Bukefalos 28 år!

Hemmafruar vad är meningen med det?

Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Det där beror nog mest på hur man tar det.
Jag minns den tiden i mitt liv som visserligen stressig men också mycket dynamisk.

Nu så är saker på ett annat sätt för mig men det har andra orsaker än de du nämner.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Jag har ju samma sorts jobb, och har haft det sedan barnet (då ett) började skolan, ungefär.

Fördelarna jämfört med många andra jobb är ju ungefär desamma som fördelarna med att plugga: man har trots allt rätt stort inflytande på hur man disponerar sin tid jämfört med mer strikt schemalagda personer.

Ser jag på mina kollegor, så varierar stressnivån mer med hurdana prestationskrav (och liknande) de lägger på sig själva, än med hur familjesituationen ser ut (om vi räknar bort regelrätta familjekriser som svår sjukdom, svåra skilsmässor o dyl).

Men om man knyter ihop resonemanget med frågan om hemmafruar: vore det verkligen ett bättre alternativ att den ena parten helt formar sitt liv efter den andra partens yrkesliv?

Alltså, jag menar, varför gör du inte det i så fall?
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Det enkla svaret är förstås att jag inte roas av det. Inte min man heller. Men om han hade roats av det så hade jag inte haft något emot att vi lade upp vårt liv ekonomiskt så att han kunde vara hemma.

Sen ska man väl inte sticka under stol med att om en man är hemma så betyder det något annat rent kulturellt än om en kvinna är hemma. Det är normbrytande på ett sätt som för med sig vissa fördelar i jämförelse med om en kvinna är hemma. Jag hade blivit ganska bekymrad om min man gick omkring och i största allmänhet drömde om en hemmafru...
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Jag är övertygad om att den som är hemma är glad åt att kunna vara det.

Min fråga är varför någon vill arbeta borta och försörja den som får vara hemma.
Det är den delen som jag inte förstår.

*såhär långt kommen i tråden*
Kan det inte vara så att den som jobbar älskar att jobba med det den gör? Att den helt enkelt VILL kunna jobba mycket och samtidigt känner att hemmet och barnet behöver skötas och därför gärna försörjer den andra parten som sköter den biten.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Allt är ju gott och väl om man har en stark och god ekonomi.
Men om det hela tiden är ett gränsfall för att det skall gå runt och den som arbetar måste kämpa för att få ihop det så tycker jag att det är mycket svårt att förstå.

Ja, i det läget så ..... får arbetande part jobba mycket mer än den egentligen vill/mår bra av så kan man ju undra varför.
Å andra sidan är det säkert svårt att bryta en "vana". Har man en fru (vilket det oftast är) som varit hemma i 10 år och fortfarande gillar och vill sköta sitt jobb (hemmajobbet) så är det nog svårt att som partner börja ställa krav på att "men nu är jag trött på det här och vill att du ska jobba". För det första är det nog inte alltid så lätt för hemmafrun att FÅ ett jobb; i alla fall ett som kan ge någorlunda inkomst i relation till vad arbetande part vill minska på sitt jobb.

För det andra är frågan: om man anar eller vet att frugan helt enkelt helst VILL fortsätta vara hemmafru så kanske det är svårt att ta upp det. Och de exempel du tänker på: där kanske det har diskuterats åtskilliga gånger men frun vill inte... Då blir valet antingen att acceptera (=fortsätta jobba och försörja henne) eller att skilja sig. Att skilja sig kanske man inte önskar, man kanske försöker bita ihop och hoppas hon förstår och ändrar sig.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Då tycker jag nog att städhjälp och hämtmat är lösningar som ligger närmare till hands.

Tanken på städhjälp har slagit mig när jag läser tråden. Om de är svårt att få det att gå ihop på grund av två heltidsarbetande varav i alla fall den ena tjänar så mycket pengar att man SKULLE i teorin kunna låta den andra vara hemmafru/man. Då kan man ju välja just städhjälp och andra lösningar.

Så slipper man problem med ekonomiskt beroende (för hur det än är så BLIR den försörjde det; även om det läggs undan pensionspengar.... det KAN bli skilsmässa långt före pension; vare sig den som jobbar vill gå eller den andra vill gå), understimulans (om det är fallet) osv.

Funderar själv på lösningen städhjälp för vår del. Just nu jobbar båda ca 90 % (f-lediga 4 h/vecka), men jag har nyligen fått en mer krävande tjänst, vilket innebär att sambon tar mer ansvar för barnen (t ex VAB och när jag är bortrest).
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Sen ska man väl inte sticka under stol med att om en man är hemma så betyder det något annat rent kulturellt än om en kvinna är hemma. Det är normbrytande på ett sätt som för med sig vissa fördelar i jämförelse med om en kvinna är hemma. Jag hade blivit ganska bekymrad om min man gick omkring och i största allmänhet drömde om en hemmafru...

Ja, det märker jag rätt tydigt bara genom att ha en man som jobbar mindre än jag (och tjänar mindre än jag) och dessutom är mer allmänt pysslig och omhändertagande som person. Sådant som att han tex bakar det fika jag tar med till jobbet när det är min tur - man kan använda det socialt på rätt många olika, roliga, sätt, har jag märkt.

Håller med om att en man som drömmer om en hemmafru inte riktigt känns som Mr Right. :p

I övrigt märker jag att jag tänker på hemmafruar i samma andetag som arbetslösa och sjukskrivna (inte då personer som är hemma två dagar med magsjuka, utan längre sjuktider med bitvis mer diffusa symtom). Jag ser bara ledan, och att den andra personen förfäas av det. Jag kan verkligen inte se hur man skulle kunna hålla igång hjärnan och inspirationen som hemmafru.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

I övrigt märker jag att jag tänker på hemmafruar i samma andetag som arbetslösa och sjukskrivna (inte då personer som är hemma två dagar med magsjuka, utan längre sjuktider med bitvis mer diffusa symtom). Jag ser bara ledan, och att den andra personen förfäas av det. Jag kan verkligen inte se hur man skulle kunna hålla igång hjärnan och inspirationen som hemmafru.

Är din tanke då att det bara är arbetet som håller igång hjärna och inspiration? Gäller det i så fall alla arbeten?
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Få saker slår vettiga sociala sammanhang i det sammanhanget, skulle jag säga.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

<snip>
Jag kan verkligen inte se hur man skulle kunna hålla igång hjärnan och inspirationen som hemmafru.

Det var det lattaste tyckte jag.:D Som "hemmafru" kunde jag plugga eller bara lasa enstaka kurser for att det var kul utan att nagra direkta krav pa att det skulle leda till en utbildning eller ens ha nagot med min utbildning att gora. Jag har tagit fler "kurser" an jag kommer ihag i dag, mycket kul och bade inspirerande och larorikt.

Maken har alltid jobbat mycket och framfor allt, rest mycket. Jag ar larare sa jag var den som fanns hemma for barnen och som var hemma med sjuka barn nar det behovdes. Jag var alltsa den "dependable" som var med pa skolavslutningar och Lucia da maken inte kunde.
Bade jag och maken gjorde vad vi gillade bast ... sedan flyttade vi utomlands. Som larare med en mer an genomsnittlig kunskap i Engelska hade jag inga problem att fa jobb pa Amerikanska och Britiska skolor (Skolor med 8 timmars arbetsdag for larare och den mesta rattning och test/lections forberedelse gors pa 'fritiden') och jag har jobbat och pluggat fran och till under aren men ocksa varit 'hemmafru'.
Ibland har maken's jobb varit tillrackligt slitigt med middagar och resor for att jag inte hann med bade job, barn, barn pa sport/orkester resor med skola, representation och annat som behovts. Hemmet har vi hjalpts at med eller haft staderksa som gjort ... barnen har dock alltid kommit i forsta hand sa nar maken's job kravde mycket aven av mig valde VI ofta att jag inte jobbade.
Ja - jag fick pension inbetalad i mitt namn och det fick jag varesig jag jobbade eller inte.

Min fråga är varför någon vill arbeta borta och försörja den som får vara hemma.
Det är den delen som jag inte förstår.

Maken sager att han inte forstar fragan. Familjen ar ett team som jobbar ihop for att fungera som en enhet och varje familjemedlem har olika 'responsibilities' for att driva "foretaget familjen" frammat pa ett sa bra och possitivt satt som mojligt. Inga 'responsibilities' ar fasta, utan det forandras vart efter familjesituationen forandras, barnen vaxer upp, etc. Det viktigaste ar att alla trivs med det de gor och att enheten mar bra ... Sa lange de pengar som kommer in racker spelar det val ingen roll vem som tjanar dem?
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Det var det lattaste tyckte jag.:D Som "hemmafru" kunde jag plugga eller bara lasa enstaka kurser for att det var kul utan att nagra direkta krav pa att det skulle leda till en utbildning eller ens ha nagot med min utbildning att gora. Jag har tagit fler "kurser" an jag kommer ihag i dag, mycket kul och bade inspirerande och larorikt.

Då är man student, vilket är en annan sak än hemmafru. Som student läste jag också fler roliga kurser i udda ämneskombinationer än jag kan minnas, och det har jag stor nytta av idag.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Tja ... att lasa en kurs i taget gor en knappast till student ... tycker jag i allafall. Det ar som att saga att man jobbar aven om man har mindre an 25%. Tekniskt correct, men inte riktigt den definition de flesta har.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Få saker slår vettiga sociala sammanhang i det sammanhanget, skulle jag säga.

Det där är såklart individuellt. Ett vettigt socialt privatliv slår ju dom flesta yrkesroller med hästlängder när det gäller att hålla igång hjärnan skulle jag säga. Och vad det gäller inspiration - jag är personligen extremt beroende av den varan för att kunna hålla på med min konst och den inspirationen vet jag inte vilket yrke som skulle kunna ge mig. Att när som helst kunna ge sig ut och ströva i naturen däremot. Att spendera mycket tid med djuren. Att dra iväg och se något man är nyfiken på. Att läsa. Att träffa intressanta människor. Det finns massor av saker som inte har med arbete att göra som tillför enorma mängder av inspiration. Sen finns det säkert en del jobb som kan göra det också (även om jag som sagt inte kan komma på ett enda som skulle kunna ge mig mer än det jag räknat upp). :D
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Jag kan verkligen inte se hur man skulle kunna hålla igång hjärnan och inspirationen som hemmafru.
Fast det är ju du. Du jobbar på universitetet med att tänka. ;) Det är du som är unik. De allra flesta människor som finns på jorden har inte det där drivet och den intelligensen som krävs för att sträva och jobba med någonting så avancerat som du gör.

De flesta nöjer sig liksom med att ha ett någorlunda vettigt jobb och att familjelivet är stabilt.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Få saker slår vettiga sociala sammanhang i det sammanhanget, skulle jag säga.

Skulle du verkligen säga det till en som jobbar med t.ex. städning av t.ex. industrilokaler.

Inse att det finns mängder med jobb som inte är särskilt simulerande, varken socialt eller intelektuellt.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

.. Sa lange de pengar som kommer in racker spelar det val ingen roll vem som tjanar dem?

Det är ju när de inte räcker som det blir knepigare.
Om man löser det med gemensamma krafter eller om den ena har ensamt ansvar i att lösa problemet.

Samma med hem och barn.
Ensam eller tillsammans?

Det är det ensamma ansvaret som jag undrar över.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Ett vettigt socialt privatliv slår ju dom flesta yrkesroller med hästlängder när det gäller att hålla igång hjärnan skulle jag säga.

Jag har aldrig lyckats med att slå den stimulans både intellektuellt och socialt som mitt arbete i IT-branchen gav.
Och då så kan jag anses vara både mycket kreativ, initiativrik och utrustad med en utmärkt fantasi.

Bara det i andras ögon tämligen enkla arbetet med att köra buss har givit mig upplevelser som jag inte hade kunnat drömma om.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Det är ju när de inte räcker som det blir knepigare.
Om man löser det med gemensamma krafter eller om den ena har ensamt ansvar i att lösa problemet.

Samma med hem och barn.
Ensam eller tillsammans?

Det är det ensamma ansvaret som jag undrar över.

Den enda familj jag nagonsin traffat som hade det sa uppdelat att en var ansvarig for hem och barn och den andra for att tjana pengar var en (en familj av alla de familjer dar en var familje forsorjare och en var hemma - som vi traffat) Brittisk familj vi umgicks med. Hon fick 'hushallspengar' och nar han handlade en lada gronsaker som vi delade pa var det mycket noga att hon betalade honom den tia som jag betalade for min del av det hela.

De allra flesta familjer dar en jobbar har nog gemensam ekonomi och har man det ar det inte svarare an om bada jobbar och pengarna laggs i en pott. I vart fall skotte jag ocksa alla rakningar, kopte bilar (aven hus har hant att jag skickat foto av vad jag kopt) da Maken reste sa mycket. Det lag altsa pa mig att se till att inte "slosa bort" pengarna och jag ar fortfarande battre pa att halla igen de sma utgifterna.

Oh ... och den absolut basta inelectuella stimulansen har varit nar jag pluggat ... Jag alskar att lara mig - det ar sjalva larandet som ar sa haftigt, det ar faktiskt mindre viktigt vad det ar. Nar man pluggar forhojs dock stimulansen genom att man har sa manga att diskutera med. Finns inte det gar det aldeles utmarkt att sysselsatta hjarnan med ny lardom i sin ensamhet ... ocksa mycket stimulerande och numera nar man kan gora det online kan man ju ha folk att diskutera med fast man ar hemma och pluggar i sin ensamhet.
 
Senast ändrad:
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Kl

Jag har inget problem med de som är hemmafru, jag skulle själv kunna tänka mig att vara det och vet att det är fullt möjligt att som hemmafru/vara den som ansvarar för hemmet lätt går att fylla med 8 timmars "arbete" om dagen. Jag känner till 2 stycken i alla fall som är förtidspensionärer/ofrivilligt "hemmafruar" som utan problem går hemma och fyller sina dagar med minst 8 timmars hushållsrelaterat arbete om dagen, dessutom hela 7 dagar i veckan.
Dessa har inga problem alls heller att hänga med socialt, utbildningsmässigt osv, i mina ögon är det skitsnack.
Visst, kanske det går sämre om du låser in dig i ditt hus resten av ditt liv/isolerar dig för omvärlden, men det blir vad man gör det till.
Pensionsspara kan man göra på andra sätt, dessa lägger undan en del utöver pensionen de har men den räcker ju inte så långt.
Ingen av dessa känner sig heller det minsta tvingad, nedvärderad eller placerad i någon slags könsroll utan tycker att de gör vad de kan för att dra sitt strå till stacken.


