Hur ska jag hjälpa/bemöta min 8-åring?

Bukefalos 30 år!

I princip har du rätt i att medicin inte trollar bort konflikterna och att bemötande behöver balanseras efter behovet.

Men OM det finns ADHD i botten och barnet svarar bra på medicin, så kommer kapaciteten att klara av vardagsfunktioner öka och den resursförbrukning som går åt för detta att minska. Vilket i sin tur kommer leda till en påtaglig minskning av situationer där man passerar tröskeln för att det hela eskalerar till en konflikt på grund av allmän övermäktighet och press.
Jag är ingen motståndare till medicin :). Och det är som sagt både svårt och resurskrävande att vara proffs på lågaffektivt bemötande. Men att ha mycket utbildning hjälper, det är helt klart värt den tiden. Jag menar inte att det ska vara ett mål att aldrig ha konflikter (det är väl varken normalt eller realistiskt), men man kanske kan undvika några av dem genom att ändra sitt eget agerande.
 
Idag har jag och dotterns pappa fått prata länge med psykologen bara vi tre för att hon skulle få lite mer info och så vi kunde rätta till en del felaktigheter. Vi fick även vädra våra åsikter om hur vi anser att BUP och BUH skött flickans ärende. Hon tog till sig allt vi sa, bad om ursäkt å BUPs vägnar och erbjöd oss att byta ansvarig läkare. Ja tack.
Hon tyckte med efter vårt långa samtal att det låter som om dottern kan ha drag av både ADHD och autism, och att hon ska utredas snarast (ställas i kö, igen.)

Besöket i tilltänkta familjehemmet har skjutits upp två gånger pga sjukdom, men förhoppningsvis blir det av på fredag. Då kan vi ta ett beslut och börja planera utifrån det.
På fredag ska även dottern träffa psykologen igen (tur man har semester 😅) så de får fortsätta sitt arbete.
Dottern har helt slutat ta sin medicin, för hon själv märker ingen skillnad. Och det kanske stämmer. Och vi kan inte tvinga henne.
Hennes sommarlov är kanske ingen höjdare, men vi gör vad vi kan. Hon följde med och badade en liten stund idag. (Men vi åkte mellan några olika badplatser för det var för mycket folk på första stället). Hon tycker om att gå en runda på Normal och köpa nåt litet. Så vi gör lite såna grejer. Hon ville att jag skulle försöka bleka lite slingor i hennes hår, hon tycker det är jobbigt att gå till frisör så jag lovade att försöka 😁

Det är enorm skillnad mot lillasyster som har ett rikt socialt liv, övernattningar, hästintresse och badkompisar, och vi har bokat en helg på Kolmården tillsammans med en kompis. Så man får försöka anpassa sig och ge båda vad de vill ha och behöver.
 
Besök i familjehemmet idag. Fick en bra känsla så vi beslutade att hon flyttar dit 6 augusti. Dottern var inte med idag utan ska på besök om två veckor.
Dottern verkade bara nöjd när jag berättade, och sitter sen hos psykologen och hatar mig stenhårt. Så allt hos BUP ligger lite på is nu, till flytten, för då kunde hon visst tänka sig att ta sin medicin igen (?), men inte så länge hos bodde med mig.
Familjehemsmamman verkade väldigt varm och erfaren, men ingen man satte sig på i första taget, hoppas hon lyckas bättre än jag gjort. För gudarna ska veta att jag gjort allt jag kan.
 
Besök i familjehemmet idag. Fick en bra känsla så vi beslutade att hon flyttar dit 6 augusti. Dottern var inte med idag utan ska på besök om två veckor.
Dottern verkade bara nöjd när jag berättade, och sitter sen hos psykologen och hatar mig stenhårt. Så allt hos BUP ligger lite på is nu, till flytten, för då kunde hon visst tänka sig att ta sin medicin igen (?), men inte så länge hos bodde med mig.
Familjehemsmamman verkade väldigt varm och erfaren, men ingen man satte sig på i första taget, hoppas hon lyckas bättre än jag gjort. För gudarna ska veta att jag gjort allt jag kan.
Jag tycker att du visar dig väldigt, väldigt modig, stark och kärleksfull gentemot din dotter i den här situationen. Det kan fan inte vara en enkel kärlek för dig. Jag hoppas så att det här går bra, och att du och din dotter kan mötas igen.
 
Besök i familjehemmet idag. Fick en bra känsla så vi beslutade att hon flyttar dit 6 augusti. Dottern var inte med idag utan ska på besök om två veckor.
Dottern verkade bara nöjd när jag berättade, och sitter sen hos psykologen och hatar mig stenhårt. Så allt hos BUP ligger lite på is nu, till flytten, för då kunde hon visst tänka sig att ta sin medicin igen (?), men inte så länge hos bodde med mig.
Familjehemsmamman verkade väldigt varm och erfaren, men ingen man satte sig på i första taget, hoppas hon lyckas bättre än jag gjort. För gudarna ska veta att jag gjort allt jag kan.
Jag vill bara säga att jag hoppas du vet hur bra förälder du är. För det är du.
 
Jag vill bara säga att jag hoppas du vet hur bra förälder du är. För det är du.

Tack allihopa. Ert stöd och pepp betyder massor.
Har tittat på massa gamla bilder och gråtit ögonen ur mig. Hur kunde de bli så himla tokigt?
IMG_3386.webp


Och jag hoppas ju att vi hittar tillbaka till varandra igen, men intalar mig att det inte är det viktigaste egentligen, utan att hon kan få må bra, få en vettig skolgång och blir en välmående vuxen. Sen om det innebär att hon bor med någon annan än mig så får det vara så.
 
Tack allihopa. Ert stöd och pepp betyder massor.
Har tittat på massa gamla bilder och gråtit ögonen ur mig. Hur kunde de bli så himla tokigt?
Visa bifogad fil 170515

Och jag hoppas ju att vi hittar tillbaka till varandra igen, men intalar mig att det inte är det viktigaste egentligen, utan att hon kan få må bra, få en vettig skolgång och blir en välmående vuxen. Sen om det innebär att hon bor med någon annan än mig så får det vara så.
Gode tid en så söt liten unge! ❤️❤️❤️
 
Tack allihopa. Ert stöd och pepp betyder massor.
Har tittat på massa gamla bilder och gråtit ögonen ur mig. Hur kunde de bli så himla tokigt?
Visa bifogad fil 170515

Och jag hoppas ju att vi hittar tillbaka till varandra igen, men intalar mig att det inte är det viktigaste egentligen, utan att hon kan få må bra, få en vettig skolgång och blir en välmående vuxen. Sen om det innebär att hon bor med någon annan än mig så får det vara så.

Jag tror ni hittar tillbaka. Men det tar säkerligen sin tid. Nu känner jag varken dig eller dottern, men förhoppningsvis när hon blir äldre och mognare, så inser hon att du funnits där. Hela tiden. Stått pall. Och kämpat.

Vi hade ett jättekonstigt möte på bup för ett par år sen med en (för oss) ny läkare. Hon var äldre och erfaren.
Jag var trött. Trött på tjat. Om allt. Kortfattat.
Hon sa då till mig:
-”Så är det och så kommer det förmodligen vara. Finns bara där och stötta. Då kommer ni ha en bra relation hela livet”.

Ungefär så sa hon. Det kan låta banalt och inte alls någon hjälp att hämta som jag hoppats på. Men det gav mig en tankeställare. För det stämmer.
Såklart kan saker och ting ske, så en relation inte löper på bra. Vi har inga problem med utåtagerande beteende osv.

Nu menar jag inte det här som någon form av kritik. Inte alls. Det kan låta så fel i skrift.
Du har funnits där, stått pall. Nu behöver ni ta en ny riktning för att det ska fungera. Det är oerhört starkt av er.
Fortsätt bara låta dörren stå öppen och sträck ut din hand. Tillslut kommer hon ta den.
 
Nu har även dottern varit på besök i familjehemmet. Det var en tyst och osäker tjej som följde med mig dit. Det är ett fint ställe, och en varm omtänksam kvinna som familjehemsmamma, men det finns ju också vissa rutiner och några få enkla regler. Inget konstigt alls, men vi har ju varit väldigt snälla/mesiga med henne länge nu för att undvika konflikter, så hon sparkade bakut efter ett par dagars funderande. Jag har fått en del stryk men har bara sakligt förklarat att det inte är något konstigt med deras förhållningssätt.
Jag och flickans pappa har ett möte med soc imorgon för att gå igenom det praktiska, får berätta då hur flickan reagerat.
Jag började mjukna och det gjorde ont i mig när man helt plötsligt såg den sårbara lilla tjejen som inte visste vad som skulle hända. Men sen slet hon sönder mina kläder under bilfärd, kastade skor hårt på mig och hade sönder inredning här hemma, lovade att döda både mig och mamman i familjehemmet, då kom man till sans igen och förstod att det är ofrånkomligt, det här.
Två veckor kvar.
 
Nu i veckan flyttade dottern till familjehemmet. Helt bisarrt att köra dit hennes cykel, hjälpa henne in med väskorna och sen.. bara åka. Talade om för henne att jag älskade henne, hon såg att jag grät. Hon var nog nervös, men verkade ta det bra. Men jag vet ju inte hur hon mår, på riktigt.
Just nu känns det mest overkligt. Måste hålla ihop för yngsta dottern. Hoppas verkligen det kan komma nåt bra ur det här.
 

Liknande trådar

  • Mensskydd för barn
  • Sommarlovsbingo, tips sökes
  • När har era barn börjat gå hem från skolan själva?
  • Ryggsäck till första klass

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Dejtingtråden 39
  • Vad gör vi? Del CCXXXVII
  • Autistic meltdown

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp