert att jag skulle nöja mig med det heller.. min intellektuella sida tänker ju så, sen räcker det att jag råkar läsa om nån som förlorade sitt barn i magen i v. 24 och sen är det igång. Men jag är såhär i det vanliga livet också, vill alltid försöka förutse eventuella bakslag och katastrofer. Det här har bara lockat fram en ny nivå av det..och det kommer ju som sagt inte bli lättare när bebis är född eller blir större heller. Men tror faktiskt jag kommit till en nivå nu där jag kommer bli tvungen att "ge upp" för att det inte ger nåt att noja mer. Hoppas jag. tack för din vinkel! tror och hoppas också att det känns bättre när det börjar synas och kännas mer.

Jag blev också bara lugnad för stunden av ultraljuden (gick varannan vecka från v.28 pga komplikationer med storebror).
Vet precis hur det är att noja. Man får försöka intala sig att det går bra för de allra allra flesta.
Vilken vecka är du i nu?

 

[Voeux]

@Human och @Imogen

Jag vågar inte ringa mer nu, är rädd att få typ en Varningsstämpel i min journal.. har ju bara träffat "min" barnmorska en gång, så känner inget mer förtroende för henne direkt. Hon som gjort ultraljuden på kub och rul fick jag förtroende för, men hon har ju redan svarat på mina orosgrejer så får försöka tänka på vad hon sagt och hålla ut bara..samt terrorisera er med frågor om ni står ut! har ju även en syster och bra vänner att prata med. Kanske att det ger mig mer ändå. Helst skulle jag ju vilja gå på ultraljud en gång i veckan för att stilla oron men det går ju inte..

Vad tänker du att de skulle göra med en sådan varningsstämpel? Ta barnet ifrån dig?

Jag upplever att MVC finns till specifikt och extra mycket för just oroliga blivande föräldrar. Det är ju därför dom finns där, för att vägleda dig genom graviditeten, förlossningen och första tiden som förälder. Varenda möte jag har varit på har de stämt av min oro kring graviditeten, förlossning och amning. De har utvärderat min psykiska hälsa i frågeformulär. OM de skulle på något vis notera att du är extra orolig så är väl det bara bra? Det innebär ju att de då vet vilket stöd du behöver och kan ge dig det. Det är inte alls ovanligt att vara orolig och MVC är vana vid att hantera och hjälpa i det läget.

Så jag skulle säga, ring tills du får den hjälp du vill ha. Hajar de att du behöver extra stöd, bra! Det är inget skamset, inget MVC kommer att döma, och det är deras jobb att hjälpa dig.

 

[PathOfClovers]

Jag blev också bara lugnad för stunden av ultraljuden (gick varannan vecka från v.28 pga komplikationer med storebror).
Vet precis hur det är att noja. Man får försöka intala sig att det går bra för de allra allra flesta.
Vilken vecka är du i nu?

Får försöka tänka så, att inte hänga upp mig på bristen på ultraljud.. Det lär inte hjälpa, tror inte jag heller nu när jag tänker på det.. vecka 20+2 idag. Är ju sån orimlig noja, för å ena sidan är jag typ säker på att nåt kommer gå fel men samtidigt är jag stressad över allt som ska köpas och hur vi ska hinna lära oss allt innan hon kommer? Som sagt, orimligt..

 

[PathOfClovers]

Vad tänker du att de skulle göra med en sådan varningsstämpel? Ta barnet ifrån dig?

Jag upplever att MVC finns till specifikt och extra mycket för just oroliga blivande föräldrar. Det är ju därför dom finns där, för att vägleda dig genom graviditeten, förlossningen och första tiden som förälder. Varenda möte jag har varit på har de stämt av min oro kring graviditeten, förlossning och amning. De har utvärderat min psykiska hälsa i frågeformulär. OM de skulle på något vis notera att du är extra orolig så är väl det bara bra? Det innebär ju att de då vet vilket stöd du behöver och kan ge dig det. Det är inte alls ovanligt att vara orolig och MVC är vana vid att hantera och hjälpa i det läget.

Så jag skulle säga, ring tills du får den hjälp du vill ha. Hajar de att du behöver extra stöd, bra! Det är inget skamset, inget MVC kommer att döma, och det är deras jobb att hjälpa dig.

Haha nä, stämpla mig som jobbig räcker. Vill inte va jobbig...

Jag håller helt med dig, men hon jag pratade med idag utstrålade allt annat än det. Snarare; "Men snälla människa, det förstår du väl att vi har viktigare saker för oss än att dalta med en vuxen kvinna som inte ens har några riktiga problem att oroa sig över" typ.. så är för stukad nu för nya försök tyvärr. Får härda ut och hoppas att det kommer mer rörelser och sånt snart och att det kan lugna lite...

 

[FeatherCloud]

Haha nä, stämpla mig som jobbig räcker. Vill inte va jobbig...

Jag håller helt med dig, men hon jag pratade med idag utstrålade allt annat än det. Snarare; "Men snälla människa, det förstår du väl att vi har viktigare saker för oss än att dalta med en vuxen kvinna som inte ens har några riktiga problem att oroa sig över" typ.. så är för stukad nu för nya försök tyvärr. Får härda ut och hoppas att det kommer mer rörelser och sånt snart och att det kan lugna lite...

Tror vi hör till samma Kvinnohälsa och jag tycker du skall ringa igen imorgon och hoppas att du får prata med en annan, bättre koordinator. Jag har varit orolig och nojig i båda mina graviditeter, med ettan var jag tom in på extrakontroll med ctg innan vecka 25 och det var inga konstigheter alls. Har ordagrant fått höra "vår rutin är att om mamman känner oro så ska vi agera på det".

Nu har jag inte hunnit läsa så noga och har missat om du har någon specifik oro eller mer generell, men oavsett - stå på dig! Den mentala hälsan under graviditeten är minst lika viktig som den fysiska.

 

[Kilauea]

Får försöka tänka så, att inte hänga upp mig på bristen på ultraljud.. Det lär inte hjälpa, tror inte jag heller nu när jag tänker på det.. vecka 20+2 idag. Är ju sån orimlig noja, för å ena sidan är jag typ säker på att nåt kommer gå fel men samtidigt är jag stressad över allt som ska köpas och hur vi ska hinna lära oss allt innan hon kommer? Som sagt, orimligt..

Orimligt, men nog vanligare än många tror. Hoppas du snart får lite buffar från bebis. Å andra sidan vet jag att lugnare dagar hos bebis kan ge noja istället då .

Och om du tycker rörelserna ändras eller blir färre/segare när du väl känner så ring för kontroll. Det har du helt rätt till.

 

[PathOfClovers]

Tror vi hör till samma Kvinnohälsa och jag tycker du skall ringa igen imorgon och hoppas att du får prata med en annan, bättre koordinator. Jag har varit orolig och nojig i båda mina graviditeter, med ettan var jag tom in på extrakontroll med ctg innan vecka 25 och det var inga konstigheter alls. Har ordagrant fått höra "vår rutin är att om mamman känner oro så ska vi agera på det".

Nu har jag inte hunnit läsa så noga och har missat om du har någon specifik oro eller mer generell, men oavsett - stå på dig! Den mentala hälsan under graviditeten är minst lika viktig som den fysiska.

Denna kvinnan har samma förnamn som en som svarat på mina meddelanden på 1177 förut och varit väldigt kort förut så är det samma var det kanske otur att jag fick tag i just henne..

Ska ge det några dagar att lugna ner mig så får vi se om jag pallar att försöka igen, tack för pepp

 

[Imogen]

Vad tjorvigt förresten att ni ska behöva ringa på en telefontid och få prata med någon sorts koordinator.
Jag har både direktnummer och mejladress till min barnmorska. Svarar gör hon ju sällan pga bokade tider men man pratar in ett meddelande och så ringer hon upp. En gång när jag hade ett lite mer akut ärende (blödning när vi bokstavligen stod och packade för att åka på semester) ringde jag till receptionen typ en timme innan de stängde (går att ringa dit hela dagarna) och hon lovade att fixa så att en bm ringde upp mig innan de stängde, vilket sen två stycken gjorde Inser att det är lyxigt att det är så tillgängligt!

 

[PathOfClovers]

Orimligt, men nog vanligare än många tror. Hoppas du snart får lite buffar från bebis. Å andra sidan vet jag att lugnare dagar hos bebis kan ge noja istället då .

Och om du tycker rörelserna ändras eller blir färre/segare när du väl känner så ring för kontroll. Det har du helt rätt till.

Som på beställning tror jag att det håller på att buffa lite nu faktiskt! Om det inte är typ tics i livmodern, så känns det typ fast oregelbundet. ja det kan bli riktigt jobbigt senare om man tycker att det minskat..

 

[PathOfClovers]

Vad tjorvigt förresten att ni ska behöva ringa på en telefontid och få prata med någon sorts koordinator.
Jag har både direktnummer och mejladress till min barnmorska. Svarar gör hon ju sällan pga bokade tider men man pratar in ett meddelande och så ringer hon upp. En gång när jag hade ett lite mer akut ärende (blödning när vi bokstavligen stod och packade för att åka på semester) ringde jag till receptionen typ en timme innan de stängde (går att ringa dit hela dagarna) och hon lovade att fixa så att en bm ringde upp mig innan de stängde, vilket sen två stycken gjorde Inser att det är lyxigt att det är så tillgängligt!

Det suger! Här är det som på VC. Man måste hänga på låset och ringa när de öppnar 7.30, då får man en tid de ska ringa upp. Ringer man senare på dagen säger en röst att de inte tar emot fler samtal, försök nästa vardag.

 

[Hedinn]

Vad tjorvigt förresten att ni ska behöva ringa på en telefontid och få prata med någon sorts koordinator.
Jag har både direktnummer och mejladress till min barnmorska. Svarar gör hon ju sällan pga bokade tider men man pratar in ett meddelande och så ringer hon upp. En gång när jag hade ett lite mer akut ärende (blödning när vi bokstavligen stod och packade för att åka på semester) ringde jag till receptionen typ en timme innan de stängde (går att ringa dit hela dagarna) och hon lovade att fixa så att en bm ringde upp mig innan de stängde, vilket sen två stycken gjorde Inser att det är lyxigt att det är så tillgängligt!

Samma här. Eller ja, har inget direktnummer till min barnmorska, men till mottagningen, och det går att ringa hela dagarna (och alla jag pratat med hittills har varit jättetrevliga). Och en mailadress till min barnmorska så jag kan maila om det är något så ringer hon upp så fort hon kan. Känns ju liksom som så det borde vara, med tanke på situationen.

 

[Voeux]

Igår fick mannen känna en liten kick för första gången också Det kommer ju så sporadiskt men igår kväll kunde han ligga bekvämt med handen på min mage när vi tittade på film, och tillslut kom en liten spark. Så mysigt!

Jag drömde även i natt att de sett fel på ultraljudet, och att det är en pojke. Det var en så verklig dröm att när jag vaknade var jag aningens förvirrad över hur det ligger till

 

[Hedinn]

Igår fick mannen känna en liten kick för första gången också Det kommer ju så sporadiskt men igår kväll kunde han ligga bekvämt med handen på min mage när vi tittade på film, och tillslut kom en liten spark. Så mysigt!

Jag drömde även i natt att de sett fel på ultraljudet, och att det är en pojke. Det var en så verklig dröm att när jag vaknade var jag aningens förvirrad över hur det ligger till

Mysigt!

Och det här med drömmar är ju spännande. Jag drömmer visserligen inte nödvändigtvis om bebis, men väldigt vardagliga saker som gör en minst sagt förvirrad kring vad som faktiskt hänt och inte.