Tänk så mycket onödig tid utöver våra jobb som faktiskt går åt till att städa,tvätta, renovera, inköp av mat, möbler eller vad som helst i hemmet. Jobbar man då 8 timmar och sen ska göra allt annat för att ett hushåll ska fungera..innebär det ofta 0 till övrig fritidsliv,hobby eller socialt umgänge för många tyvärr. Som bidrar till tristess, depressioner, skiljsmässor osv osv..
Har man då tillräckligt med inkomst att man kan avvara att en stannar hemma och sköter hemsysslorna på heltid - vad är fel med det??
För mig hade det varit helt ultimat ifall en kan jobba borta och en jobbar hemma = All tid i världen till roliga saker/mer friare sysslor sedan efter arbetstiden för samtliga!
Vi skulle nog vara många som skulle må bra av färre timmar med måsten.
Så jag tror jag också hoppar på tankegången om att familjen kan fungera som ett "team" och det behöver inte spela någon roll ifall alla är med på det, hur pengarna kommer in. Funkar det dessutom med att en är hemma - varför inte?

En del trivs dessutom oerhört bra med sitt jobb och har jobbet snarare som hobby och tänker inte på pengarna alls medans det finns de som samtidigt vantrivs med sitt yrke/har inget annat alternativ och ser jobbet enbart som "pengar in" men utan glädje, åker till jobbet med ångest varje dag. Återigen, om man har ekonomin och man då vantrivs med sitt yrke så fruktansvärt måste man jobba då bara för att det ska se bra ut i andras ögon?

Jag tänker även: Måste vårt liv kretsa om pengar och arbete hela tiden? Livet är kort och kan man komma runt det måste det ju vara underbart! Jag tror snarare på att vi arbetar ihjäl oss själva och våra förhållanden i många fall. Tänk bara hur mycket av vårt liv som kastas bort på tråkiga, om än högst nödvändiga saker efter arbetsdagens slut, när man allra helst vill göra det som man vill göra.

Jag är högst imponerad av de som klarar av 8 timmars arbetsdag, hus med renoveringar och dagliga hushållssysslor som städning, handling, matlagning, man, barn, djur, hobby - HUR har folk tid och ork?! Jag blir alldeles matt av att tänka tanken bara på hus + jobb + man + barn utan att känna sig som livegen och kunna ge hela sig själv, rättvist fördelat till alla på de timmar som finns kvar av dagen efter arbetet. På det ska man hinna med egentid också..

Jag har inget hus och inga barn men har rent ut sagt alltid varit dödstrött efter mina 8 timmarsdagar och vill inget annat än att sova då jag hittills bara haft jobb med mycket tempo i..men får kämpa mig igenom på de få timmar av min fritid som finns kvar till hushållssysslor och min hobby innan läggdags ofta under tidspress/stress..på vardagar är det tur om jag och min sambo ens hinner umgås vettigt :crazy: Det livet hade jag sluppit om jag fick där jag hade kunnat välja hur jag själv ska fördela allt som ska hinnas med. Jag har alltid mått skitdåligt över att följa någon annans tidsbestämda schema och hade mått jättebra av att få planera min tid själv.

Så jag unnar den som har förmånen att kunna vara hemmafru/hemmaman för många av oss kommer ändå att slita hårt och jobba större delen av vårt liv "för ingenting" och kommer ändå aldrig bli mer än medelmåttor ekonomiskt sett, så är det men jag förstår inte varför man behöver se ner på de som kan gå hemma för det eller att det ska vara sånt hets kring pengar och jobb..när det inte alltid behöver vara det för att vi alla tänker olika, prioriterar olika och strävar efter olika saker.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Relationer Gammal användare med nytt nick på grund av känsligt ämne och jag MÅSTE få ventilera och höra utomståendes perspektiv. Jag insåg tidigt...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
17 820
Senast: TinyWiny
·
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
9 680
Senast: Imna
·
Kropp & Själ Jag är 30 år gammal, jag har så långt jag kan minnas haft en depressiv läggning. För ungefär ett halvt liv sedan hade jag min första...
3 4 5
Svar
85
· Visningar
7 749
Senast: krambanan
·
G
Islandshäst Jag har ägnat några timmar att läsa igenom gamla inlägg på forumet och upptäcker en helt ny värld helt annorlunda än den...
4 5 6
Svar
105
· Visningar
11 638
Senast: sambaengi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp